fbpx

TEMA: MÅNGFALD I TIDSKRIFTSBRANSCHEN

Offer, hjälte – eller din kollega? Normbrytande personer porträtteras ofta som stereotyper. Om de alls syns. Det är dags att tänka om.

Text: Jennie Aquilonius, Allt om Tidskrifter Foto: Viktor Gårdsäter

 

“Mångfald gör dig innovativ”
Barbro Janson Lundkvist, chefredaktör och ansvarig utgivare för Allt om Tidskrifter, vill se en mer heterogen tidskriftsbransch.

Hur står det till med mångfalden i tidskriftsbranschen? Det beror på hur man menar. Tidskriftsbranschen består av en bred flora av tidskrifter med olika perspektiv. Det finns flera exempel på tidningar som har startats av personer som upplever att just deras synsätt och erfarenheter saknas i andra medier. Krull och Dagens Muslim är två av dessa, du kan läsa mer om hur initiativtagarna Andrea Davis Kronlund och Akil Zahiri resonerar längre ner.

Men självfallet behöver även tidskriftsbranschens aktörer se över hur de jobbar med mångfald.
Varför? Jo, för det första är det en demokratifråga. Många anser att journalistikens uppgift är att spegla samhället, men det finns en hel del forskning som pekar på att medierna inte lyckas med det. Vissa grupper är antingen knappt alls representerade eller återges stereotypt.
Ett annat gott skäl till att jobba med mångfald är att det kan ge fler läsare, och stärka ditt varumärke. En tidning som visar upp mångfald kommer, utöver andra vinster, även att tjäna på det kommersiellt, säger till exempel Mamas chefredaktör Louise Bratt. Mama har gjort en mycket medveten satsning på att synliggöra barn med funktionsvariation och deras familjer. Förra våren porträtterade tidningen pojken Milan, som har Downs syndrom, och hans mamma Julia Bergman på omslaget. Det blev ett av 2018 års bäst säljande nummer.

Att det finns kopplingar mellan mångfald och lönsamhet visar också erfarenheter från andra branscher. Managementbolaget McKinsey & Company har i två studier tittat på ledningsgrupper på stora företag. I den senaste rapporten från 2018 ingår över tusen företag i tolv länder. Sannolikheten att företagen skulle bli mer lönsamma än genomsnittet var 21 procent högre med en jämn könsbalans och 33 procent högre med etnisk och kulturell mångfald.
McKinsey har hittat flera anledningar till att mångfalden påverkar företagens ekonomi positivt. Chansen att finna den bästa kompetensen ökar när du breddar rekryteringsbasen. Fler perspektiv, erfarenheter och sätt att lösa problem ökar dessutom kreativiteten och innovationskraften.
Där har du en mängd bra argument till att se över hur det ser ut på redaktionsgolvet hos just er.

Text: Barbro Janson Lundkvist, chefredaktör och ansvarig utgivare för Allt om Tidskrifter

Så får ni mer mångfald

Maria-Pia Cabero har arbetat med att främja jämställdhet och mångfald i både företag och på myndigheter. Hon var fram tills alldeles nyligen utbildningsansvarig på Rättviseförmedlingen, en svensk stiftelse som lades ner nu i februari. Här är hennes bästa tips.

1. Bredda ert nätverk
Det viktigaste för att öka mångfalden både i medieinnehållet och på redaktionsgolven är att bredda nätverket. Gå inte till dem du brukar, vare sig det gäller rekrytering eller intervjupersoner. Intervjua färre personer i maktposition.

2. Ge mer tid
Personer som inte är vana vid att bli intervjuade kan lätt känna sig tveksamma. Det räcker inte att ställa frågan, acceptera nejet och tänka att du har försökt men att det inte gick. De här personerna behöver stöd. Ge dem mer tid och skicka frågorna i förväg. Man måste också odla kontakter på längre sikt, hör av er till folk i förväg, när ni gör era kontaktlistor.

