Här följer en redogörelse för hur Sveriges Tidskrifters arbete med den nya förordningen sett ut under den tiden:

2012
Kommissionen publicerade ett förslag till ny dataskyddslagstiftning den 25 januari 2012. Förslaget skickades därefter ut på ”remiss” till Europaparlamentet och till Europeiska Unionens Råd. Den svenska regeringen låter grundlagsenheten på justitiedepartementet föra Sveriges talan i Rådets arbete.

Sveriges Tidskrifter tog del av förslaget genom vår europeiska systerorganisation EMMA (European Magazine Media Association). Det framkom dels att förslaget hade krav som skulle försvåra arbetet med att behålla prenumeranter och rekrytera nya genom stora krav på aktivt samtycke för all sorts behandling av personuppgifter, dels fanns det inga riktiga undantag för journalisters arbete.

Sveriges Tidskrifter var aktivt under året i arbetet inom EMMA. Det resulterade i ett remissvar  till berörda ledamöter i Europaparlamentet och till den svenska regeringen, där vi påpekade de brister vi såg i förslaget.

2013
Förslaget till ny dataskyddsförordning behandlades av berörda utskott i Europaparlamentet och av rådet. I parlamentet antogs ett förslag till ändringar i LIBE-utskottet (huvudutskottet) – förslaget blev än mer radikaliserat när det gäller behandlingen av personuppgifter, men viss förståelse för journalisters arbetsmetoder kunde skönjas. Rådet kom inte långt i sitt arbete utan ägnade sig mest åt att diskutera formerna för sitt arbete.

Sveriges Tidskrifter insåg att man bäst lade sina resurser på att arbeta aktivt genom EMMA på det europeiska planet, samtidigt som man arbetar nära med andra berörda organisationer i Sverige som SWEDMA och TU.

2014
Europaparlamentet antog nästan utan debatt LIBE-utskottets förslag till ändringar i mars 2014, det vill säga i god tid innan valet till nytt Europaparlament i juni. Rådet började få fart på arbetet genom att bearbeta förordningen kapitel för kapitel. Förhandlingarna kring ett kapitel avslutades genom att man nådde en tillfällig överenskommelse som inte var bindande.

Arbetet inom EU fortsatte med påtryckningar från EMMA gentemot både Europaparlamentet och Rådet. I Sverige byttes regering medan arbetet inom justitiedepartementet fortgick. Sveriges Tidskrifter hade en aktiv kontakt med grundlagsenheten på departementet och var behjälpligt i frågor som rörde främst pressfrihet.

2015
I juni kom Rådet fram till en partiell överenskommelse rörande förslaget till dataskyddsförordning. Rådet övergav i sitt förslag tanken på att man ska behöva ett aktivt samtycke för all behandling av en individs personuppgifter samt lade till att journalistiskt arbete ska undantas från förordningens krav.

Mellan juli och december arbetade EU-kommissionen, Europaparlamentet och Rådet fram en kompromiss mellan sina tre respektive förslag till ny dataskyddsförordning. Slutresultatet var bättre än vad vi hade kunnat vänta oss, eftersom Rådet lyckades få igenom många av sina ståndpunkter.

Under hela året arbetade Sveriges Tidskrifter i tätt samarbete med EMMA för att få fram ett brett stöd för att förordningen inte ska påverka den fria pressens arbete. I Sverige arbetade Sveriges Tidskrifter samman med övriga svenska organisationer för att man inte ska behöva ett aktivt samtycke för all behandling av personuppgifter. Målet var att skapa en situation liknande den vi har haft i Sverige sedan personuppgiftslagens införande 1998. I december, när kompromissen presenterades, framkom det att vi hade lyckats väl i båda frågorna.

2016
Den 4 maj publiceras förslaget till ny dataskyddsförordning i EUs officiella tidskrift, vilket innebär att den kommer att ersätta personuppgiftslagen den 25 maj 2018.

Sveriges Tidskrifter kommer att under de två kommande åren hjälpa sina medlemmar anpassa sig till de förändringarna som krävs vid insamling av personuppgifter och användningen av dessa.