Vi börjar med det allra mest dramatiska. Hur vet man ens att det är krig i ett land?
– Ett krig är ett regeringsbeslut, säger Ulrika Hyllert, ordförande för Journalistförbundet.
Vid krigsfara eller ett krigsutbrott fattar regeringen beslut om höjd beredskap, och det påverkar samhället, däribland mediebranschen, på en mängd olika sätt.
Det finns två nivåer av höjd beredskap:
* skärpt beredskap, vilket innebär att Sverige bedöms vara i krigsfara och
* högsta beredskap, vilken automatiskt råder om Sverige hamnar i krig, men också kan handla om att det råder krigsfara.
Vad händer vid höjd beredskap?
Vid krig gäller allmän tjänsteplikt i Sverige, det vill säga att alla (som inte krigsplacerade), ska gå till sin ordinarie arbetsplats. Vid kris och krig får staten mer makt – och journalister riskerar att möta fler hinder i sitt arbete, när viljan att dölja information ökar hos myndighetspersoner.
Vid höjd beredskap ökar också kraven för ett ansvarsfullt utgivarskap.
– Det gäller att vara en rakryggad publicist även när det blåser! säger Ulrika Hyllert.
Om Sverige hamnar i krig sker också andra förändringar på arbetsplatsen. Det är tillåtet att jobba mer än vad arbetsrätten i vanliga fall föreskriver. Som publicist ställs också ökade krav på att vara mer vaksam på den information som kommer redaktionen till del.
– Om din tidning fått läckta dokument, och någon anklagas för spionage, hur ska ni hantera det? Stämmer det, stämmer det inte?
Vilka lagar gäller för publicister vid krig?
Yttrandefrihetsgrundlagen gäller även i krig, och vissa lagrum Tryckfrihetsförordningen (TF) åberopas specifikt om landet är i krig. Till exempel paragraf 19 i 7 kapitlet om Tryckfrihetsbrott som handlar om ryktesspridning till fara för rikets säkerhet. Så här lyder paragrafen:
”Som tryckfrihetsbrott anses ryktesspridning till fara för rikets säkerhet som innebär att någon, när riket är i krig eller bestämmelser i lag om sådant brott annars är tillämpliga,
1. bland allmänheten sprider eller till främmande makt framför eller låter framkomma falska rykten eller andra osanna påståenden som är ägnade att framkalla fara för rikets säkerhet, eller
2. bland krigsmän sprider falska rykten eller andra osanna påståenden som är ägnade att framkalla trolöshet eller modlöshet. Lag (2018:1801).”
Även i krig gäller ensamansvaret för ansvarig utgivare för det som trycks och sprids. Vidare är det viktigt att betona att det inte är tillåtet att censurera en skrift, ens i tider av krig.
Har tidskrifter en samhällsviktig funktion?
För att bedöma om en funktion är samhällsviktig gäller det att svara ja på minst en av nedanstående frågor:
• Upprätthåller en eller flera viktiga samhällsfunktioner?
• Säkerställer en eller flera viktiga samhällsfunktioner?
MSB (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) har ansvar för att stödja samhällets beredskap för olyckor, kriser och civilt försvar. Det är också MSB som stödjer både offentliga och privata aktörer att identifiera så kallad samhällsviktig verksamhet, det vill säga ”sådant som – upprätthåller eller säkerställer viktiga samhällsfunktioner.” Vid krigsfara och i krig ska all samhällsviktig verksamhet fortsätta fungera så långt det är möjligt.
På MSB:s sajt finns en lista över viktiga samhällsfunktioner. I listan finns viktiga samhällsfunktioner som ingår i olika beredskapssektorer och de som inte ingår i någon specifik sektor. De som inte har någon hemvist i en sektor saknar också i dagsläget en sektorsansvarig myndighet.
Till denna kategori tillhör ”den viktiga samhällsfunktionen” (…) ”att tillhandahålla och säkra tillgången till nyheter och samhällsinformation. I funktionen ingår allt från granskande journalistik till infrastruktur för att säkerställa allmänhetens tillgång till nyheter och samhällsinformation.
Exempel på samhällsviktig verksamhet som upprätthåller och säkerställer den viktiga samhällsfunktionen är nyhetsredaktioner, tidningstryckerier och infrastruktur för informationsspridning.” (Våra kursiveringar.)
”Det görs i myndighetens formuleringar ingen särskillnad mellan public service, nyhetstidningar eller tidskrifter. Dock innebär inte detta att all personal på nyhetsredaktioner per automatik anses ha samhällsviktiga funktioner i en kris- eller krigssituation”, skriver TU i sin medlemsinformation om ”Samhällsviktig verksamhet och krigsplacering”.’
Ingår tidskrifterna i totalförsvaret?
Jan-Olof Olsson, handläggare på enheten för krisberedskap och civilförsvar på MSB, vill tona ned vikten av frågan om en verksamhet är samhällsviktig eller inte. För näringslivet, som tidskrifter tillhör i MSB:s kategorisering, gör det ingen legal skillnad om tidningen är samhällsviktig eller inte. Tidningen ingår ändå i totalförsvaret vid kris.
– Hur kan man bidra för att hålla samhället i gång? Vi har alla en roll för att hålla vardagen så lik som vanligt, och att vi håller i gång vår verksamhet så långt som möjligt. Det är det som det civila försvaret handlar om. Fundera på vad som behövs för att er verksamhet ska fungera så bra som möjligt vid kris, säger Jan-Olov Olsson.
Om man trycker en papperstidning så måste man ju ha en distribution så att man når tryckeriet med underlag. Hur ser distributionsvägarna ut? Och hur robusta är de? exemplifierar Jan-Olof.
Han nämner vidare specifikt vikten av att ha en god informations- och cybersäkerhet på företaget. Vid en överbelastningsattack kan till exempel den drabbade organisationen slås ut från sin sajt. Det gäller att fundera ut vad den egna tidningen kan behöva ha högre beredskap för.
För att, så långt som möjligt säkra att tidningen kommer ut i tryck eller digitalt trots infrastrukturella störningar, är ett annat tips att se över vad som står i avtalen med olika leverantörer.
Vad gäller specifikt för tidskrifter vid olika krissituationer?
– När vi specifikt diskuterar media så brukar vi säga att det är ju skillnad på om man jobbar på nyhetsmedia eller Svensk Damtidning. Man har olika roller, och det är olika viktigt att tidningen kommer ut, säger Jan-Olof Olsson.
Det är inte otänkbart att till exempel tryckerier prioriterar en dagstidning framför ett livsstilsmagasin om det vid ett krigsutbrott skulle bli brist på tryckfärg, kemikalier eller papper.
Jan-Olof Olsson betonar ändå vikten av att fackföreningstidskrifter fortsätter att nå sina specifika målgrupper för att olika yrkesgrupper ska få veta det som de behöver ta del av för att kunna fortsätta sitt arbete i krigstid.
– Men vi på MSB har ingen tydlig gräns där vi bedömer om till exempel Polistidningen är samhällsviktig eller inte.
Vilken roll har tidskrifter i totalförsvaret?
– Det är ju det här med att vara en informationsspridare, som är jätteviktigt, för som man säger ”krigets första offer är sanningen”.
Det gäller att även i krigstider stå för trovärdig journalistik, och vara extra noggrann med att värdera tips och dubbelkolla källor och uppgifter. Ulrika Hyllert varnar för påverkansoperationer, ökad desinformation och att tidningen även kan drabbas av infiltration, det vill säga att någon försöker påverka från insidan. Ett enkelt tips för att slippa det senare är att till exempel kolla legitimation på nya vikarier, för att se att personen har uppgett rätt namn.
Ulrika Hyllert tipsar vidare:
– Håll etiken levande!
– Fundera på ”Vilket narrativ finns?”
– Undvik att skapa en falsk balans mellan olika sidor.
– Och gå gärna ett steg längre. Det räcker inte att återge ”två sidor”.
Hur märker tidningar av faran för krig?
Även om Sveriges inte är i krig i dag, så förekommer det redan så kallade påverkansoperationer. Det finns ett militärt begrepp som kallas hybridkrigsföring som fått större spridning i och med Rysslands anfallskrig mot Ukraina. Hybridkrigsföring består av olika faser där de första stegen är i icke-militära. Med desinformation sprids propaganda för att höja missnöjet hos befolkningen.
Hur kan samverkan öka krisberedskapen?
I krissituationer är det viktigt att kontaktvägar upprätthålls så att fungerande samarbeten kan fortsätta. Till exempel kan organisationer som Sveriges Tidskrifter samarbeta med andra liknande organisationer för att byta information, stötta varandra och samverka i krissituationer, menar Ulrika Hyllert.
– En sak som var viktig för att kunna börja hjälpa Ukraina vid krigsutbrotten var de redan befintliga strukturer som finns i fredstid. Våra fackliga strukturer kunde ställa om på dagen till att bli nödhjälp.
Varför ska man öva på krissituationer?
Ulrika Hyllert, som har bakgrund från Sveriges Radio, betonar vikten av att öva, öva, öva sin organisation på krissituationer. Det går inte att förutse allt som kan hända, men för varje övning lär man sig något nytt. Till exempel var det först när SvD, för många år sedan, blev utan internet som de insåg det stora behovet av USB-minnen i en sådan situation.
Vad innebär krigsplacering?
Ett i sammanhanget ofta omtalat begrepp är så kallad krigsplacering. ”Att vara krigsplacerad innebär att en person är ianspråktagen av en organisation för att tjänstgöra under höjd beredskap. Skyldigheten att tjänstgöra inträder när regeringen beslutar om höjd beredskap och allmän tjänsteplikt”, skriver MSB. Krigsplaceringen kan vara till exempel hos Försvarsmakten eller Hemvärnet, men en person kan också vara krigsplacerad på sin vanliga arbetsplats.
