Text: Malin Letser & Barbro Janson Lundkvist, Allt om Tidskrifter
”Vänd er till tryckeriet tidigt”
Kimmo Pöntinen, Sales director för Skandinavien
Tryckeri: Punamusta Oy
Miljömärkningar/certifieringar: ISO 9001, ISO 14001, Climate Calc, Svanen, PEFC, FSC.
Orter: Forssa, Tammerfors och Joensuu, samtliga i södra Finland.
Vilka delar i tryckeriprocessen har störst påverkan på klimatet, enligt er?
– Tillverkning av papper och färg.
Hur stor del av ert papper kommer från Sverige?
– Cirka fem procent kommer från svenska skogsbruk. Resterande del från finska skogsbruk.
Vilka är dina bästa råd för att skapa en hållbar tidskriftsproduktion?
– Vänd er till tryckeriet i ett tidigt skede så kan de ge råd om hur ni tillsammans tar fram en hållbar trycksak beträffande pappersval, miljömärkning och beräkning av trycksakens koldioxidavtryck via Climate Calc. Vi har åtagit oss att minska koldioxidavtryck med 20 procent fram till 2025.
”Tryck lokalt och på svenskt papper”
Palle Jacobsen, vd för Sörmlands Printing Solutions, som är en del av
danska tryckerikoncernen Stibo Complete.
Tryckeri: Stibo Complete
Miljömärkningar/certifieringar: PEFC, FSC, Svanen, EU-Flower och ClimateCalc.
Ort: Katrineholm.
Vilka delar i tryckeriprocessen har störst påverkan på klimatet, enligt er?
– Färg, papper, el och gas.
Hur stor del av ert papper kommer från Sverige?
– 80 procent, det vill säga 73 000 ton inom hela Stibo Complete. Inom den svenska delen Sörmlands Printing är det så mycket som 95 procent, alltså 13 000 ton.
Vilka är dina bästa råd för att skapa en hållbar tidskriftsproduktion?
– Tidskrifterna skall ha en miljömärkning och tryckas lokalt och på svenskt papper.
”Vi försöker välja huspapper”
Lennart Garney, organisations- och hållbarhetsansvarig
Tryckeri: Lenanders Grafiska
Miljöcertifieringar/märkningar: Svanen, ISO14001:2015. FSC, PEFC, Rainforest Alliance, ClimatePartner, FTI.
Ort: Kalmar.
Vilka delar i tryckprocessen har störst påverkan på klimatet, bedömer ni?
– Att framställa pappret är tyngst, men det skiljer mellan olika pappersslag. Utöver det är fysiska transporter en tung belastning för miljön. Sedan har vi framställningen av aluminiumplåtar, men de återvinns ju.
Varifrån kommer papperet ni använder?
– Vår största leverantör är svenska Papyrus, och vi försöker alltid att välja ett huspapper som gör att vi kan hämta in större volymer.
Vilka är dina bästa råd för att skapa en hållbar tidskriftsproduktion?
– Man ska välja svenskt papper. Alla tryckerier har kunnig personal på det här området, så ta hjälp! Ställ frågan om vilka papper som har hög inblandning av returfiber. I dag har bruken utvecklat tekniker som gör att pappret ser vitt och fint ut utan miljöbelastande ämnen som klor och blekning. En annan sak är att kolla hur tryckeriet jobbar med underleverantörer. Ju fler underleverantörer, desto fler transporter. Vi gör allt här i huset för att minimera antalet transporter.
”Vi har kommit långt med att minimera utsläpp”
Bengt Larsson, kvalitets- och miljöchef
Tryckeri: V-TAB
Miljömärkningar/certifieringar: ISO 14.001:2015, Svanen, Vattenfalls EPD-el (vattenkraftsel). För tryckeriet i Vimmerby dessutom FSC.
Orter: Fakenberg, Landvetter, Norrahammar, Södertälje och Vimmerby.
Vilka delar i tryckprocessen har störst påverkan på miljön, enligt er bedömning?
– Produktionen av papper är väldigt energikrävande, men å andra sidan är det en förnyelsebar råvara som kan återvinnas. Även produktion av tryckplåtar är energikrävande, men där återvinns 100 procent. Förr var kanske utsläpp en stor fråga, men där har vi kommit långt i samarbete med våra leverantörer.
Hur stor del av ert papper kommer från Sverige?
– Merparten kommer från våra stora leverantörer, SCA, Stora Enso och Holmen. Men när vi trycker med heatset-metod krävs lite finare papper, och då kan kunderna välja papper från andra producenter, exempelvis i Finland.
Vilka är dina bästa råd för att skapa en hållbar tidskriftsproduktion?
– Man ska ställa krav på att tryckeriet ska vara miljöcertifierat, Svanenlicensierat och använder miljövänlig el. Vi köper 100 procent vattenkraftsel till exempel. Jag tycker även att man ska trycka i Sverige, för att minska transporterna, och välja svenskt och närproducerat papper. Sedan är avfallshanteringen viktig. Vi använder oss av avfallstrappan: återanvänd, återvinn, energiutvinn. Av vårt avfall går 97 procent till återvinning, 2 procent till energiutvinning och endast 1 procent till deponi.
”Tillverkningen av papper har absolut störst påverkan”
Fredrik Avenhammar, miljöchef
Tryckeri: Åtta.45 tryckeri
Miljöcertifieringar/märkningar: ISO 14001, Svanen, FSC-CoC, Climatecalc.
Orter: Järfälla, Falun, Sundsvall och
Malmö.
Vilka delar i tryckprocessen har störst påverkan på klimatet, enligt er bedömning?
– Vi använder oss av ClimateCalc för att beräkna koldioxid-avtryck. Här tar man in alla tänkbara rådata om företaget, allt ifrån hur mycket papper vi gör av med till vilka kemikalier vi släpper ut och hur många tjänsteresor vi gör. I kalkylerna ser vi att tillverkningen av papper har absolut störst påverkan på Co2-avtrycken. Näst störst har tillverkningen av tryckplåtarna, det är väldigt energikrävande även om aluminiumet återvinns. På tredje plats hamnar transport av papper, så välj närproducerat.
Hur stor del av ert papper kommer från Sverige?
– I de fall där vi kan beställs alltid papper från svenska pappersbruk, men tyvärr har utbudet av svensktillverkat papper minskat. Istället blir det mycket nordiskt papper, samt en del från Europa.
Vilka är dina bästa råd för att skapa en hållbar tidskriftsproduktion?
– Man bör se över val av papper. Givetvis bör det vara Svanen-märkt men man kan även reflektera över olika typer av tillagda effekter på pappret, så som laminering, det ökar miljöpåverkan. Sedan blir det allt mer vanligt att kunder vill klimatkompensera för sin produkt, vilket jag tycker är en stor fördel. Det innebär inga stora ekonomiska konsekvenser och kunden kan själv välja på vilket sätt den vill kompensera.