På Tidskriftsdagens scen, långt från nättrollen, fick Helle Klein ett tryggt forum för att tala om hatet, hoten, om livvakten som visade sig ha högerextrema åsikter och om att sitta i en rättegång mitt emot en NMR-medlem.

– Hatet sätter sig i kroppen och själen, sade hon under det personliga talet.

När hon berättat klart stod hela publiken upp – och skickade sitt stöd, i form av applåder.

– Det var överväldigande – och nu flera veckor efteråt får jag fortfarande kommentarer från folk som blev oerhört berörda. En av mina drivkrafter för att ställa mig på den här scenen var att stävja normaliseringen, det får inte bli en normalitet med hat och hot mot journalister.

Talet ledde både till igenkänning hos publiken och en ökad medvetenhet hos de som inte själva utsätts för hat och hot. Men trots förfrågningar från flera medier har Helle Klein valt att inte publicera det i skriftlig form.

– Det var skrivet som ett tal och hållet i ett specifikt sammanhang och det får liksom stanna där och då. Om det publiceras i andra tidningar eller på en sajt så vet man aldrig vart det tar vägen och jag vill inte det av flera skäl.

Också när kvinnliga journalister talar ut om hatet så tycks det trigga näthatarna.

Som ordförande för Sveriges Tidskrifter hoppas Helle att talet gav ett starkt signalvärde till unga utsatta journalister – och visa att de inte är ensamma i sin situation.

Hur många journalister i tidskriftsbranschen som utsatts av hat och hot är oklart, de flesta studier på ämnet rör journalister generellt. Men att även vår del av mediebranschen är drabbad står klart.

Unga kvinnliga modejournalister liksom medarbetare på tidningen Expo, som rutinmässigt bevakar extremhögern, får hotfulla meddelanden. Efter tunga gräv har även prisade tidningar som Hem & Hyra och Byggnadsarbetaren drabbats.

När det gäller Dagens Arbete, där Helle Klein är vd och chefredaktör, är det inte medarbetarna som fått hatdreven. Näthatarna, oftast från extremhögern, har riktat in sig på Helle själv.

– Som mediechef kan man känna sig ensam i detta. Det är först på senare år som jag fått kontakt med en säkerhetskonsult som jag kan bolla de här frågorna med. Men jag tror att publicister skulle kunna stötta varandra mer, kanske ha ett nätverk där man kan dryfta de här sakerna, funderar Helle Klein.

Redan i dag finns många kontaktytor för mediechefer via Sveriges Tidskrifter, men inte något nätverk som enbart är dedikerat till att prata om näthat.

– Vi bryr oss om det här. Tillsammans med Utgivarna och andra mediechefer har vi drivit frågan i ett decennium. Men det finns mer att göra, fastslår Helle Klein.

Hon har många gånger pratat om hat och hot på en principiell nivå.

– Jag är ständigt med i debatter och föreläser, men jag har inte pratat om det på det sättet som på Tidskriftsdagen förut, säger Helle Klein.

Efter mordet i Almedalen i somras blev hon extra omskakad.

– Jag tog det hårt, för det där är det man varit rädd för så många år – och så skedde det. På natten efteråt kände jag att jag nog aldrig mer kommer att åka till Almedalen.

När förundersökningen i terroristmålet mot Visbymördaren Theodor Engström var klar fick hon och Sveriges Tidskrifters vd Kerstin Neld ytterligare en chock.

– I förundersökningen visade det sig att han hade kartlagt Sveriges Tidskrifters medieseminarier i Almedalen där SVT:s vd Hanna Stjärne skulle tala. Nu måste vi som alla andra arrangörer tänka om kring säkerheten på våra evenemang i till exempel Almedalen.

I vår kommer Helle Klein att lämna mediebranschen och gå vidare till en ny roll som direktor för Sigtunastiftelsen.

Hon ser fram emot det nya jobbet, men brinner fortfarande för Dagens Arbete, organisationspressen och tidskriftsbranschen.

Det finns fortfarande mycket som behöver bli bättre för att få bukt med demokratiproblemet med digitalt hat och hot. Det gäller såväl rättsväsende som plattformarna för sociala medier.

– Nätjättarna har ett jätteansvar här. De har släppt lös algoritmen som blivit hatets hantlangare. Det är ett enormt svek mot demokratin, säger Helle Klein.

Sveriges Tidskrifter har flera gånger uppvaktat de stora techbolagen, liksom politiker inom kultur- och justitiedepartementet. Ett nytt förslag om en lag med en straffskärpning för brott mot journalister är nu ute på remiss.

Helle Klein anser att rättsväsendet har blivit bättre på att bekämpa hat och hot mot journalister. Fler mål gällande hatbrott mot journalister leder till åtal och dom. Hon själv var målsägande i ett brottmål mot en nazist där mannen dömdes till ett halvårs fängelse för hets mot folkgrupp och ofredande.

Men rättsprocessen runt Visbymördaren Theodor Engström visar på en oroande ny vändning.

– Många journalister förekommer i förundersökningen, men det är inget som åklagaren gått vidare med. Inte ens Hanna Stjärne som uppenbart var en måltavla är målsägande, det känns mycket märkligt. Som en backlash, menar Helle Klein.

Samtidigt brister rättssamhället när det kommer till journalister och mediechefer som under längre tid fått utstå både hat och hot. Helle Klein själv har periodvis varit tvungen att ha skydd av livvakter, men kostnaden för de privata säkerhetsbolagen får tidningen stå för.

– Mina tidningsägare har tagit det här på allvar och tagit beslutet att de vill skydda chefredaktören. Vi har starka ägare, men det här är en kostnadsfråga. Det skulle behövas en sorts säkerhetsstöd för medier, för mindre redaktioner och tidningar.

Text: Matilda Nilsson
Foto: Anette Persson och Göran Segeholm