Jan-Olof Olsson betonar att det, om Sveriges hamnade i krig, inte skulle bli någon massflykt från arbetsplatserna till krigsplaceringar.
– I praktiken är det i dag väldigt få som är krigsplacerade som lämnar sin ordinarie arbetsplats, säger han.
Som arbetsgivare är det enklaste sättet att ta reda på om en anställd är krigsplacerad att fråga personen i fråga, menar Jan-Olof Olsson. Det går även att kontakta Plikt- och prövningsverket för att få veta om personen har en krigsplacering.
Jan-Olof Olsson menar att i normalfallet behövs ingen krigsplacering av egen personal.
Vid krig gäller som tidigare nämnt allmän tjänsteplikt i Sverige, det vill säga att alla (som inte krigsplacerade), ska gå till sin ordinarie arbetsplats.
Finns tidskriften kvar vid kris och krig?
Bland tidskrifterna är det nog många som funderar över om de ens kommer finnas och ha en utgivning vid ett krigsutbrott. För till exempel organisationstidskrifter blir det här i slutändan en fråga för ägarna.
– Det är bättre att prata om de här sakerna i fredstid, när det inte är kris, säger Ulrika Hyllert.
Hon rekommenderar tidskrifter att föra ett samtal med sina ägare och formulera riktlinjer för journalistikens oberoende.
– Sådana skrivningar kanske inte är förpliktigande, men de står för något. Hur ser ägarna på journalistiken och oberoendet, och kommer tidningens uppdrag att förändras i kristid?
Hon menar att frågor som dessa kan vara föremål för en skrivbords-krisövning på tidningen.
– Det behöver inte bli en stor övning. Du hinner ganska mycket på två timmar, en eftermiddag.
Vilken information måste tidningen skydda?
Som tidskriftspublicist är det viktigt att tänka över vilken information man har som är extra skyddsvärd. Hit räknas så klart källskyddat material, som redaktionen alltid måste vara extra försiktig med. Men enligt Jan-Olof Olsson finns det även andra dokument som behöver skyddas från att hamna i fel händer. För fackliga tidningar som går till en viss yrkesgrupp kan det vara viktigt att skydda uppgifter om vilka som prenumererar på tidningen.
– Har ni register över alla i en yrkesgrupp? Klara ni en hackerattack mot medlemsregistret? frågar Jan-Olof Olsson under Sveriges Tidskrifters seminarium.
Facklig tillhörighet är därtill en integritetskänslig personuppgift.
– Vissa verksamheter måste ha en ökad motståndskraft, säger Jan-Olof Olsson.
Hur blir ens verksamhet mer motståndskraftig?
På MSB:s sajt finns en handbok för så kallad kontinuitetshantering, som Jan-Olof Olsson rekommenderar. ”Kontinuitetshantering handlar om att planera för att upprätthålla sin verksamhet på en tolerabel nivå oavsett vilken störning den utsätts för” skriver MSB. Det kan till exempel som under coronapandemin handla om hur man hanterar om personalen inte kan vara på kontoret. Det kan också till exempel gälla hur man hanterar strömavbrott eller vad man gör om leveranser inte når fram.
– Det gäller att ta fram en plan B för ”när skiten träffar fläkten”, så att säga. För en tidskrift som vill se över sina kommunikationslösningar kan det röra sig om att skaffa flera fiberlösningar, flera olika mobilleverantörer eller en reservlösning via tråd, radio eller satellit.
Text: Matilda Nilsson
Foto: Tor Johnsson, Melker Dahlstrand och Getty Images
Snabbguide till krisberedskap för tidskrifter
- Gör en beroendeanalys för tidningen. Vad är tidningen beroende av för att nå läsarna och fungera? Det kan var personal, tryckeriet, IT-system och så vidare. Vilka leverantörer är man beroende av? Vad står det i avtalen med dem?
- Kan man upprätta reservlösningar och reservplaner? Om inte internet fungerar, har man en reservlina via det lokala stadsnätet eller en mobiloperatör? Kan tidningen ha flera internetleverantörer till exempel? Går det att skapa enkla back up-system? Till exempel att det finns säkerhetskopior av material?
- Det går inte att göra allt. Om tidningen inte kan tryckas är det ok med en dags försening, eller att hoppa över ett nummer? Vilken beredskapsnivå har tidningen resurser till? Diskutera vad som är en rimlig lösning om allt kör ihop sig.
Kom ihåg! Det är bättre att göra lite grann än ingenting. En enklare beroendeanalys kan ge värdefull kunskap till tidningen, och leder i sig till att krisberedskapen förbättras.
Länktips på temat krisberedskap
Beredskap för företag
Lista med viktiga samhällsfunktioner
Övningar och scenarion inom krisberedskap
Verktygslåda för kontinuitetshantering (Svenska Institutet för Standarder, SIS)
Frågor och svar om krigsplacering
Information om krigsplaceringar (Plikt- och prövningsverket)
Källa: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB)