2026 är ska Forskning & Framsteg sätta den digitala strategin framåt. I arbetet ligger även att formulera kanalstrategin.
– Vi kommer att accelerera vår satsning på digitala läsarintäkter, säger Jonas Mattsson.
Den vetenskapsjournalistiska tidskriften Forskning & Framsteg står inför samma utmaning som många andra tidningar. Papperstidningen är fortfarande Forskning & Framstegs största intäkt, men antalet printprenumeranter sjunker.
– Det är angeläget för oss att hitta sätt att öka de digitala prenumerationsintäkterna. Vi vill lägga mer krut på de digitala läsarna, säger Jonas Mattsson.
2022 började Forskning & Framsteg ta betalt för digitalt innehåll. Sedan dess har marknadssidan bland annat gjort kampanjer för att driva in fler digitala prenumeranter och få printprenumeranter att skapa digitala inlogg. Under 2026 är planen att även det redaktionella arbetssättet ska förändras – och mer anpassas efter en digital intäktsstrategi. Som en del i omställningen gick Forskning & Framsteg under året ned från tio pappersnummer per år till åtta.
– Det är en nedprioritering av print på sätt och vis. Vi gör inte tjockare nummer än tidigare. Men urvalet av vilket material som hamnar i print kommer att bli snävare – och på så sätt vässar vi också papperstidningen, betonar Jonas Mattsson.
Finansieringsmodellen för Forskning & Framsteg är lite annorlunda än för många andra tidskrifter. Forskning & Framsteg ägs och ges ut utan vinstsyfte av Stiftelsen Forskning & Framsteg. Efter läsarintäkten är bidrag från stiftelser inom vetenskapssfären (som till exempel Sveriges unga akademi, Kungliga Vetenskapsakademien och Vetenskapsrådet) tidningens viktigaste intäkt.
Vidare söker Forskning & Framsteg bidrag från olika aktörer för specifika projekt. Till exempel har tidningen fått projektstöd från Stiftelsen Natur & Kultur för en treårig satsning på att sprida journalistik till unga via TikTok.
– Det är ingen raketforskning. Det är olika medievanor för olika åldersgrupper och vi hade svårt att nå yngre med vår skrivna journalistik. Det är viktigt att vi finns där läsarna finns. Det ingår i vårt uppdrag att nå den breda allmänheten, då kan vi inte välja bort någon åldersgrupp, säger Jonas Mattsson.
Sociala medier-redaktör Catherine Fulgencio har arbetat med TikTok-satsningen, som vann Tidskriftspriset i kategorin Årets Rörligt förra året. I år blev Forskning & Framsteg även Årets Tidskrift Populärpress.
– Journalistiken är kärnan i det vi gör, att göra fördjupande journalistik som sätter saker i sitt sammanhang, sammanfattar Jonas Mattsson.
Satsningen på förklarande TikTok-klipp går 2026 in på sitt sista år. Vad som händer med den sedan är oklart.
– Det är en öppen fråga. Men förutsatt att vi har resurser kommer vi att fortsätta, säger Jonas Mattsson.
För 2026 har Forskning & Framsteg fått projektstöd för att för att utveckla sin poddjournalistik tillsamman med Tredje statsmakten. Gemensamt ska de fortsätta att producera produktionsbolagets podd Experimentet. Också här handlar det om att nå ut till målgrupper som varit svåra att nå med textjournalistik.
Under året ska tidningen också ta tid att verkligen ta sin redaktionella strategi ett rejält kliv framåt.
– Utifrån den allmänna medieutvecklingen, användarnas beteenden och den data vi har kommer vi att identifiera mål för olika kanaler. Var finns det mer att göra och hur kan vi stärka engagemanget, lojaliteten och betalningsviljan? Förr lämnade man en text till en tidning, nu har vi en mängd olika kanaler som innehållet ska anpassas för. För att kunna ha alla bollar i luften samtidigt krävs en strategi, säger Jonas Mattsson.
Text: Matilda Nilsson
Foto: Martin Stenmark