Sedan i mars förra året har frilansjournalisten Lasse Edfast lett flera kurser om datajournalistik och AI för journalister. Den senaste kursen Avancerad AI för vanliga journalister slog rekord för medieinstitutet Fojo, med över 60 sökande till 12 platser.

– Det märks att det här är ett tåg som många vill vara med på, säger Lasse Edfast.

Han arrangerar även AI-kurser på koncernnivåför för olika mediehus. Till exempel har han varit på Gota Media och Schibsted.

– Det finns ett vinstintresse i AI-journalistik.

AI-fältet har ju fullständigt exploderat senaste åren, och det finns numera AI-verktyg för det mesta. Nya verktyg tillkommer och gamla uppdateras.

– Det är nästan meningslöst att säga vilka verktyg som är bäst just nu för det ändras hela tiden, konstaterar Lasse Edfast.

Sedan den här guiden skrevs har till exempel kinesiska AI-uppstickaren DeepSeek blivit ett stort diskussionsämne. Men uppgifter har framkommit om att Deep Seek censurerar vissa ämnen och samlar in känslig data. Inget verktyg att rekommendera för journalistisk research alltså.

Men läs vår guide så kommer du lära känna andra verktyg som grävjournalister kan ha nytta av. Här ger Lasse Edfast sina bästa råd för att komma i gång med AI-journalistik för research och kanske till och med prova att programmera med AI.

Steg för steg: Kom i gång med AI

1. Vad vill du veta?

Ska du använda AI-verktyg för journalistisk research så gäller det att ha en plan: en stark idé att utgå ifrån. Första och viktigaste frågan blir: Vad vill du veta?

Det gäller att sätta vinkeln – kanske till och med rubriken – tidigt. Fundera på slutprodukten av ditt gräv. Hur ska materialet sorteras, i vilket format, med vilka parametrar – och vad är det för fråga som artikeln ska ge svar på?

Lasse Edfast ger ett exempel: nyligen hjälpte han en journalist att få reda på hur ofta elever varit våldsamma mot lärare.

– Min kollega hade fått ut tusentals incidentanmälningar från Skolverkets register. Det var en flyttkartong av papper som vi scannande in. Men i materialet fanns ingen kod för våld mot lärare från elev, det stod i fritextsvaren.

Med stöd av AI programmerade Lasse Edfast då ett script som sorterade ut de dokument som innehöll uppgifter om våld mot lärare från elever.

– När vi var klara hade hon i stället för en flyttkartong med papper en nätt skokartong med de dokument som hon var intresserad av.

2. Researcha ditt AI-verktyg

Som journalist gäller det att koll på vilka verktyg man använder, innan man drar igång och matar AI-tjänsten med sitt innehåll. För grävjournalister, som ofta hanterar känsliga uppgifter som kan vara under källskydd, blir det här steget om möjligt ännu viktigare. Man får göra lite research innan man börjar använda AI för sin granskning. Kolla upp:

• Vem äger verktyget?
• Vad står det i villkoren för verktyget?
• Går programmet att använda lokalt på din egen dator eller är det molnbaserat?

3. Börja transkribera intervjuer

Många journalister har redan börjat med är att transkribera sina intervjuer med stöd av AI. För granskande grävreportrar är det självklart att skydda sina källor – då gäller det att hitta en transkriberingstjänst som är tillräckligt säker, och inte läcker information.

– Grävreportrar har ofta stor nytta av att kunna transkribera snabbt. Ofta har man rätt många ljudfiler att gå i genom. Det jag skulle börja med är att leta efter ett bra transkriberingsverktyg som man kan ha lokalt på sin dator, tipsar Lasse Edfast.

Just när detta skrivs rekommenderar han följande transkriberingsverktyg: MacWhisper, som du laddar ned lokalt på datorn. För PC finns Vibe som också går att jobba med lokalt.

– Många använder GoodTape som bygger på samma teknik som MacWhisper, men då skickar du i väg innehållet till en molntjänst, förklarar Lasse Edfast.

4. Snacka med AI

Vid det här laget har många journalister på ett eller annat sätt interagerat med stora språkmodellen ChatGPT. Att börja använda så kallade Large language models (LLM:s), som ChatGPT, kan vara ett bra sätt att närma sig AI-tekniken och förstå hur AI reagerar på olika instruktioner (prompts). Det vill säga få en grundkunskap om hur AI fungerar.

5. Välj: Molnbaserat eller lokalt?

Inför att du börjar använda stora språkmodeller, ta reda på:

Var hamnar de uppgifter du skriver in eller laddar upp i verktyget?

– De stora verktygen, de som är mest tillgängliga och enkla, ligger hos stora molntjänster på internet. Men å andra sidan, har du redan all din data hos Google kan du ju fortsätta ha det, konstaterar Lasse Edfast.

Det är hur som helst ett ställningstagande du måste ta, vilka tjänster låter jag hantera uppgifter jag samlat in? Vilka verktyg är tillräckligt säkra? Vill du jobba med en molnbaserad tjänst, eller behöver du en tjänst som går att använda lokalt på din dator? Väljer du det senare kanske AI-modellen har lite lägre kapacitet.

– Antingen så använder man en stor tjänst på internet som ChatGPT, Cloud, Gemini eller NotebookLM – eller så tänker man att vi vill ha våra uppgifter på våra datorer och då kan man installera lokala modeller som till exempel OpenWebUI, tipsar Lasse Edfast.

