– Arkitektur är en av Sveriges äldsta kulturtidskrifter och en av de äldsta arkitekturtidskrifterna i världen. I år firar vi 125 år, säger Björn Ehrlemark.

Jubileet fick fart på till ett länge efterlängtat projekt: att skapa ett digitalt arkiv för printtunga tidskriften Arkitektur.

I det digitala arkivet, som finns i app och på webb, så kan läsare till exempel ta reda på mer om debatten om Kungsträdgården 2010 eller kolla upp vad som sades 1970 när man byggde ut Kungliga Operan förra gången. Arkitektur bevakar det som ritas och byggs i Sverige – och genom åren har tidskriften tätt följt diskussioner och åsikter kring byggande och stadsplanering i landet.

– För våra läsare så har den tryckta tidningen fungerat som ett referensbibliotek. Vi har lojala prenumeranter, som sparar flera decennier av tidningen i bokhyllan, säger Björn Ehrlemark.

På många arkitektkontor finns en hylla med exemplar av Arkitektur. Tidskriften går, förutom som vanlig prenumeration, att köpa inbunden årsvis.

– Evergreens är inbyggt i den sortens tidskrift som vi är.

Unikt för just Arkitektur är att tidskriften innehåller arkitektritningar i exakt skala. Men angivelser som skala 1:100 går inte att överföra till mobil, platta och dataskärm då det är omöjligt att veta i vilken storlek användaren tittar på bilden. En scannad tidning blir aldrig en exakt replika av sin föregångare, påpekar Björn Ehrlemark. Annat som inte följer med i överföringen: ibladade bilagor och specialformat, som t ex 3D-glasögonen som följde med en annons i en tidning från 1998.

Årtionde för årtionde

Scanningen är gjord av ett företag i Estland. Tekniken har funnits länge på marknaden och används bland annat av många dagstidningar. De nyare utgåvorna är digitaliserade med så kallad destruktiv scanning, det vill säga att ryggen på tidningen skärs av, sedan scannas sidorna som lösblad.

– Men ju äldre tidningar det blir desto mer måste de behandlas som museiföremål med vita handskar.

Först ut var de senaste 25 åren. Därefter scannas årtionde för årtionde. Nu finns alla tidningar från 1970 och framåt i det digitala arkivet.

– En av nycklarna till att vi kunde sätta i gång med det här gigantiska projektet är att vi gjort lite i taget. Vi jobbar oss kronologiskt bakåt, 90-tal, 80-tal, 70-tal, och just nu förbereder vi 60-talet.

Så fort ett nytt årtionde digitaliserats så uppmärksammas detta i tidningens nyhetsbrev och sociala medier. Det blir som en mini-lansering – och nyhet i sig.

Varje årtionde kostar runt 30 000 kronor att scanna. Kostnaden kan låta blygsam, men räknar man ihop alla åren blir det en rejäl slant. Uppåt 350 000 kronor för inscanning och digitalisering. Till det tillkommer internt arbete med att inventera och sortera pappersarkivet inför scanning – och en avgift till plattformen Prenly, där det digitala arkivet är placerat.

– Det blir ju minst ett halvmiljonsprojekt. Vi sonderade efter kulturstöd eller privata donationer från kulturstiftelser, men de vi hade kontakt med hade som motkrav att vi skulle lägga ut arkivet offentligt, som ett digitalt museum, och det är ju rimligt ur deras perspektiv. Men för oss är det viktigt att arkivet är en del av vår prenumerationsidé.

Tidskriften Arkitektur läses främst av arkitekter. Runt hälften av prenumeranterna är företag – för arkitektkontoren är arkivet en särskilt värdefull resurs. Björn Ehrlemark åker därför runt till kontor, arkitektskolor och olika evenemang för att berätta om och demonstrera arkivet.

– Vi har vänt oss till arkitektkontor och företag och erbjudit dem det digitala arkivet som grupprenumeration för alla anställda. Ju fler man är desto större rabatt får man.

Nominerade till Årets Grepp 2025

I samband med lanseringen av det digitala arkivet så introducerade tidningen även ett nytt artikelformat med vinjetten Ur arkivet.

– Då plockar vi fram någonting ur tidigare årgångar och gör en återpublicering i sin helhet, men först ber vi någon göra en omläsning av materialet i dag. Det kan vara en historiker, en journalist eller arkitekten själv – som får göra nya marginalanteckningar. I den omläsningen kan de gå i polemik med innehållet eller lägga till vad som hänt senare. På så sätt levandegör vi det äldre materialet, så att det blir relevant på nytt.

Arkitekturs Ur arkivet-format var nominerat till Tidskriftspriset Årets Grepp 2025. Vann i kategorin gjorde Chef GPT, som är Tidningen Chefs egenbyggda AI-arkiv-tjänst. Arkivet var verkligen i ropet förra året.

Tidskriften Arkitektur har i samarbete med universitetsbiblioteken också utvecklat tjänsten så att studenter, forskare och anställda vid landets arkitektutbildningar har tillgång till det digitala arkivet via en databas.

– Den här typen av detaljerat innehåll om stadsplanering, arkitektur och byggnadsdebatter, det finns inte tillgängligt på samma sätt någon annanstans. Men med vårt arkiv kan du stå på bussen och plocka fram vår app och se vad som byggdes i Sandviken 1977, säger Björn Ehrlemark.

Målet är att få in alla 125 år i systemet. Därefter finns även tankar om hur appen och sajten kan förbättras med ännu vassare sökfunktionalitet.

– För våra läsare tror jag ett geografiskt gränssnitt, med en kartvy, skulle vara intressant. Eller att kunna filtrera på en byggnadstyp, en viss person eller ett visst arkitektkontor, säger Björn Ehrlemark.

Arkivet som prenumerationsintäkt

Redaktionen är liten, Björn Ehrlemark är den enda som är heltidsanställd. Enligt honom har det digitala arkivet bidragit till att bromsa tidskriftens tidigare förlust.

– Vi har en välvillig ägare i botten som vill att vi ska fortsätta att ges ut i 125 år till. Det finns förståelse för att det kommer ta ett par år innan det här är lönsamt.

Tidskriften ägs av Sveriges Arkitekter, genom dotterbolaget Arkitektur Förlag. Sveriges Arkitekter ger också ut tidningen Arkitekten. Det är en fackförbundstidning som har mer nyhetskaraktär – och ett snabbare digitalt nyhetsflöde.

Har du något tips till andra tidskrifter som vill göra något av sina evergreens?

– Rådet är väl att det är ni som känner era läsare. Ni träffar dem och hör av dem och vet hur de beter sig. Antagligen är det inte alls som Arkitektur gjort som ni ska göra. Däremot ska ni göra något som är i linje med den sortens tidning ni ger ut, förstås. Vi har frågat vår målgrupp: ska vi hålla på med det här? Responsen har varit: Ja!

Antalet pappersprenumeranter är runt 2 000 och något vikande. Medan antalet digitala läsare (runt 400) ökar. Intäkterna kommer i huvudsak från papperstidningen.

– Det är pappersutgåvan som ger det digitala arkivet dess värde. Våra läsare är nog förtjusta i den estetiska produkten som papperstidningen är. Printtidskriften kommer vi inte lägga ned, absolut inte, säger Björn Ehrlemark.

Text: Matilda Nilsson