3. Använd sociala medier
Ett sätt att hitta nya intervjupersoner och nå bortom sina nätverk är att göra efterlysningar i sociala medier.

4. Rekrytera på nya sätt
Slopa cv och personligt brev och låt i stället kandidaterna svara på frågor och göra arbetsprover anonymt i ett formulär. Redaktioner som inte anställer bör använda frilansare med olika perspektiv och erfarenheter.

5. Sätt mål och utvärdera
Sätt mål för hur er redaktion ska få en sammansättning som speglar verklig-
heten. Mät och utvärdera innehållet.

Text: Jennie Aquilonius, Allt om Tidskrifter

Journalisternas bakgrund spelar roll

Mångfalden lyser med sin frånvaro i journalistkåren. Men spelar det någon roll? Ja, hävdar forskaren Jenny Wiik.

Vilka jobbar egentligen som journalister? Och hur avspeglar sig det i innehållet? En som har tittat närmare på det är Jenny Wiik, doktor i medie- och kommunikationsvetenskap vid Institutionen för journalistik, medier och kommunikation vid Göteborgs universitet.

– Det är en homogen grupp som jobbar som journalister i Sverige. Det är välutbildad, vit, svensk medelklass som ofta har akademiker eller tjänstemän som föräldrar, säger hon.

Könsfördelningen har blivit bättre sedan 1980-talet, men journalisterna från arbetarklassen är färre, berättar Jenny Wiik.
2015 var hon med och tog fram rapporten ”Där bor journalisterna” (2015), där Institutet för mediestudier analyserar Journalistförbundets medlemmar. Studien visar att journalisterna framför allt bor i storstäder, centrala delar och medelklassområden. De är mest underrepresenterade på landsbygden och i fattiga förorter.

– Den här segregationen kan kopplas till perspektiv. Om du inte bor i förorten eller känner någon som gör det är det svårt att se och förstå vilka problematiker som är relevanta där. Innehållsanalyser av nyhetsmedier visar att stereotypa bilder målas upp av förorten och glesbygden.
Hon menar att journalistrollen är viktig och jämnar ut en del av skillnaderna i perspektiv. I den ingår att du ska kunna inta andra ståndpunkter och tänka brett. Men det är svårt att se bortom sin egen horisont, oavsett hur tränad du är.
Jenny Wiik poängterar att tidskriftsbranschen är heterogen och därigenom bidrar till en hög kvalitet i utbudet.

– Syftet med olika genrer är olika. Det är det samlade medieutbudet som tillsammans ska fylla de här funktionerna, man kan inte begära det av en enskild tidskrift. Men jag tycker att tidskrifter ändå har möjligheter till breddade och fördjupade perspektiv som de rena nyhetsmedierna saknar. Det handlar både om tid och om vad man väljer att lyfta fram, säger hon.

Text: Jennie Aquilonius, Allt om Tidskrifter

 

Det här reportaget publicerades ursprungligen i Allt om tidskrifter nr 1, 2019, du kan prenumerera gratis här.

TIDSKRIFTSLEVERANTÖRER

  • Annons
    V-TAB

    Nordens största tryckerikoncern. Tänk tryck. Tänk V-TAB. Hos oss har du tillgång till all tänkbar tryckkompetens och en ansenlig bredd med tjänster – från tidningar och direktreklam till skyltar och affärstryck i alla möjliga och omöjliga former.

  • Annons
    Punamusta

    Letar ni efter ett pålitligt och stabilt tryckeri? Då har ni hittat rätt! Punamusta trycker allt ifrån visitkort till kataloger och tidningar, med små upplagor upptill miljon upplagor.

  • Annons
    Anygraaf

    Anygraaf är ett finskt företag som har mer än 25 års erfarenhet av systemutveckling för tidnings- och mediehus. Anygraaf har dotterbolag i Sverige och i USA. Vidare finns samarbetspartners i Holland och Tyskland. Anygraafs produktportfölj täcker alla behov som finns i mediehusen – från redaktionella system, annons- och upplagesystem till kalkylering av tryckuppdrag.