Digitaliseringen av tidskriftsbranschen leder till allt större möjligheter att kunna samla in och analysera data. Digitala tidskrifter behöver kunna visa effekten av olika kampanjer för sina annonsörer och hålla koll på sajttrafiken för att förstå läsarnas beteendemönster på sajten.
Men historiskt har många tidskrifter samlat in för mycket, utan att kunna analysera den ordentligt.
Populära mätverktyget Google Analytics (GA) kompatibilitet med EU:s stränga GDPR-lagstiftning ifrågasätts nu – och många myndigheter och även flera tidskrifter har valt att lämna GA med hänsyn till sajtbesökarnas integritet och skydd av personuppgifter.
Samtidigt har flera alternativ till Google Analytics poppat upp på marknaden. Som till exempel Plausible, Matomo och CloudFlare. Även Google själva har byggt ett helt nytt analysverktyg som kallas Google Analytics 4. Gemensamt för de nyare mätverktygen är att de alla lovar att uppfylla GDPR:s krav – och vara vad som kallas ”GDPR-compliant” – och skydda dina besökares ”privacy” (integritet).
Men GDPR-lagstiftningen är trixig och i slutändan är det sajtägarens ansvar att se till att sajten fyller kraven. För att vara säker på att vara på rätt sida lagen kan det vara bra att i förväg ställa upp vilka integritetskrav man ställer på ett mätverktyg på sajten.
För att få relevanta mätningar har de stora mediehusen Schibsted och Bonnier byggt egna analyssystem i stället för att använda sådana som redan finns på marknaden. Schibsted har trackingverktyget Pulse och Bonnier News använder BN Dashboards. För ett mediehus med mycket användardata är det ett smart drag att själv samla in data, efter de parametrar som bäst fyller mediehusets önskemål.
För en stor och medelstor tidskrift är det kanske lättare att låta en webbyrå hjälpa en att samla in data i något av de system som redan finns på marknaden. För en liten tidskrift kanske det räcker med ett enkelt gratissystem för att ge webbredaktören en snabb överblick över trafiken. Medan en större tidskrift vill ställa upp mål och följa upp till exempel hur stor effekt en kampanj får och vilka artiklar som leder till konverteringar.
Sätt upp mål och fundera över hur detaljerad analys din tidskrift behöver. Är det mest för att få en liten översikt över trafiken på sajten som du vill ha ett mätverktyg eller vill du kunna analysera data, ställa upp rapporter och jämföra mätpunkter? Fundera även över vem som ska göra webbanalyserna. Är det en webbredaktör som kommer att kika på data i realtid eller ha du anlitat en webbanalytiker som kan ge dig nya insikter?
Först när du är på det klara med ovanstående är det dags att börja utreda vilket system din tidskrift ska välja. Följ sedan vår steg-för-steg-guide för att hitta rätt verktyg.
1. Ställ upp frågor. I valet av nytt verktyg är det viktigt att först ställa sig frågan: Vilken data behöver vi? Ställ upp mål för webbanalysen. Vad vill vi veta om besökarnas beteenden på sajten? Vilka effektmål har vi för sajten? Är det svårt att ställa upp mål, fundera också på motsatsen: vad behöver vi inte veta?
2. Skydda användarnas integritet. ”Privacy” och ”GDPR Compliant” är nya trendord inom webbanalys. De stora mätverktygen på marknaden tävlar om att vara bäst på att skydda dina användares integritet. Men kom ihåg att ansvaret för dataskyddet av personuppgifter inte faller på mätverktyget, utan på dig som sajtägare. (Eller närmare bestämt den som är personuppgiftsansvarig på ditt företag – och ansvarar för insamlandet av personuppgifter för tidskriften.) Innan du väljer mätverktyg, ställ upp egna krav för integritetsskyddet. Är det viktigt för dig att din sajt inte sätter kakor på din användares datorer för att spåra dem över nätet? Litar du på att de nya mätteknikerna är tillräckligt säkra, som till exempel user ID som Google Analytics 4 och Matomo använder? Även här har frågetecken kring dataskyddet av personuppgifter väckts. Det gäller framför allt när uppgifter från till exempel user ID i ett mätverktyg kombineras med andra spårningssystem för till exempel annonssamarbeten på nätet. Är det viktigt för dig att kunna säga till dina användare att deras personuppgifter bara samlas in till servrar inom Europa? Då bör du inte välja ett globalt företag med bas i USA. Eller litar du på att stora techjättar klarar att kryptera och skydda användardata från till exempel amerikansk säkerhetslagstiftning?
3. Lyssna på experterna. Ta hjälp av andra redaktioner för att få veta mer om hur de tänkt när de har valt mätverktyg. Prata med webbyråer för att höra deras rekommendationer. Vilket verktyg föredrar webbyrån själv – och varför?
4. Prova gratisversioner av webbverktygen. Framför allt om den egna personalen ska jobba med verktyget är det viktigt att redaktionen har tillräckliga kunskaper för att kunna hantera det nya arbetsredskapet.
5. Prissättning. Även om ett verktyg är gratis så kan det dölja andra kostnader. En del gratistjänster har tilläggsfunktioner som kostar extra. En del verktyg är så komplicerade att du kommer att behöva utbildning. Räkna alltså med att kostnaden för ett verktyg kan bli högre om verktyget i sig är komplext. Kanske behöver du ha kontinuerlig konsulthjälp för att analysera sajtstatistiken. Å andra sidan får du mer relevanta analyser med ett verktyg som har fler finesser. Sannolikt får du bättre statistik då, men har du råd med den kostnaden?
Klicka här för en fördjupad analys av fyra nya konkurrenter på marknaden för webbanalys:
Text: Matilda Nilsson
Foto: Getty Images
Läs mer: