Konrad Cronsioe är sidredaktör på Aftonbladet, men har också sedan starten i december 2023 varit en del av kvällstidningens AI-nav.

– Vi fick ett brett mandat när vi började: att ta redan på hur AI påverkar – och hur vi kan vända AI från ett hot till en möjlighet. Det var en del av vår arbetsbeskrivning, säger Konrad Cronsioe.

I AI-navet ingick från början sju personer, och att Konrad blev en del av teamet var nästan självklart.

– Jag har alltid varit en person som folk frågar när saker inte funkar, för jag är bra på att lista ut saker.

Sedan han började på Aftonbladet 2011 har Konrad Cronsioe haft flera olika roller. Han har bland annat varit super user, teknikansvarig och fungerat som en länk mellan print- och IT-avdelningen.

– Jag har alltid försökt göra mitt arbetsliv smidigare, att hitta smarta sätt att jobba på i stället för att slita.

Här kommer förstås AI in i bilden. Konrad Cronsioe har varit med och byggt Aftonbladets chattbot Valkompisen, som är baserad på Googles stora språkmodell NotebookLM.

”Enorm potential när det gäller AI”

När det gäller journalistisk research är det de stora språkmodellerna (på engelska LLM – Large language model) tränade på en stor mängd data, som kvällstidningen främst tittat på.

– Vi började använda LLM tidigt och har kommit rätt långt med det.

Till en början använde Aftonbladet främst Open AI:s kända språkmodell ChatGPT. Numera har man mer gått över till Microsofts AI-verktyg Perplexity och Googles språkmodell NotebookLM.

– Det finns en enorm potential när det gäller AI, men det är ingen magisk process. AI har ingen egen agens och kan inte skilja på rätt eller fel, säger Konrad Cronsioe.

– Det händer att både Perplexity och NotebookLM hallucinerar, men det sker betydligt mer sällan än om man använder till exempel Google Gemini.

Alla språkmodeller har ett visst mått av fantasi, vilket gör att de kan spåna ihop egna svar som inte faktamässigt korrekta. ChatGPT är väldigt fantasifull på det här sättet, förklarar Konrad Cronsioe. Ett sätt att som journalist reglera måttet påhittade svar är att ställa in den så kallade ”temperaturen” på språkmodellen innan man inleder sin chat. Som journalist ska man alltid ställa temperaturen till lägsta möjliga, dvs 0 (noll).

Konrad Cronsioe råder:

– Det gäller att lära sig att prompta (ge instruktioner) på rätt sätt – och kom ihåg att du inte kan räkna med att svaren du får är korrekta. Det gäller att ha strategier för det.

Ett knep är att alltid be språkmodellen om källhänvisningar. Var har AI:t hittat svaret? I vilken pdf? På vilken sida? Eller på vilken sajt? Etc.
Ett annat tips är att be modellen citera ordagrant informationen som den baserar sitt svar på. Klipp sedan ut svaret och lägg i en annan språkmodell.

– Man måste alltid dubbelkolla fakta, men ett sätt att göra det lite snabbare är att be en annan språkmodell kolla om en viss fakta stämmer utifrån angivna källhänvisningar.

Är påståendet falskt kommer den andra modellen sannolikt att avslöja det. Om även den modellen säger att det är sant är det bara den egna (mänskliga) faktakollen kvar.

– Jag tror tyvärr att hallucinerandet aldrig kommer försvinna helt, så man måste också kolla själv.

Så kan din redaktion använda AI för journalistisk research

Vad är då poängen med språkmodeller kan man undra? Jo, för journalistisk research finns flera. I till exempel NotebookLM kan du som journalist hälla in stora filer, och få snabba sammanfattningar eller jämförelser mellan olika dokument.

Googles AI-verktyg för journalister, Pinpoint, är en mästare på att läsa in text från bildmaterial, tabeller eller inscannad text. OCR står för optical character recognition technology och är den teknologi varpå Pinpoint bygger. För att få tillgång till Pinpoint behöver du eller din redaktion göra en ansökan till Google.

