För att kunna ha upphovsrätt på ett verk krävs det att man har gjort fria och kreativa val samt att skapelsen avspeglar upphovsrättspersonens personlighet. Men om en person gjort sitt verk i samverkan med ett kraftfullt AI-bildverktyg vad gäller då? Vem är ens upphovsperson, människan eller datorn?

Först och främst, kan man ha upphovsrätt till en AI-genererad bild?
– Om du skriver en enklare prompt, typ generera ”en nallebjörn i marshmallow” så blir det ingen upphovsrätt. Men om du använder AI-verktyg som någon form av assistent och styr verktyget, då kan det vara möjligt att få upphovsrätt. För bara några månader sedan avgjordes det första rättsfallet där en kreatör faktiskt fick upphovsrätt för en AI-bild. Det är superintressant. Det är en dom från Beijing i Kina som alltså handlar om världens första AI-bild med en upphovsrättsperson, säger Thomas Riesler.

Skiljer sig upphovsrättslagstiftningen mellan olika länder?
– Att ett verk ska vara originellt och skapat av en människa för att få upphovsrätt, gäller så väl i Kina som i Sverige. Globalt ser upphovsrättslagstiftningen liknande ut i många länder tack vare en mängd olika konventioner. Men vad domen betyder för svenska förhållanden är ändå oklart. Här har frågan om upphovsrätt för AI-bilder aldrig prövats – och inte heller inom EU, vars rättsakter har företräde framför nationella lagar.

Men det finns också flera juridiska fall där man inte fått upphovsrätt för sina AI-bilder?
– Ja, US Copyright Office har nekat upphovsrätt till ett antal olika typer av verk. Bland annat var det en bok av en kvinnlig illustratör som genererat bilderna med AI. Hon fick copyright på sin text och bokens layout, men inte på själva bilderna, säger Thomas Riesler.

I USA finns en möjlighet att registrera sina verk hos US Copyright Office för att lättare kunna processa sin upphovsrätt. Någon liknande möjlighet har vi inte i Sverige. Den kinesiska domen är således mer intressant för domstolar och upphovsrättsjurister i Sverige.

– Det är väl första gången under alla år som jag bevakat upphovsrättsfrågor som jag överhuvudtaget har funderat kring en kinesisk dom. Det säger ju någonting om var någonstans vi står juridiskt i det här, säger Thomas Riesler.

Om ingen har upphovsrätt på en AI-bild, kan vem som helst publicera den då?
– Rent generellt när det gäller AI-bilder så blir det ingen upphovsrätt. Det krävs att det är en människa som har skapat någonting originellt, säger Thomas Riesler.

En bild utan upphovsrättsligt skydd är fri att använda. Men för att undvika att hamna i en tvist likt den som nyligen avgjordes av den kinesiska domstolen, är det förstås säkrast att kontakta den som gjort en bild innan den återpubliceras.

Det finns dock fall när tidningar och tidskrifter har rätt att publicera bilder, även om de upphovsrättsligt skyddade.

Finns det undantag för journalistiska publiceringar?
– Ja, i Sverige finns det ett undantag i upphovsrättslagstiftningen som innebär att om det anses vara en dagshändelse så får man använda andras skyddade verk i journalistik, säger Thomas Riesler och tillägger att det förstås inte innebär att olika tidningar får sno varandras bilder.

Det här undantaget gör det möjligt att i journalistik återpublicera till exempel världens första AI-bild med upphovsrättsskydd – i alla fall i samband med en nyhet om fallet.

Är det tillåtet för AI-modeller att samla in upphovsrättsskyddat bildmaterial från nätet?
– Det finns olika uppfattningar kring skrapningen av bilder som görs för att träna AI-modellerna på. Och det pågår rätt många rättsfall kring just om den är tillåten eller ej, säger Thomas Riesler.

För publicister är många av de här tvisterna extra intressanta. Ska en AI-modell få hämta in journalistiska granskningar och dokumentära fotografier gratis, utan att betala publicisterna? Det verkar ju onekligen bryta mot upphovsrättsskyddet.

I Sverige har en speciell publicistorganisation – SPCMO – grundats på bland annat Sveriges Tidskrifters initiativ, med syfte att få betalt av techjättar som använder journalistiskt material på olika sätt. Så småningom kommer även AI och upphovsrätten att bli en fråga på SPCMO:s bord.

Men tills dess gäller det att invänta de rättsfall som pågår. Speciell intressant är en rättstvist i Tyskland mellan en fotograf och AI-modellen LAION. Om det inte blir en förlikning kommer fallet att prövas under våren.

– Det finns inget domstolsavgörande inom EU om träningen av AI-modellerna ännu. Men om det blir en rättslig prövning av det här i Tyskland, vilket jag hoppas, så kan det ge en vägledning om hur saker och ting ska bedömas, säger Thomas Riesler.

Han menar att den tyska domstolen sannolikt kommer att skicka frågor till EU-domstolen om hur det tyska rättsväsendet bör tillämpa skrivningarna som rör just text- och datautvinning i det så kallade DSM-direktivet.

Med AI-tekniken går det att använda kändisars utseende och röster för att skapa bilder och videor som inte är verkliga, som till exempel den omtalade bilden på påven i Balenciaga-jacka. Vilken rätt har man som person att slippa vara med i AI-genererade bilder?

– När det gäller bilder på ansikten så är det personrätten som gäller. I Sverige har vi till exempel en lag som förbjuder näringsidkare som marknadsför varor eller tjänster att olovligen använda någon annans bilder eller namn i reklam. Så företag behöver vara försiktiga här!

Dataskyddsförordningen GDPR skyddar personuppgifter som namn och foton. Men när det gäller avlidna personer finns inte samma skydd. David Bowie skulle i princip kunna användas för att göra reklam för konserverad gröt eller något – om någon bara lyckades köpa loss en bild på honom för att använda för detta syfte.

Vad gäller för sampling av röster? Skulle ett ungt bokförlag till exempel kunna göra en AI-röst av Astrid Lindgren och läsa in sagor med den?
– Oj, jag har inte grunnat på just den frågan, men rent generellt så skyddar person- och integritetsskyddslagarna nu levande och identifierbara personer. Att Astrid Lindgrens röst är identifierbar råder det ju inget tvivel om, men hon är avliden. Frågan är om det går att skydda hennes röst då? Om det inte går så behöver vi en ny lagstiftning, om vi inte vill att det här ska frihållas.

Text: Matilda Nilsson
Foto: Anna Fanqvist och Google DeepMind

Fortsätt läsa fler artiklar i vår stora guide om AI-bilder