11 insikter från Tidskriftsdagen – AI, journalistiken och affärerna
Tips: Läs även Allt om Tidskriftsdagen och Tidskriftsgalan.
1. Att känna sin målgrupp är nyckeln till allt!
Känn din målgrupp! Och lyckas med AI, affärerna och journalistiken. Det var ett återkommande tema under Tidskriftsdagen 2024. Som publicist behöver du vara den största experten, inte bara på din nisch – utan på vilka dina läsare är.
Dagens första keynotespeaker, David Caswell, application architect för AI i nyheter och grundare av StoryFlow Ltd tog avstamp i nuläget och spanade in i framtiden kring AI för tidskrifter. Han menar att AI faktiskt kan hjälpa tidningar att djupare förstå målgruppernas behov.
Han konstaterade att AI i dag på många håll framför allt används för att effektivisera och automatisera – alltifrån kundservice till medieproduktion. Exempel på AI-användningsområden kan vara att samla information, översätta, transkribera, läsa pressmeddelanden, summera dokument, bevaka webbsidor och sociala medier, tolka data etc etc. Men framöver kommer användningsområdet för AI att både fördjupas, breddas och fokus kommer att flyttas från produktionen till användarnas behov. AI kommer inte bara att effektivisera våra befintliga produktioner utan även skapa helt nya produkter och hitta nya målgrupper.
David Caswell använde begreppet ”ett nytt AI-medierat informations-ekosystem” och ger en framtidsvy av ”magasinet som en dirigent för AI-orkestern”. Vi måste förstå våra publiker för att kunna använda AI på bästa sätt – men AI kan också hjälpa oss med att just förstå publiken bättre framöver.
2. Även mindre publicister bör använda AI – och det behöver inte vara dyrt
Agnes Stenbom, Head of IN/LAB & Trust Initiatives på Schibsted, ser spännande potential med den nya AI-tekniken. ”Vi har möjlighet att nå grupper som vi inte når i dag”, kommenterar hon. Det kan till exempel röra en yngre publik eller personer från socio-ekonomiskt utsatta områden. Schibsted är ett stort mediehus med muskler att leda AI-utvecklingen, men även mindre publicister har mycket att vinna på att experimentera med AI. ”Det är svårt och dyrt att bygga stora språkmodeller, men att bygga upp arbetsflöden eller sin produktupplevelse med AI behöver inte vara kosta mycket. Det kan jämföras med fikabudgetar”, kommenterar Agnes Stenbom.
3. Är ditt artikelarkiv en framtida guldgruva?
Precis som många andra publicister har Tidningen Chef ett enormt artikelarkiv. Nu håller redaktionen i samarbete med företaget Avail på att utveckla Chef GPT – baserat på just detta arkiv. Redan nu hjälper verktyget redaktionen i det dagliga arbetet. När det är klart, testat, optimerat och finjusterat ska det släppas som en exklusiv premiumtjänst där läsarna kan ställa specifika frågor som de vill ha svar på. Berättade om detta gjorde Calle Fleur, chefredaktör för tidningen Chef och tf. vd Chefakademin och Kristofer Steneberg, medgrundare av Avail som utvecklar AI-tjänster.
4. AI-karaktärerna blir viktigare framöver
Mathias Sundin är grundare av Warp Institute och chefredaktör och vd för Warp News. Mathias berättar om Wall-Y:s utvecklingsresa där redaktionsboten blivit en i teamet och en viktig del av Warp News varumärke. Hans spaning är att AI-karaktärer kommer att bli viktiga varumärken framöver. Man kan bygga personliga relationer med AI. Mathias Sundins medskick är att människor och AI tillsammans blir det bästa teamet.
5. AI är för alla nu, inte bara datavetare och ingenjörer
Inas Hamdan, journalist på Sydsvenskan, fick Stora journalistpriset i kategorin Årets förnyare för “Världens nya bild av Sverige”, om mediebolaget Al Jazeeras rapportering om Sverige. AI var en viktig del av hennes granskning, bland annat lät hon ChatGPT sammanfatta stora mängder text på arabiska och analysera utifrån olika nyckelord. Inas Hamdan säger själv att hon inte har någon IT-bakgrund ”men jag har gått från att aldrig använda AI till att använda AI varje dag.”
Hon uppmanade publiken att verkligen prova sig fram. ”Många är oroliga för sina jobb. Jag tror inte jag kommer ersättas av en AI, utan av en journalist som använder AI”, kommenterade hon. Vidare slår hon fast att som reporter som jobbar med AI är det viktigt att: vara transparent med publiken och komma ihåg att du själv är ansvarig för vartenda ord AI genererar. Ett sista medskick till journalistkåren handlar om att det inte går att vänta med att hoppa på AI-tåget längre. ”Makthavarna är jättelångt fram, det är viktigt att vi kommer i kapp.”
6. Äg din målgrupp och hitta en lönsam annonsaffär
Nischade publicister kan bli lönsamma i annonsaffären – om de känner sin målgrupp väl. Det är bland annat Sveriges största arabisktalande nyhetssajt Al Kompis exempel på. Med 350 000 unika besökare i månaden lever Al Kompis nästan uteslutande på annonsintäkter. Det är ett val att inte ha betalvägg, då sajtens syfte är att vara integrationsfrämjande och Al Kompis vill vara öppen för alla läsare.
Det altruistiska beslutet att inte ta betalt av målgruppen går igen hos framgångsrika gravidappen Baby Journey. I dag laddar nio av tio gravida kvinnor i Sverige ned appen, som helt dominerar föräldra-barn-segmentet sedan Vi Föräldrar lades ned. Appen omsätter 20 miljoner kronor och har gått med vinst sedan starten.
Så vad är framgångsreceptet för de båda nischade gratispublikationerna? För Anders Malmsten, medieanalytiker är svaret självklart: de har hittat en otroligt tydlig målgrupp som de äger. Dessutom hjälper de annonsörerna att hitta rätt tonfall gentemot målgruppen.
7. Gå tillbaka till kärnan: publicistiken
Helena la Corte, vd på LRF Media, har haft ett aktivt första år på de gröna näringarnas mediehus. Ny strategi, omorganisation och flytt av olika roller, uppbyggnad av en mer affärsmässig kultur och start av en ny contentbyrå, Spår, som jobbar för de gröna näringarna. Samtidigt har LRF Media som bekant skrotat e-handelsbenet som inte var lönsamt (det gäller dock inte mediesajterna Ehandel.se och Influens.se).
”Min nya strategi är åter till kärnverksamheten, till publicistiken. Det är där vi skapar verklig nytta och lönsamhet”, säger hon.
Hennes motto är ”Våga testa” och hon är inte rädd för att ta bort sådant som inte fungerar. ”Våga sluta göra sådant som inte fungerar. Våga jobba agilt, det blir ännu viktigare i dag i vår föränderliga värld”, råder hon.
8. Rekrytera en stjärna – så får du fler
Handelsbanken-finansierade ekonomikanalen och finansmagasinet EFN har blivit mycket uppmärksammad under den senaste tiden, inte minst för att man rekryterat en mängd kända medieprofiler och journalister (Malin Ekman, Claes de Faire, Anna Hedenmo, Katrine Kielos och Fredrik Strage för att bara nämna några).
Leo Lagercrantz, publisher på EFN Ekonomikanalen, hävdade att just rekryteringarna är en viktig nyckel till framgången. ”Att göra rätt rekryteringar är superviktigt. Gör man en riktigt bra rekrytering så följer andra på dem.” Han påpekade att hög lön inte är det enda lockbetet.
9. Nischen är din största konkurrensfördel
Tre panelmedlemmar – samtliga nischade publicister – lyfte alla fram hur viktigt det är med djupa kunskaper i sitt bevakningsområde för att vinna nyhetsracet mot andra, större publicister.
Johan T Lindwall, chefredaktör Svensk Damtidning, betonade relationsbyggandet och kontaktnätet för att få fram bra nyheter. Trots att både ämnet och målgruppen skiljer sig stort från Dagens Arbete så lyfte Eva Burman, chefredaktör och ansvarig utgivare för Dagens Arbete fram ungefär samma sak. ”Att vi har ett enormt förtroende hos dem vi skriver för, det gör att de vågar berätta saker för oss”, sade hon. Senare under kvällen vann Dagens Arbete Tidskriftspriset i kategorin Årets Tidskrift – Fackpress.
James Savage, publisher för The Local och ordförande för Sveriges Tidskrifter, sade att kontakten med läsarna är oerhört viktig för att få nyhetstips. Dessutom: Att bli citerad i andra medier är viktigt för att öka förtroendet, vilket kan påverka möjligheten att få intervjua makthavare och andra.
10. Nå de yngre läsarna – på deras arenor
Två talare hade fokus på hur man når yngre läsare. Jakob Moll från danska medieföretaget Zetland – och Catherine Fulgencio från Forskning & Framsteg. Båda betonade det personliga tilltalet i publiceringarna och dialogen med publiken.
Zetland grundades 2012 och har nu vuxit till över 60 medarbetare och 40 000 betalande prenumeranter varav 30 procent är under 30 år. Att jobba med starka profiler och personliga röster i exempelvis podd har varit en viktig del i framgångskonceptet för dem.
Forskning & Framsteg valde att vid 57 års ålder satsa på TikTok. Målet var att öka spridningen av bra vetenskaplig journalistik i en ung målgrupp och att med korta rörliga format bygga läsarrelationer. Catherine Fulgencio pratade om betydelsen av att själv att vara en del av communityt, hänga med i flödet och att själv vara Tiktok-konsument. ”It takes one to know one.” sade hon. Det handlar bland annat om att ha koll på språkbruk, memes – inte bara för att kunna göra bra innehåll utan också att kunna svara sina läsare på ett bra sätt.
11. Lyssna lite mer – vems röst hör du inte?
Sista punkt på programmet var keynotespeaker Lauren Currie, grundare av UpFront, som verkar för att stärka självförtroendet, synligheten och ledarskapet för 10 miljoner kvinnor. Hon krossar gamla ledarskapsmyter och kastar dem symboliskt i en digital soptunna. Det finns falska narrativ om att en ledare ska ha status, charm och upplevelse av kontroll. En falsk idealbild av manliga chefer som styr med ensam hand. ”Samarbeta, lyssna och uppmuntra folk att samverka”, menar Lauren Currie.
Hon har nedslående statistik om hindren som kvinnliga ledare möte. Nio av tio har negativa fördomar om kvinnor, enligt Lauren Currie. Hon uppmanade publiken att fundera: ”Vilket narrativ har du själv om ledarskap?”
Som kvinna gäller det att inte längre vänta på att på att komma framåt på arbetsplatsen. Fundera på vad som håller dig tillbaka – och ta initiativet! Se dig också omkring och besvara frågan: ”Vems röst är det som inte hörs på företaget? Hur kan jag minska klyftan?”
Text: Barbro Janson Lundkvist & Matilda Nilsson