Tipsen är hämtade ur MTM:s (Myndigheten för tillgängliga mediers) purfärska rapport ”Digital tillgänglighet på svenska nyhetssajter”.

1. Låt läsaren välja kanal. Erbjud flera medieformat, till exempel både text- och videonyheter. Flera format ökar tillgängligheten då användare som har problem med ett format kan ha lätt för ett annat. I pilotstudien erbjöd flera av tidningarna såväl taltidning, papperstidning, e-tidning, app, webb och nyheter via e-post.

2. Låt användarna välja mellan att lyssna och läsa. Kan göras även i videoformatet genom att ha textning på klippen.

3. Spela inte upp ljud automatiskt. Vänta med att spela upp ljud tills användaren själv aktiverar ljudet för en viss annons, videoklipp etc.

4. Pausa rörliga annonser. Rörliga annonser som går i gång automatiskt kan vara störande. För att öka tillgängligheten kan mediehus till exempel införa en paus-knapp så att den som störs av annonsformatet kan stoppa uppspelningen. En pausknapp för nyhetsvideoklipp är också att rekommendera.

5. Annonser med ordfattig alt-text. De kommersiella annonserna som är en viktig intäktskälla för mediehusen når sällan personer med synnedsättning, enligt MTM:s rapport. För att nå bättre fram med annonsbudskapet föreslår rapporten att mediehusen använder annonsbildens alt-text för att beskriva annonsen, i stället för att bara skriva ”Annons”, vilket en del gör i dag.

6. Använd alt-text på bilder. Se till att skriva tydliga och begripliga alt-texter till varje bild, så blir läsupplevelsen trevligare för de som tar del av innehållet via skärmläsare. Det gäller inte minst för till exempel nyhetsbrev.

7. Skriv alt-text till logotypen. Bland det första som möter en läsare som kommer till en sajt med skärmläsare är en uppläsning av tidningshuvudet med logotypen. Tyvärr visar rapporten att många tidningshus saknar alt-text för sin logotyp, vilket leder till att skärmläsare då läser upp tidningens webbadress, inledd med https://… osv. Det är en rätt tradig lyssning, som med en enkel alt-text i logotypen med tidningens namn skulle bli mycket trevligare.

8. Cookies ställer till det. Informationen om cookies (kakor) är ofta mycket svår att begripa. Det är många gånger oklart vad användaren klickar ”OK” till, vilket rapporten kritiserar i ett långt avsnitt. Också placeringen av cookiebanners försvårar för en del användare. Då cookiebannern ofta ligger längst ned på sidan innebär det att de som får sin sajt uppläst med skärmläsare får höra om den juridiskt reglerade kakinformationen sist på sajten. I rapporten föreslås att kakinformationen ska läggas tidigare i sajtens html-kod, så att även personer med synnedsättningar får tillgång till de lagstadgade samtyckesformulären tidigare. Att flytta upp informationen i koden skulle även innebära en viss förbättring för personer som navigerar med hjälp av tangentbord på sajten.

9. Captcha stoppar vissa användare. Captchas används för att bevisa att en användare är människa. De kan bestå av bilder av svårlästa bokstavskombinationer som människor förväntas kunna skriva av, till skillnad från spam-robotar. Då captchas saknar alt-text blir de i praktiken även omöjliga hinder för personer med synnedsättningar som inte kan avkoda texten i bilderna.

10. Ge olika alternativ till betalning. På samhällsnivå är Bank-ID ett hinder för vissa personer som av olika skäl saknar Bank-ID. Undersök om det går att betala via faktura, utan vare sig Bank-ID eller Swish (som också kräver Bank-ID) på din sajt. Kan kunden till exempel teckna en prenumeration med hjälp av bankdosa?

11. Se till att Bank-ID-lösningen fungerar för alla. Även användare med Bank-ID kan på olika sätt stoppas från att betala från sin tidningsprenumeration. I rapporten nämns till exempel hinder som att QR-koden som ska scannas av Bank-ID-appen hamnar för långt ned på sajten och därmed blir kapad och icke-fungerande, vilket kan vara svårt att upptäcka för den som har en synnedsättning. Vidare ställer pop-up-fönster för betalning till det för personer som till exempel använder skärmläsare för att få sajtens innehåll uppläst. Ofta är felmeddelanden också otydliga för den som tabbar sig fram på sidan eller får den uppläst. För att komma till rätta med problemen behöver rutorna kodas och namnges med tanke på de som läser sajten med skärmläsare eller tabbar sig fram.

12. Gör det enkelt att rapportera tillgänglighetshinder. Inom offentlig sektor är det lagkrav på att det ska gå att anmäla tillgänglighetsbrister på sajten, detta ökar sannolikt användarnas förväntningar på att det ska vara enkelt även på kommersiella sajter.

3 metoder för att undersöka tillgängligheten på din sajt

1. Gör ett eget snabbtest av sajten.

* Kolla om rörligt innehåll startas automatiskt och om det är enkelt att i så fall stoppa.

* Ta reda på om om videoinnehåll är textat, och om det finns till exempel transkriberad text från eventuella poddar.

* Undersök om det viktigaste budskapet i videofilmer framgår även för den som inte ser (prova att blunda).
* Ta reda på var fokus ligger för den som navigerar med hjälp av tangentbord, går det att nå alla länkar, knappar och kontroller för den som tabbar sig fram?

* Är det möjligt att förstora text genom att ändra inställningar i webbläsaren, utan att layouten går sönder?

* Ta reda på om det går att teckna prenumeration utan BankID, samt om kak-informationen är begriplig, och var den presenteras.

* Säkerställ att det finns alt-texter på bilder.

2. Gör en automatisk tillgänglighetsanalys av sajten. Några tips på sådana finns här.

3. Den egna snabbanalysen och automatiska tillgänglighetsanalyser fångar inte upp alla tillgänglighetsbrister. För att göra en mer komplett och systematisk genomgång är det lämpligt att utgå från standarder som WCAG och EN301549. Delar av en sådan genomgång kan vilken webbutvecklare som helst göra, andra delar kräver sannolikt inköpt stöd från externa tillgänglighetsexperter, enligt pilotstudien. Helst bör expertgranskningar kombineras med användningstester med personer med olika funktionsnedsättning.

Enligt WCAG finns några brister som absolut inte ska förekomma, eftersom de kan förhindra all fortsatt användning:
* Flimmer, alltså snabbt blinkande som kan orsaka epileptiska anfall.

*  Så kallade ”tangentbordsfällor”, det vill säga att den som navigerar med tangentbord inte kan komma vidare alls eftersom fokus till exempel går i en liten loop.

*  Rörelser eller ljud som startar automatiskt och pågår i mer än några få sekunder och inte går enkelt att stoppa.

Text: Matilda Nilsson
Foto: Christian Andersson, Apelöga

Källa: Rapporten ”Digital tillgänglighet på svenska nyhetssajter – En pilotstudie av Metamatrix på uppdrag av Myndigheten för tillgängliga medier, MTM. Här finns rapporten.

Läs mer