Fackliga tidningen Journalistens medarbetare har varit förskonade från mer explicita hot. Endast en gång har redaktionen gjort en polisanmälan under de 14 år som Helena Giertta varit chefredaktör. Däremot händer det att tidningens journalister drabbas av arga kommentarer på nätet.
– Det är de högljudda som hatar. Det absolut allra vanligaste är att hatet kommer från extremhögern, säger Helena Giertta.
Själv har hon nästan vant sig vid de morgontidiga telefonsamtalen från alternativa medier.
– Jag svarar inte på de samtalen, utan ber dem skicka meddelanden i stället. Det hjälper inte mycket, men efter några veckor hittar de något annat offer, säger hon.
Som arbetsledare tänker hon i första hand på medarbetarnas välmående. Om någon mår dåligt får de samtalsstöd av företagshälsan. Tidningen följer också den matnyttiga nätguiden ”Hantera hat och hot på redaktionen” som ideella arbetsmiljöorganisationen Prevent står bakom.
Tidningen prioriterar sedan tidigare skalskydd, datasäkerhet och att särskilt skydda sina källor. Alla redaktionens datorer är krypterade. Vidare försöker medarbetarna undvika att skriva om vart de ska resa på sociala medier.
När jag pratar med Helena är hon på resande fot, men berättar inte till vilken destination.
Helena Giertta är en av de runt 75 journalister som fanns med i en mapp på terroriståtalade Theodor Engströms hårddisk. I och med att förundersökningen blev offentlig fick hon kännedom om det.
– Jag är inte jätteorolig, men det är en sak jag är medveten om hela tiden. Jag har tagit samtalshjälp för att jag inte bara ska förtränga det här, säger hon.
Till följd av detta kommer Journalisten att se över skalskyddet på nytt. Redaktionen har ett öppet samtal om hat och hot. Det är viktigt att inte vara ensam i hatstormen, utan att prata med sina kollegor. Som mediechef kan Helena Giertta söka stöd hos tidningens styrelse.
Det är den långsamma nötningen från näthatarna som Helena Giertta ser som det allvarligaste hotet mot demokratin.
– Det är inte lätt att tysta en journalist, men på lång sikt kanske en del börjar dra sig för att rapportera om vissa ämnen.
Vad tycker du att branschorganisationer som Sveriges Tidskrifter ska göra för mediechefer och journalister som utsätts?
– Jag tror att Sveriges Tidskrifter kan spela en roll här. De kan skapa forum, kanske skapa någon form av chatt där du blir lite sedd av andra med erfarenhet eller bjuda in till konferenser där journalister och mediechefer kan prata om vad de varit med om.
Text: Matilda Nilsson
Foto: Tor Johnsson/Journalisten