De flesta tidningar pressas i dag av vikande annonsintäkter och ökade kostnader för tryck och distribution av papperstidningar. Även om organisationspressen i viss mån har en stabilare inkomst från fackförbundens medlemmar – än lösnummersålda tidningar kan räkna med – så drabbar kostnadsökningarna även här.

Stora kommersiella mediehus som Bonnier News och Aller Media har valt att outsourca viss del av sin tidskriftsredigering utomlands, vilket bland annat Dagens Media och Journalisten rapporterat om. Men hur har tidskriftsredigeringen förändrats på våra största mediehus inom organisationspressen: LO Mediehus och LRF Media?

För att ta reda på det pratade vi med Yonna Waltersson, chefredaktör på LO Mediehus tidning Arbetet och Julia Lindelöf, visuellt ansvarig på LRF Media. Båda mediehusen har fått göra vissa omprioriteringar för att slimma redigeringsorganisationen.

– Inom vår del av branschen, organisationspressen, så kommer det inte ske att magasin outsourcar redigeringen utomlands. Men i och med de kostnader som är så kommer fler gå ned i utgivningstakt och fler titlar bli enbart digitala, säger Yonna Waltersson.

Tidningen Arbetet, som hon är chefredaktör för, var tidigare en veckotidning, men gick 2019 ned till 15 nummer per år. I år minskar antalet utgåvor till 12 per år. Tidigare använde LO Mediehus externa AD:ar som stöd i produktionen, men i och med att fler titlar dragit ned på utgivningstakten har de externa resurserna successivt tagits bort. Numera är det bara vid vissa arbetstoppar som AD:ar tas in utifrån. Men samtidigt vill tidningshuset inte rucka på kvaliteten på printprodukterna.

– Jag tycker att formen är nästan ännu viktigare när vi kommer ut med färre utgåvor, säger Yonna Waltersson.

Samtidigt som andra delar av tidningen blivit mer mallade så lägger Yonna Waltersson, Niklas Wennergren (LO Mediehus visuellt ansvariga) och Eva Vaihinen (formgivare som är printansvarig för Arbetet) tid på att tillsammans bolla fram det bästa omslaget till varje nummer. Varje Arbetet-omslag bollas nu och skissas på under flera möten. I ett sista steg, när tidningssidorna väggas, är hela redaktionen med och tycker till.

– De magasin vi gör – de är viktiga för oss. Men det gäller att ha en tydlig planering för vad som ska in i magasinet, så att vi skapar förutsättningar för de konceptettor vi vill ha och att formgivarna får förutsättningar att göra ett bra jobb, säger Yonna Waltersson.

Också Julia Lindelöf, visuellt ansvarig på LRF Media, betonar vikten av att ha med redigeringskompetensen tidigt vid planeringen av stora jobb. Hon är journalist i grunden, och har jobbat med redigering större delen av sitt yrkesliv. Senaste tio åren har hon varit redigeringschef på LRF Media.

– Vi som jobbar med slutproduktion har historiskt haft väldigt kort tid på oss för att sätta ihop något före deadline. Men det går inte när organisationen blir mer slimmad. Ska man bibehålla kvaliteten – trots att organisationen är tajtare – så behöver man jobba med mer förutsägbarhet och fler fasta format, säger Julia Lindelöf.

LRF Media har nyligen bytt redaktionellt verktyg och även gjort organisationsförändringar. Antalet redigerare har minskat med två personer genom pensionsavgångar – och omställningen har inte varit helt lätt, enligt Julia Lindelöf.

– Vi är inte helt framme i allt det nya, men det går framåt.

LRF Medias lantbrukstidningar, ATL, Lantmannen och Land Lantbruk Skogsbruk, samt familjetidningen Land, hade tidigare en gemensam redigeringsdesk, men nu har varje tidning sin egen bemanning.

– Idén är att varje varumärke ska vara en enhet som bär sig själv.