– Jag håller precis på att redigera ett knäck till print som vi gjorde med hjälp av Pinpoint, berättar Konrad Cronsioe.

Aftonbladets reporter hade på fax fått uppgifter om 202 livstidsdömdas skulder hos Kronofogden. Att scanna materialet och manuellt lägga in namn och lägga summorna i tabeller hade varit ett tidskrävande arbete. Men Pinpoint klarar att läsa in tabeller och sortera materialet, enligt dina önskemål.

– Det tog mig fem minuter att fixa, men hade tagit en halv arbetsdag för reportern annars.

Hur mycket tid kan man spara med AI?
– Det är svårt att svara på. Det är lättare att använda de här verktygen när man är mer van. Det leder till att man sparar tid så att man kan göra saker som man annars inte hade gjort.

Med stöd av AI kan till exempel alla kollar ”som man annars inte hinner med” faktiskt bli gjorda, menar Konrad Cronsioe. Det kan ta några minuter att kolla igenom om det faktiskt finns något hett, eller inte, i stort material.

Molnet eller lokalt – Så skyddar du dina källor

De modeller vi nämnt så här långt finns alla i olika molntjänster. Helst bör så klart många grävande reportrar ha sitt underlag tryggt på lokala servrar, inte minst på grund av källskyddet. Fortfarande, drygt ett år efter AI-navets lansering, är det här Konrad Cronsioes ”vita val”, som han säger.

– Många skulle vilja ha det. Och det finns till exempel Llama, som är gratis och man kör lokalt på sin maskin. Men när man har material som kräver mer datakraft att processa så är i princip molntjänster de enda lösningarna i dag.

Som reporter gäller det att vara försiktig med känsligt material, och alltid först fundera på vad man vill ladda upp till molnet – eller inte.

3 tips för att komma i gång med AI för research

För tidningar som ännu inte kommit i gång med att jobba med AI för research ger Konrad Cronsioe följande råd:

1. Börja med att skaffa NotebookLM, som är gratis, och Perplexity, som kostar ett par dollar i månaden. Och ansök om att få tillgång till journalistiska verktyget Pinpoint hos Google.
2. Undersök om ni har någon på redaktionen som är teknikintresserad, kan koda eller vill lära sig koda. Låt den personen ta en kurs i programmeringsspråket Python.
3. Hitta förmågorna under rekryteringsprocessen. ”Datajournalister kommer bli mer eftertraktade”, förutspår Konrad Cronsioe.

Ha koll på juridiken

För medieföretag som kommit längre och själva bygger AI-verktyg eller (vilket är vanligare), bygger system runt befintliga stora språkmodeller gäller det att även ha koll på de lagliga aspekterna.

– När det gäller GDPR finns ju massa undantag gällande persondata för journalister. Men det finns inga sådana undantag i EU:s AI-lagstiftning. Det här kommer bli en diskussion framåt – och det kan vara bra att se till att diskutera med företagets jurister. Ett centralt tema i lagstiftningen, som jag förstått, är att det alltid måste vara människor med i loopen.

Hetast i AI-världen just nu är annars AI-agenter. En AI-agent kan interagera med redan befintliga datasystem. Här finns möjligheter för medieföretag att koda och prompta system så de ger rätt sorts data. Det här är bara i startgroparna, men kan bli något spännande!

Text: Matilda Nilsson

Utbildningstips!

Konrad Cronsioe har gått Lasse Edfasts populära Fojo-kurs Avancerad AI för vanliga journalister, vilken han rekommenderar varmt. Där lärde han sig grunderna i programmeringsspråket Python – och kunde i somras bygga en RAG-chatrobot. RAG står för Retrieval-augumentet generation och är en teknik för att segmentera data, som till exempel Googles NotebookLM använder. RAG möjliggör för modellerna att hantera och sortera större mängder data.