SVT:s verifieringsdesk tar återkommande emot besök från andra redaktioner som vill lära sig mer om deras arbetsmetoder. Nyligen startade SVT även tjänsten Verifieringshjälpen, där allmänheten får hjälp av desken att avslöja om till exempel en bild är riktig eller inte. Maria Lapenkova har jobbat på SVT Verifiera sedan starten 2023. Hon har bakgrund från SVT Nyheters Rysslandsdesk som förra året vann grävpriset Gyllene Bjällran.
– Vi jobbar mycket med en metod som kanske är ny för Sverige, men som medier i andra länder jobbat med i många år. Metoden kallas OSINT, vilket står för open source intelligence. Med hjälp av data från öppna källor verifierar desken information.
Det kan handla om data från satellitbilder, Flightradar (som följer flygplans resväg), MarineTraffic (som visar hur fartyg rör sig) och sociala medier etc.
Med hjälp av OSINT-metoden kan journalister likt detektiver ta reda på varifrån desinformation på nätet kommer. När är bilden tagen? (Är det en gammal bild som används i en ny kontext?) Var är den tagen? Vem postade bilden först? Och vilket konto är det som sprider informationen? Och så vidare.

Inspirerade av brittiska BBC Verify lanserade SVT sin verifieringsdesk. Men det går inte att prata om OSINT utan att nämna nederländska grävgruppen Bellingcat. – Man kan kalla Bellingcat för OSINT:s gudfader. Metoden blev stor med Bellingcat. Det skapades en stor community som gick samman för att avslöja saker.
Bellingcat drog i gång sitt arbete för tio år sedan. Och många medier i västvärlden har tagit efter. I Sverige är vi sena på bollen, konstaterar Maria Lapenkova.
Men sedan SVT startade sin verifieringsdesk har DN följt efter – och flera andra svenska redaktioner har visat intresse för metoden genom att gå utbildningar eller komma på studiebesök hos SVT.
– På SVT märkte vi när kriget började i Ukraina hur mycket information det var som strömmade in. Ryssland-Ukraina-konflikten är det mest filmade och publika kriget någonsin, och såväl ryska som ukrainska soldater postar klipp från fronten. För att inte vilseleda publiken och kunna verifiera vad som stämmer och inte, så började vi med detta, berättar Maria Lapenkova. Sedan starten har SVT Verifiera utökat från tre anställda till sju. I gruppen finns bland annat en klimatreporter, en kartexpert och så klart Maria Lapenkova själv vars expertis är Ryssland.
Enligt Maria är det viktigt att det finns någon på redaktionen som är nyfiken på OSINT för att införa arbetsmetoden. På SVT var det Linus Svensson som drog i gång arbetet. För den som är intresserad tipsar hon:
– Kolla på vad Bellingcat gör. Titta på andra verifieringsredaktioner som BBC Verify och New York Times Visual Investigations. Se vad som gjorts och ta lärdom av det.
Hon tipsar även om att det på X (tidigare Twitter) finns en stor OSINT-community.
– Det som är fantastiskt med OSINT är att metoden är öppen i jämförelse med hur du vanligtvis jobbar som journalist. Du berättar hur du kommer fram till din slutsats – och alla som tittar ska kunna följa hur du kom fram till den. Det är oerhört lärorikt!
Är det någon skillnad på faktagranskning och verifiering?
– Faktagranskning är också verifiering, men faktagranskare tittar ofta mer specifikt på olika åsikter och påståenden. Det handlar mer om att ta reda på om något är en ren lögn, missvisande eller helt sant. Vi gör något som kan liknas vid faktagranskning, men vi rör oss snarare i fältet av bildgranskningar. Vi försöker med hjälp av öppna källor verifiera om något hänt, när det hänt och var.
Är verifiering journalistikens framtid?
– Just nu är det en hajpad metod, men om några år kommer det att bli som vilken metod som helst inom journalistik. Att verifiera kommer att bli en självklar del av redaktionens verktygslåda.
Text: Matilda Nilsson Foto: Marco Nilson/SVT
SVT Verifierar
SVT:s så kallade Rysslandsdesk lanserades efter att Rysslands anfallskrig mot Ukraina startade 24 februari 2022. SVT såg ett utökat behov av att kunna verifiera bilder från kriget, vilket också är Rysslandsdeskens fokus. 2023 prisades Rysslandsdesken med Medieinstitutet Fojos grävpris Gyllene Bjällran. Samma år utökades verifieringsarbetet på SVT till att även gälla andra områden och SVT Verifierar startades. I slutet av augusti drog SVT även i gång projektet Verifieringshjälpen, en tjänst där allmänheten får hjälp av att ta reda på om till exempel en bild är äkta eller inte.