Inom tidskriftsvärlden har det gått olika trender kring huruvida AD:arna ska jobba ihop i en pool eller nära varsin titel. Fördelen med att jobba i AD-pooler är att det är mindre sårbart och fler kan täcka upp för varandra. Å andra sidan har en AD som jobbar dedikerat till en tidskrift bättre koll på tidningens grafiska uttryck och profil.

LRF Medias printtidningar gjordes tidigare i publiceringssystemet Newspilot och sajterna använde ett egenbyggt redaktionellt system. Det var i samband med bytet till ett nytt redaktionellt system för print som organisationen också ändrades. Nu går allt printmaterial från mediehusets CMS in i inköpta Roxen, som har ett flöde som bygger på digitalt först. Planen är att 70 procent av tidningsredigeringen ska göras i Roxen.

– Idén är att vi ska jobba mallat och att det mesta av redigeringen görs i Roxen. Du ska inte behöva gå in i InDesign och dutta i detaljer. Men när det gäller jobb som tar mer plats kan man vara lite friare och göra sidor som sticker ut och som kan vara mer unika i sin utformning, säger Julia Lindelöf.

Text: Matilda Nilsson
Foto: David Larsson

5 trender inom tidskriftsredigering

Tidskriftsredigeringen är i förändring. Inom dagspressen är redigeringsjobbet i princip automatiserat, men formgivning av magasin kräver mer hantverkskunnande.

Vi listar 5 snabba trender inom tidskriftsredigering.

1. AD-rollen förändras – Digitalt går före print
   I takt med att fler tidningar går ned i printutgivning och i stället ökar närvaron i digitala kanaler så har också AD-rollen förändrats. En layoutare på magasin jobbar inte längre bara med en papperstidning. Det gäller att även ha kompetens för att göra rörligt, rörliga illustrationer och grafiska inslag till sociala medier.
2. Fler fasta mallar och ökad automatisering
   Tidskriftslayout är ett hantverk som länge präglats av stor frihet och kreativitet. Men med mer slimmade organisationer krävs mer planering och tajtare mallar. Även om tidskrifterna ligger långt efter dagspressbranschen när det kommer till automatisering så är det många mediehus som tagit små eller stora steg åt en ökad automatisering.
3. Adobe-paketet fortfarande starkt på tidskriftsredaktionerna
   Alla pratar om AI-redigering, men på mindre tidskriftsredaktioner är det fortfarande layoutprogrammet InDesign som gäller. InDesign lanserades1999 av Adobe – och snart tog det över marknaden. På många tidskriftsredaktioner används programmet än i dag, samtidigt som dagspressen alltmer övergått till andra mer automatiserade layoutlösningar.  Även nu med i en tid med snabb utveckling inom kreativt skapande från AI står Adobe-paketet starkt. Än så länge.
4. Outsourcing utomlands inget för de små tidskrifterna
   Bonnier News fick utstå en stark kritikstorm när mediehuset valde att outsourca redigeringen av 21 tidskrifter utomlands till Vietnam. Också Aller Media gör redigering i Vietnam. För de mindre tidskrifter vi haft kontakt med verkar dock intresset för att flytta redigeringen till länder med billigare arbetskraft obefintligt – och stora mediehuset Story House Egmont valde efter bara två år i Vietnam en egen lösning. Mediehuset samlar allt material i en egen plattform i stället.
5. Hantverkskunnandet högt värderat för magasin
   Till skillnad från dagspressen har magasin alltid haft ett starkare formspråk som tillåtits variera i högre utsträckning. Formen är något som särskiljer tidskrifter från andra tidningsprodukter. Och trots att många tidningar skurit ned på resurser inom redigering så verkar tidningshusen inte vilja rucka på kvaliteten på printprodukterna. De mediehus vi haft kontakt med har fortfarande med frihandsredigering på större bildjobb i tidningen. Det är helt enkelt för svårt att ersätta hantverket hos en AD med alltför stor automatisering när det kommer till tidskriftsredigering.

Läs mer