6. Stor språkmodell att prova

Som tidigare nämnt går AI-utvecklingen snabbt och det kommer ständigt nya verktyg. AI-assistenter som Claude, ChatGPT och Gemini får också ständigt nya funktioner och blir hela tiden bättre och bättre. En tjänst som nyligen blivit populär, inte minst bland vetenskapsjournalister, är Googles arbetsverktyg NotebookLM.

Till molnbaserade NotebookLM kan du ladda upp flera stora dokument, som du kan söka i, utan att materialet sammanblandas med information från nätet. Du kan få sammanfattningar av materialet, eller göra jämförelser mellan rapporter från olika år, samt få svar på frågor – med källhänvisningar tillbaka till var i ditt material svaren har hämtats. En kul feature i NotebookLM är också att dina filer kan omvandlas till en engelskspråkig podd, men i nuläget är poddfunktionen kanske mer av en rolig kuriositet för svenska publicister.

7. Utvärdera svaren

Fortsätt att ha ett kritiskt förhållningssätt även när du börjat använda en språkmodell. Fundera över:

• Hur transparent är verktyget?
• Kan du faktakolla det AI säger?
• Kan du förstå varför du fick ett visst svar och inte ett annat?

En bra början kan vara att fråga AI-tjänsten frågor som du själv vet svaren på. Som journalist vill du inte att AI är kreativ och hallucinerar, det vill säga hittar på svar. Kolla att du har ställt in verktygets så kallade ”temperatur” på lägsta möjliga: noll (0). Då blir AI mindre fantasifull i sina svar.

8. Uppfinn inte hjulet, det finns en AI-modell för allt

HuggingFace är en öppen källkodscommunity för AI-modeller. Här går det att hitta AI-verktyg för det mesta. Behöver du ett verktyg för att sortera ditt stora bildarkiv eller söker du ett bättre översättningsverktyg så kanske du kan hitta det här? Har du gjort hemläxan i steg 1 och är klar över vad det är du vill veta eller få hjälp med av AI så kanske du kan hitta en redan färdigbyggd modell som gör just det på HuggingFace.

– Det finns AI för allt möjligt. På HuggingFace finns hundratusentals olika modeller. Sajten kan kännas lite övermäktig när man tittar första gången. Men vet man ungefär vad modellen man söker efter heter så brukar man kunna hitta den, säger Lasse Edfast.

Det finns en stor community på Discord till HuggingFace där man också kan få hjälp att hitta rätt.

9. Hitta dataresurserna på tidningen

När du kommit så här långt, är nästa steg att själv börja programmera och utveckla AI-tjänster som stöd till specifika granskningar. Lasse Edfast byggde till exempel en EU-bot för att själv få en bättre förståelse för EU. Men alla journalister kan inte koda – och alla journalister kanske inte behöver kunna det.

– Fundera på om ni har en tekniker som redan kan Python eller JavaScript eller något annat programmeringsspråk och som skulle kunna samarbeta med en reporter? exemplifierar Lasse Edfast.

För en mindre redaktion kan en lösning vara att ta in extern hjälp.

– Precis som man tar in en konsult för att bygga en hemsida så kanske man hör av sig till datajournalisterna på J++ för att få hjälp med detta. Finns också frilansare, som jag själv, som kan stötta på konsultbasis, säger Lasse Edfast.

10. Gå en kurs i kodning

Python är det heta programmeringsspråket inom AI – och enligt Lasse Edfast, som lär ut just Python, är det inte så svårt att komma i gång med.

– Mycket AI görs med Python, sedan finns det ju andra programmeringsspråk som används i Silicon Valley av de som utvecklar appar. Men ska man börja lära sig koda för AI skulle jag börja med Python.

Behöver man vara teknikkunnig för att lära sig det?

– Nej, men man har en fördel om man har en känsla för språk, gillar sudoku och att lägga pussel och andra klurigheter.

Under Lasse Edfasts Fojo-kurs Avancerad AI för vanliga journalister har deltagarna en vecka på sig att, utifrån sin idé, bygga något med AI.

– Det är en intensiv vecka, men på bara två dagar har man lärt sig rätt mycket. Speciellt eftersom AI själv är duktig på att skriva kod. Samarbetar man med AI för att programmera sitt projekt så kan man komma i gång rätt snabbt.

Ett sätt att börja är helt enkelt att i sin prompt be AI skriva kod för det program eller funktion man vill göra.

11. Börja koda

Innan du inleder det här steget och börjar programmera, så gäller det att gå tillbaka till steg 1 igen: Vilka svar vill du hämta ut ur råmaterialet?

–  Om du redan har ett underlag, som till exempel en mängd förundersökningsprotokoll eller Palme-utredningen, så har du ju någon slags början på ditt gräv.

Men det gäller att tänka på slutresultatet, förklarar Lasse Edfast. Hur vill du att materialet ska presenteras? Ska det bli ett Excel-dokument? Vill du sortera ut alla personer som ingår i en utredning och göra kolumner för tider som de var vid en viss plats?

– AI är bra på att göra om ostrukturerad data till strukturerad, men du behöver rita upp hur strukturen ska vara. Det som inte funkar är att man tänker att ”jag har materialet, jag har AI och nu vill jag ha något bra”. Då kan man aldrig få något bra.

Text: Matilda Nilsson
Foto: Irma Eneroth

Lär dig mer