The Local: ”Goda chanser att få stödet”
Det engelskspråkiga nyhetssajten har aldrig tidigare sökt mediestöd, men nu tror The Locals vd och publisher James Savage att den digitala tidskriften har goda chanser att få det allmänna redaktionsstödet.
– Vår tolkning är att vi uppfyller kraven för att få det eftersom vi är en nyhetsförmedlare ”som är av betydelse för grupper som är underförsörjda när det gäller journalistisk bevakning”, som det heter i regelverket, säger James Savage, som också är ordförande för Sveriges Tidskrifter.
The Local har inte fått mediestöd tidigare, varför väljer ni nu att söka?
– Det är några år sedan vi tittade på möjligheterna att få mediestöd, men när vi gjorde det fanns det alltid regler som gjorde att vi inte var kvalificerade. Vår tolkning nu är att vi har goda chanser att få stödet, och därför söker vi.
Vad händer med The Local om ni inte får del av det nya mediestödet?
– Vi har försökt bygga in tillräckligt med svängrum i vår budget så att vi ska klara oss utan att skära ned på antalet tjänster även om vi inte får mediestödet, men andra kostnader kommer vi att behöva titta på om stödet inte beviljas. Och det går naturligtvis inte att utesluta bredare nedskärningar – det beror på hur vi presterar i prenumerations- och annonsförsäljningen.
Hur har den långsamma processen med nytt mediestöd slagit mot er verksamhet?
– Det försvårar naturligtvis budgetplaneringen och gör att allt blir väldigt provisoriskt. Men det hjälper nog att jag alltid haft låga förväntningar på byråkratier, och har försökt bygga in flexibiliteten i våra framtidsplaner.
Upplever du sökprocessen som krånglig?
– Delvis. Reglerna om hur man mäter kvalificerade besökare är så krångliga att huvudet nästan spricker. Tack och lov har vi kunnat söka med antalet betalande prenumeranter som underlag. Processen som helhet är tidskrävande och krånglig. Det behöver inte vara fel med tanke på att det handlar om skattebetalarnas pengar, men det hade varit skönt att få en bättre uppfattning om hur reglerna kommer att tolkas, i synnerhet gällande kriterierna kring mediemångfalden.
Dagen: ”Vi får helt säkert ett minskat stöd”
Förra året fick den kristna fyradagarstidningen Dagen 17,7 miljoner kronor i driftsstöd och 1 miljon kronor i varannandagsstöd. För i år räknar chefredaktör Felicia Ferreira med ett lägre stödbelopp.
– Vi får helt säkert ett minskat stöd, mest troligt ett halverat redaktionsstöd – och det är svårt att anpassa sig efter det, säger Felicia Ferreira, vd, chefredaktör och ansvarig utgivare.
Eftersom redaktionsstödet inte betalas ut fullt, utan endast till en fjärdedel första året, räknar Felicia Ferreira med att stödet blir lägre för Dagen. En annan faktor är mediestödet inte längre är ett rättighetsstöd, så när stödpengarna är slut delas inga fler stöd ut.
– Får vi inte mediestöd så kanske vi blir tvungna att skära i frekvens, resurser och kvalitet. I värsta fall blir det en smalare bevakning, säger Ferreira.
Dagen avser att söka det allmänna redaktionsstödet, övergångsstödet och distributionsstödet, samt varannandagsstödet när den ansökan öppnar.
– Vi tror att vi har mycket goda chanser att få stöd. Det är de signaler som vi fått från samtal med människor runt omkring mediestödsutredningen och det vi kunnat läsa oss till. Vår tidning är nationellt spridd, och vi bidrar till mediemångfalden med vårt livsåskådningsperspektiv, säger Felicia Ferreira.
Varför söker ni mediestödet?
– Att producera, trycka och distribuera en dagstidning som är nationellt spridd kostar mycket pengar. Om Dagen ska kunna konkurrera på samma villkor som de största koncernerna på marknaden med vårt nischade innehåll så är det klart att det krävs resurser.
Trots att Felicia Ferreira räknar med att mediestödet blir lägre för Dagen så är hon glad över att det nu finns ett plattformsneutralt mediestöd.
– Det är på tiden. Men jag hoppas att den här uppföljningen och utvärderingen av stödet som regeringen lovat blir av.
Jämfört med tidigare år, är det krångligt i år att ansöka om mediestöd?
– Det är ungefär som tidigare. Det är inte komplicerat, men det är lite svårt att tolka vad som efterfrågas ibland.
Fokus: ”Vi fyller kriterierna för redaktionsstödet och övergångsstödet”
Förra året fick nyhetsmagasinet Fokus 9,4 miljoner kronor i driftsstöd. Nu väntar redaktionen otåligt på att få klarhet i om tidningen får stöd även i år.
– Vi avvaktar med några redaktionella utvecklingsprojekt som vi har i pipeline tills vi får besked om stödet, säger Jon Åsberg, chefredaktör och ansvarig utgivare för Fokus.
Under förra året kunde Fokus utöka redaktionen med nya skribenter, krönikörer och poddar, samt mer nyheter under sommaren, tack vare driftsstödet.
– Satsningarna gjorde att vi ökade antalet prenumeranter kraftigt liksom även lönsamheten.
Om vi får mindre mediestöd 2024 så kan vi förhoppningsvis parera det, men det är svårt att säga utan att veta hur mycket vi får, säger Jon Åsberg.
Fokus kommer i år att söka både det nya övergångsstödet och det nya det allmänna redaktionsstödet.
– Övergångsstödet syftar till att underlätta övergången för dem som hade driftsstöd 2023, vilket Fokus hade. Därför söker vi det. Det allmänna redaktionsstödet lämnas till allmänna nyhetsmedier, vilket Fokus är. Därför söker vi även det. Eftersom Fokus uppfyller kriterierna för båda stöden bör vi tilldelas dem, slår Jon Åsberg fast.
Altinget: ”Vi söker lite i blindo”
Nyhetsportalen Altinget, som bevakar politik, fick drygt en miljon i redaktionsstöd 2022. Nu hoppas tidningen få del av det nya mediestödet. Men ansökningsprocessen var lite krångligare än väntat.
Det är ett kort fönster för de som vill söka det nya mediestödet. Ansökan öppnade 19 januari och stänger den 9 februari. När Altinget började ansökningsprocessen visade det sig svårare än väntat.
– Den nya ansökan liknar den gamla i stora drag och är väl varken enkel eller krånglig – frånsett vissa förändringar som lite oförhappandes krävde it-utveckling för oss. Nu söker vi lite i blindo, säger Sanna Rayman, chefredaktör och ansvarig utgivare för Altinget.
Det är den för ansökan viktiga trafikmätningen som ställer till det för Altinget.
– Vi ska nu – i dåtid – ha mätt vissa detaljer på ett annat sätt som vi fått kännedom om först nu. Detta samtidigt som vi, precis som alla andra, har implementerat lösningar för att i allt väsentligt tracka mindre, på grund av cookieregler och GDPR. Detta hade vi gärna tagit en heads up om på tidigare stadium, men det har inte nämnts på de möten som hållits mellan bransch och myndigheter, säger Sanna Rayman.
Altinget kommer att söka det allmänna redaktionsstödet.
– Generellt kan man ju aldrig ta för självklart att man ska få statliga stöd och det gör vi inte heller. Altinget har aldrig varit någon regelbunden mottagare av stöd, men vi sticker inte under stol med att det är ett svårt ekonomiskt läge och en tuff mediemarknad, säger Sanna Rayman.
Hon tycker att det är tufft att mediestödet läggs om just nu och på ett sätt som är till många samhällstidskrifters nackdel.
– Om den samhällsjournalistik som får stöd på sikt endast kommer att finnas i dagspressen, medan magasinen och tidskrifternas journalistik lämnas därhän, så ser vi att den delen av branschen är tydligt förfördelad av staten. En sådan skevhet lär inte bli lätt, varken för oss eller våra branschkollegor.
Varför väljer ni att söka mediestödet?
– Vi är visserligen, precis som många andra, osäkra på vilka slutkriterier som gäller för att tilldelas det nya mediestödet, men vi kommer ändå försöka, i mediemångfaldens och den rättvisa och lika konkurrensens namn.
Text: Matilda Nilsson
Foto: Sara Arnald, Erika Persson och Arthur J. Cammelbeeck
Läs mer: