De senaste åren har näthatarna skiftat ordval. Rena hot mot Bonniers News journalister är numera ovanliga, trots att de hatiska kommentarerna florerar på forum som Twitter och Flashback. Det gör det svårare att lagföra gränsöverträdelser. Men det innebär inte att säkerhetsavdelningen på Bonnier News tar näthatet på mindre allvar.

– Vi kan aldrig acceptera det. Det är en arbetsmiljöfråga. Våra medarbetare ska hålla länge. Det ska känna att de har arbetsgivarens stöd när det blåser till, säger Crister Ohlsson, säkerhetschef på Bonnier News.

Främst är det ledaravdelningarna på Bonniers stora dagstidningar som är drabbade. Politik tycks vara en trigger för många näthatare, och artiklar om Sverigedemokraterna kan väcka stora hatstormar. Under pandemin var även corona ett så kallat ”triggerämne” och då drabbas även medicin- och vetenskapsreportrar.

Bonnier News runt 30 tidskrifter är mer förskonade från näthatet, enligt Crister Ohlsson. Men det kan finnas ett mörkertal. Många incidenter då reportrar drabbas av näthat får inte säkerhetsavdelningen kännedom om.

Det är journalisterna, eller deras chefer, som själva tar kontakt med säkerhetsavdelningen när de känner ett behov av det.

– Det viktigaste, som jag fokuserar på, är hur medarbetare upplever det. Att vi lyssnar och reportern får berätta. Det betyder jättemycket, säger Crister Ohlsson.

Avdelningen är ett viktigt stöd för många av Bonniers medarbetare – och de drabbade får samma hjälp oavsett om de är anställda, jobbar på bemanningsföretag eller är frilansar.

I de allra flesta fall blåser hatstormen över, eller ebbar ut, efter ett par dagar. Bara att få höra det kan vara en trygghet för många medarbetare.

Crister Ohlsson menar att när det gäller säkerhetsfrågor så finns det egentligen inga begränsningar pengamässigt. Men han är ändå restriktiv med att lägga till mer ingripande former av personskydd som bärbara personlarm, väktare, livvakter och larminstallationer i bostäder.

– Det absolut viktigaste är att skapa trygghet, men sådana här åtgärder kan få motsatt effekt. Och när hotbilden minskat och man ska ta bort skydden, då kan det kännas otäckt igen. Det gäller att hitta rätt nivå och balans för de åtgärder man sätter in.

Text: Matilda Nilsson
Foto: Rikard Westman

Checklista från säkerhetschefen

12 steg för att hantera hot och hat

1. Prata om hat och hot! Berätta för kollegor, chef, facket och/eller skyddsombud om du är drabbad. Alla kan väcka medvetenheten om näthat. Se till att frågan är på agendan på redaktionen, varje dag.

2. Utse en kontaktperson. Det måste inte finnas en säkerhetschef på redaktionen för att kunna jobba mot hat och hot. På en medelstor redaktion kan till exempel en facklig representant, ett skyddsombud eller en reporter som är mer intresserad av de här frågorna vara kontaktperson för övriga medarbetare. Låt kontaktpersonen få en enklare säkerhetsutbildning och se till att bygga förtroende hos kollegorna.

3. Mental förberedelse. Inför en större publicering, som det går att förutse kommer skapa hatstormar, är det bra att förbereda reportern mentalt på vad som kan vänta.

4. Dela inte privata uppgifter på sociala medier. En vanlig metod för att skrämma journalister är att sprida privata uppgifter som telefonnummer, bostadsadress och barnens träningstider. Se till att inte lägga ut privata uppgifter om dig själv och din familj i onödan på sociala medier.

5. Gör en sårbarhetsanalys. Låt en extern aktör ta reda på vilka personuppgifter som går att ta reda på om en medarbetare. Detta för att skydda medarbetaren mot att näthat ska övergå till fysiska hot och för att eliminera att privata uppgifter sprids på nätet, vilket kan vara obehagligt för den som drabbas.

6. Rensa nätet på personuppgifter om du förväntar en hatstorm. På hitta.se och eniro.se är det lätt att ta bort personuppgifter som adress och telefonnummer. Tjänster som exempelvis Ratsit är trassligare, men här finns guider för dig som åtminstone tillfälligt vill ta bort dina uppgifter från publika sök.
Näthatshjälpen.se
Så tar du bort personuppgifter från snokande sajter

7. Lyssna på medarbetaren! Att stötta sin kollega i ett tufft läge är det allra viktigaste. En del luttrade ledarskribenter kanske rycker på axlarna åt hatstormar, men kom ihåg att vi alla upplever näthat på olika sätt. Det kan också skifta hur väl vi orkar hantera hat, beroende på livssituation i övrigt.

8. Låt någon annan läsa. Bonnier News säkerhetsavdelning erbjuder medarbetare, såväl anställda som frilansare, som drabbas av hatkampanjer att de kan göra en bevakning på nätet och läsa alla kommentarer åt dem – och utreda om något bör polisanmälas. ”Det kan vara väldigt destruktivt att läsa allt själv”, säger Crister Ohlsson.

9. Svara inte på meddelanden. Crister Ohlsson råder drabbade medarbetare att inte svara på hatmeddelanden. ”Svarar du ger du bara hatarna mer bränsle”, säger han. Tillsammans med medarbetarna brukar han dock titta på enskilda inlägg för att se om de har ett sakligt innehåll. ”Det är viktigt att journalister är nåbara för allmänheten”, menar han. Men mitt i hatstormen råder han ofta journalister att till exempel pausa Twitter ett tag, tills det hela blåst över.

10. Polisanmäl vid brottsmisstanke. Bonnier News polisanmäler misstänkta brott mot sina medarbetare, men bara om medarbetaren själv är med på det. Om en polisanmälan leder till åtal så blir det offentlig handling vem som är målsägande – och det är inte alla journalister som vill det.

11. Samverka med andra. Säkerhetsavdelningen på Bonnier News har ett nätverk tillsammans med säkerhetsavdelningarna på andra stora mediehus som Schibsted, SVT, SR och TV4. Tillsammans kan de till exempel titta på hatmeddelanden som deras reportrar emottagit för att se om andra medier fått samma, eller från samma adress. Har de det är meddelandet sannolikt inte riktat just mot en enskild reporter, utan massproducerat, kanske av en robot. Ett sådant här nätverk kanske mindre redaktioner också kan skapa tillsammans?

12. Ha kontakt med polisens demokrati- och hatbrottsgrupp i din region. I polisens tre storstadsregioner finns numera särskilda demokrati- och hatbrottsgrupper som jobbar dedikerat mot hot och hat mot journalister. De ska ha erfarenhet av detta område och kan vara en god kontakt. I polisens övriga regioner finns särskilda hat- och demokratibrottsutredare.

Länksamling

Här finns mer matnyttig information om hot och hat.

Hantera hat och hot på redaktionen (Prevent)

Svensk lag på internet (Näthatshjälpen)

Ta bort din adress och telefonnummer online (Näthatshjälpen)

Så tar du bort personuppgifter från snokande sajter (PC för alla)