I Sveriges Tidskrifter valmanifest 2026 lyfts frågor inom fem mediepolitiska områden: mediestödet, distributionen, schyssta villkor på nätet, AI och upphovsrätt och journalistik och beredskap. I valmanifestet ger partierna sina svar på hur de ser på aktuella frågor inom de olika områdena.
Valfrågan: Stöd till medier
Om mediestödet skriver Sveriges Tidskrifter:
”Sveriges Tidskrifter har under många år argumenterat för att även tidskriftsjournalistiken behöver stöd. Vi möter samma utmaningar som dagspressen och har samma viktiga roll för demokratin.”
I nuvarande mediestödsystem är det svårt för nationella nyhetstidskrifter att få del av bidraget. Främst går stödet till lokaltidningar. Sedan det nya mediestödet infördes 2024 har frågan om ett riktat tidskriftsstöd till nationella tidskrifter (som inte är inom fältet kulturtidskrifter) lyfts flera gånger.
– Mediestödet och tidskriftsstödet är en otroligt viktig fråga för vår bransch. Två utredare (Mats Svegfors och Madeleine Sjöstedt) har pekat på behovet av ett stöd riktat till tidskrifter. Det är viktigt för oss att få upp den här frågan på agendan, säger Kerstin Neld.
På valmanifestets fråga: ”Ser ert parti något behov av ett riktat stöd till tidskriftsbranschen?” svarar S och V ja, medan MP och V är öppna för att göra en ny utredning om ett tidskriftsstöd. Som en liten bakgrund är det bra att känna till att förslagen i den tidskriftsutredning som gjordes av Madeleine Sjöstedt på uppdrag av nuvarande regering inte gick igenom. Detta eftersom remissinstanserna inte var nöjda med utformningen av ett eventuellt stöd. M svarar i valmanifestet att frågan redan har utretts och att ”vi har inte några förslag om en ny utredning om ett riktat stöd till tidskrifter”. KD har i nuläget inte heller något sådant förslag. SD driver inte heller den frågan, men betonar att partiet vill bibehålla det riktade stödet som finns för genren kulturtidskrifter. L svarar lite mer svävande och poängterar vikten av en fungerande marknad och ett starkt upphovsrättsligt skydd i den digitala ekonomin. ”Det viktigaste politiska uppdraget är därför att säkerställa rättvisa spelregler” skriver L.
Av valmanifestets svar verkar oppositionspartierna mer positiva till ett riktat tidskriftsstöd. Samtidigt säger Kerstin Neld:
– Nuvarande opposition har haft väldigt många chanser att åtgärda detta. Regeringen har fixat åtminstone en utredning, så de är lika goda kålsupare allihopa. Däremot känner vi ett starkt stöd från MP och V i den här frågan.
Mediestödet ska följas upp, samtidigt som det är tydligt mediebranschen vill ha ett mer rättvist stödsystem. Särskilt het just nu är frågan om nollmoms för tidningar och tidskrifter, då kulturministern Parisa Liljestrand (M) lyft denna fråga på branschdagarna Media Summit och vid senaste Tidskriftsdagen. På Tidskriftsdagen, den 16 april, var Parisa Liljestrand inställning om nollmoms tydlig: ”Jag är moderat. Det är klart att jag hellre vill sänka skatter än att dela ut bidrag”, sade hon apropå mediestödssystemet.
Men i Sveriges Tidskrifters valmanifest 2026 är svaret inte lika tydligt. ”Moderaterna har i dag inget förslag om nollmoms”, svarar partiet kort och gott.
– Det är klart att det förvånande mig att inte Moderaterna, likt kulturministern, kan öppna upp för nollmoms i sitt svar. Nollmoms, är ju som jag ser det, en klassisk moderatfråga, säger Kerstin Neld.
– Jag tolkar kulturministerns utspel som att hon vill få upp frågan på agendan, och kanske lite tydligare i sitt parti.
Valfrågan: Postdistributionen
Om postdistributionen skriver Sveriges Tidskrifter:
”Tryckta tidskrifter är trots den snabba digitala utvecklingen fortfarande en stor del av utgivningen för Sveriges Tidskrifters medlemmar. Tidskriftsbranschen är alltjämt i stort beroende av rikstäckande distribution.”
Redan i dag behöver inte Postnord dela ut all post tätare än varannan dag. Nyligen beslöt regeringen att sänka kraven för en majoritet av samhällstjänstens inrikesbrev till tre arbetsdagar. Kerstin Neld blir nedslagen av vissa av de svar som partierna gett gällande postdistributionen i valmanifestet.
– Även om alla partier är överens om att inte montera ner den ordinarie brevverksamheten så blir jag faktiskt lite förvånad över att det hos många partier saknas en sense of urgency för att ha en stabil postverksamhet i beredskapstider. Bara för någon vecka sedan gick regeringen Postnord till mötes och slopade varannandags-kravet på brev. Jag tycker att fler partier borde ha en mycket mer offensiv inställning till hur vi ska säkerställa en stabil distribution, både för journalistik och även för samhällsinformation. Digital distribution är sårbar så det här är en beredskapsfråga, inte bara en distributionsfråga, säger hon.
Valfråga: Schyssta villkor på nätet
Sveriges Tidskrifter skräder inte orden om techjättarna i valmanifestet. Några av problemen förknippade med stora aktörer som Meta är följande:
* Bluffannonser som utger sig för att ha svenska medieprofiler som avsändare,
* desinformation och spridning av propaganda
* samt upphovsrättsbrott med hjälp av AI-skrapningar.
Techjättarna bidrar ”till demokratifientlig verksamhet genom hur de hjälper till att distribuera allt ifrån bot-orkestrerade kommentars- och hatstormar likväl som ren och falsk propaganda från främmande makt, tänkta att söndra förtroendet mellan medborgare och dess samhällsinstitutioner”, skriver Sveriges Tidskrifter bland annat.
Av svaren i valmanifestet framgår att det råder politisk enighet om techjättarnas ansvar för att stoppa till exempel bluffannonser, men gör partierna tillräckligt för att driva den linjen?
– Det är viktigt att konstatera att Meta redan har ett juridiskt ansvar för att förhindra bluffannonser, och det är därför vi har kunnat polis- och DSA-anmäla dem via Utgivarna. Men det partierna måste se till är att polis och åklagare har de verktyg som behövs för att kunna verkställa den lag som redan finns, säger Kerstin Neld.
Valfrågan: AI och upphovsrätten
Om AI och upphovsrätten skriver Sveriges Tidskrifter:
”Att många av de stora AI-tjänsterna tränats på upphovsrättsskyddat material utan tillåtelse från rättighetshavarna är det senaste i raden av olagliga verksamheter som möjliggjort en stark expansion för dessa tjänster samtidigt som det snedvridit konkurrensen gentemot traditionella medier. Genom AI-genererat innehåll både inuti AI-tjänsterna och direkt som svar på användarnas sökningar urholkas dessutom mängden trafik direkt till tidskrifternas egna sajter.”
Bland partierna råder även konsensus gällande upphovsrätt och AI, det vill säga att tidskrifter ska få skälig ersättning för material som används för AI-träning. Frågan är bara hur det ska gå till. Regeringspartierna M, KD och L och stödpartiet SD poängterar att frågan bör lösas på EU-nivå.
– AI-verktygs träning på tidskrifters innehåll är ju ett upphovsrättsligt nyttjande. Det innebär att rättighetshavaren ska ha en möjlighet att neka åtkomst, att de ska kunna förvänta transparens och att de ska få skälig ersättning. Det är inget konstigt med det, så det är bra att partierna är eniga, konstaterar Kerstin Neld.
Valfrågan: Journalistik och beredskap
Om beredskap skriver Sveriges Tidskrifter:
”Tidskrifter bidrar med specialiserad kunskap, uthållig granskning och bevakning av nischområden som är avgörande för beredskapen, men som riskerar att ges för lite uppmärksamhet. De fria oberoende tidskrifterna behövs som en del av den demokratiska infrastrukturen. Utan dem skulle samhället bli fattigare, tystare, mindre upplyst och sämre förberett.”
Också när det gäller beredskap och tidskrifternas betydelse i kristider är det stor enighet bland partierna. På frågan ”Ser ni behov av initierad journalistisk bevakning och granskning av viktiga samhällssektorer, som ofta inte täcks in av dagspressens nyhetsbevakning?” svarar alla partier utom M ja. M skriver: ”Det är inte upp till politiken att bestämma vad som ska bevakas av journalister och inte.”
Så lobbar Sveriges Tidskrifter
Bland Sveriges Tidskrifter runt 330 medlemmar finns såväl mindre tidskrifter som stora mediehus. Sveriges Tidskrifter lobbar i sina medlemmars frågor på flera nivåer. Organisationen har kontinuerligt kontakt med kulturpolitiska talespersoner, syns på Almedalsveckan och jobbar även nära intresseorganisationen Utgivarna och tidskrifternas Europa-organisation EMMA (European Magazine Media Association).
– Vi tar fram underlag för vårt mediepolitiska arbete baserat på medlemmarnas verklighet. Om någon läser det här och vill bli engagerad får de gärna höra av sig, betonar Kerstin Neld.
Valmanifestet finns i sin helhet på Sveriges Tidskrifters sajt och kommer även delas ut på Almedalen, där Sveriges Tidskrifters är medarrangör till Mediescenen.
Har politikerna förståelse för era frågor – och prioriterar dem?
– Det är en väldigt bra fråga. Vi upplever att det finns en stor förståelse från alla partier när vi möter dem. Men det känns som tidskrifterna inte är tillräckligt prioriterade när det kommer till handling. Många partier fokuserar på dagspressens behov och nyhetens vikt, och tycker då att de gjort jobbet när det gäller tidningar. Tidskrifter behandlas väldigt styvmoderligt i praktiken, vilket jag tycker är tråkigt, säger Kerstin Neld.
Samtidigt finns det många frågor som Sveriges Tidskrifter driver i samverkan med övriga tidnings-Sveriges, bland annat som medlem i Utgivarna.
Kerstin Neld ger följande svar på frågan: Vilken är den allra viktigaste frågan för publicister?
– På ett övergripande plan så ser vi allt fler förslag i politiken som innebär inskränkningar för journalistiken. Framför allt genom förslag som innebär ökad sekretess. Tendensen förstärks också ofta av beslut i domstolar som begränsar tillgång till offentliga handlingar till exempel. Frågan är om politiker är beredda att stå upp för offentlighetsprincipen och journalistikens möjligheter att granska samhället även i de allvarliga tider som vi nu befinner oss i. För just nu går alldeles för många förslag åt fel håll.
Text: Matilda Nilsson
Foto: Anette Persson
Tre tips till tidskrifter som vill lyfta frågor
Kerstin Neld ger tre tips till tidskrifter som på egen hand vill få upp olika frågor på den politiska agendan. För till exempel organisationspress ingår det ofta i uppdraget att synliggöra de frågor som engagerar ägarnas medlemmar. Men även livsstilsmagasin kan ta en mer aktiv roll i debatten.
- Välj en fråga som ligger väldigt nära hjärtat för era läsare. Till exempel har kvinnotidningen Femina gjort journalistik om Våldet efter våldet, det vill säga det våld som drabbar kvinnor efter att de lämnat en destruktiv relation.
- Gör journalistik som får genomslag på det område ni valt. Håll koll på utvecklingen av lagförslag och utspel som följer granskningen.
- Samverka med organisationer som går i linje med er fråga för att få ytterligare genomslag. I Femina-exemplet så blev tidningen till exempel kontaktad av en kvinnoorganisation som överlämnade granskningen till alla ledamöter i civilutskottet inför ett seminarium i riksdagen.
Läs mer
Så försvarar Utgivarna pressfriheten
Utgivarna kämpar oförtrutet för att försvara pressfriheten. ”Vi vill att politikerna lägga mer vikt vid frågor om mediefrihet än vad de gjort hittills”, säger James Savage, ordförande för Utgivarna.
Så lobbar Schibsted mot politiken
”Vi behöver förklara för politiken vilka utmaningar vi står inför”, säger Petra Wikström, chef för public policy och kommunikation på Schibsted.
Mediestödet uteblir för Hem & Hyra: ”Fattar inte hur det är tänkt”
Ett rättvist mediestöd. Det är den viktigaste mediepolitiska frågan för tidningen Hem & Hyra. Här berättar chefredaktör Susanna Skarrie också om hur det är att jobba för en ägare som hörs och syns i den politiska debatten.