Vilket är ditt viktigaste råd till journalister som vill bli bättre faktagranskare?
– Ta ansvar. Skriv inte bara utifrån andras uppgifter eller direkt från pressmeddelanden. Det bästa man kan göra är att verifiera fakta själv och stå för det! Var också noga med att berätta för läsarna hur du har kontrollerat en uppgift.
Vilka verktyg använder du dig oftast av när du gör faktagranskningar?
– Jag ser inte faktagranskning som en sport där det gäller att hitta det bästa verktyget. Oavsett vilka verktyg man använder så måste man hela tiden hålla sig uppdaterad. Till exempel när det gäller bildsökning så tillkommer det hela tiden olika alternativ. Det gäller att försöka hänga med.
Vilken form av falsk information är mest problematisk på nätet just nu?
– Allra mest allvarligt är påståenden som kan knytas till människors hälsa. Det kan vara vilseledande information om botemedel för sjukdomar, som får folk att avstå från livsnödvändig vård. Det vanligaste är att man hävdar att allvarlig cancer kan botas på alternativa sätt. Det får ödesdigra konsekvenser då det leder till att sjuka personer inte går till doktorn.
Vilken form av falsk information är mest förekommande på nätet just nu?
– Det är mycket skräp därute, glatt påhejat av den tekniska AI-utvecklingen. Det riskerar att skapa en situation där vi blir helt överösta av innehållslöst content. Folk orkar inte ta reda på vad som stämmer och tycker att ingenting är att lita på, vilket för övrigt är den ryska desinformationsstrategin: att så tvivel så att ingen litar på att något är sant. Det här förpestar den politiska debatten på nätet.
Har du nytta av något AI-verktyg när du gör faktagranskningar?
– Jag kan bolla med AI-texttjänsten ChatGPT och använda översättningstjänster för att komma vidare, men jag dubbelkontrollerar alltid fakta utanför AI-verktyget. Det finns i dag många AI-verktyg som hävdar att de kan avslöja AI-bilder. Men min erfarenhet är att de här verktygen ger helt olika utfall, och inget kan med säkerhet säga om en bild är gjord med AI-teknik eller inte.
Text: Matilda Nilsson Foto: Gustav Gräll. Illustrationsbild: Dall-E.
Om Källkritikbyrån
Källkritikbyrån grundades 2019 av Åsa Larsson, Linnéa Jonjons och Jack Werner. Källkritikbyrån har som mission att sprida kunskap och inspiration om källkritik och att hjälpa människor bli mer självsäkra och medvetna nätanvändare. Sajten granskar systematiskt påståenden på nätet. Trion som drog i gång Källkritikbyrån grundade tidigare Viralgranskaren på tidningen Metro. Viralgranskarens Åsa Larsson, Linnéa Jonjons och Jack Werner prisades med Stora Journalistpriset Årets Förnyare (2014) och Årets Folkbildare (2014). Viralgranskaren lades ned med Metro 2019, samma år som Källkritikbyrån tog vid.