Vi ses i cyberrymden!
När corona slog till tvingades tidskriftsbranschen till en crash course i digitala events.
Vilka lyckades i våras – och vad händer i höst?
Text: Tim Andersson / Allt om Tidskrifter
Illustration: Getty Images
Fem dygn innan Webbdagarna skulle gå av stapeln kom regeringens förbud mot allmänna sammankomster med fler än 500 personer. Angelica Eldebrink, programansvarig för eventet på IDG, satte sig med sina kollegor i krismöte.
– Vi var lite apatiska till en början. Skulle vi ställa in? Skjuta upp?
Till sist bestämde de sig för att köra – digitalt. Men tiden var knapp. Medan en grupp inledde arbetet med deltagarkommunikationen letade Angelica Eldebrink febrilt efter en plattformsleverantör som på några dagar kunde skräddarsy en lösning åt dem.
– Jag ska vara ärlig – jag började med att googla. Det är min go to. Jag hittade ett gäng start ups som hade digitala eventplattformar. De flesta satt i USA någonstans, och var överbelamrade med demoförfrågningar. Jag hade ett möte klockan ett på natten och ett annat klockan tre. Runt tio på kvällen efter fick jag tag på Hopins grundare, som avbröt ett möte för att ta sig an oss.
Efter några sömnlösa nätter för de inblandade hölls Webbdagarna som planerat den 17 och 18 mars, och sändningen skedde från en restaurang på Hötorget i Stockholm. Så många som 1 100 personer deltog och omkring 600 stycken var online hela tiden.
– Vi var alla så lyckliga över att det blev bra. Jag hade försökt snabbtanka in alla lärdomar man kan, om en produkt som knappt finns på marknaden. Vi har länge haft tekniken för stora virtuella möten, men vi har inte tagit den till oss.
På några få dagar lyckades IDG genomföra ett projekt som i normalt hade krävt månader. Till råga på allt med stor uppslutning och intäkter över förväntan.
Men så enkelt har det inte varit för alla och klart är att en rad event har ställts in det senaste halvåret. Det är svårt att på något vettigt sätt digitalisera en litteraturkryssning, för att ta ett exempel – eller en golf tour. Naturligtvis har det slagit ekonomiskt.
Samtidigt kan man konstatera att branschen på många håll snabbt ställt om och att
pandemin snabbat på den digitala transformationen. Aller media planerar till exempel flera virtuella evenemang under 2021. Och Bonnier News räknar med att ta igen en stor del av vårens förluster redan i höst. Det ska ske dels genom digitala varianter av DI:s Media summit, Dagens medias Mediedagen och
Byggforums Aktuell Hållbarhet, men framför allt genom en ny satsning på digitala mötesplatser.
De stora förlagen tror uppenbarligen att det går att tjäna pengar på de digitala eventen. Det gör också Paulina Modlitba, strateg och konsult inom digital kommunikation och för tillfället anlitad som programredaktör för Tidskriftsdagen i november. Hon betonar vikten av att pedagogiskt måla upp den digitala transformationen för eventuella samarbetspartners, och tydliggöra fördelarna – för sådana finns det. En uppenbar vinst är att avståndet till deltagare krymper när dessa, istället för att samla på visitkort,
snabbt kan klicka sig till en hemsida eller en social kanal.
– Vissa är i en reaktiv fas, vi håller på att hitta rätt i allting. Just nu kan det därför vara svårt att få med sig nya företag. Men om man har en trogen skara av partners ska man nog försöka hålla dem i handen och göra övergången till ett gemensamt projekt.
Kanske är frågan om samarbetspartners fel ände att börja i. Den grundläggande utmaningen är väl att skapa ett event som är tillräckligt attraktivt för att locka deltagare.
Paulina Modlitba menar att marknaden snabbt blev mätt på standardformaten och att vi nu är många som lider av en viss ”zoom fatigue”, som det heter numera: zoom-trötthet.
Så vad skulle då alternativet vara? Paulina Modlitba lyfter till exempel fram VR-tekniken som produceras av plattformen vVenues och som DI:s Gasellen använde sig av under våren. Hon funderar själv på VR till Tidskriftsdagen.
– Du klickar dig runt och får en 3D-bild. Det är egentligen enkelt, inte mer avancerat än internet 1998, men det gör en väldigt stor skillnad. Jag tror att vi måste närma oss
spelbranschen, där man själv kan styra upplevelsen och inte bara passivt titta på.
Den tekniska utvecklingen i eventvärlden går väldigt snabbt nu, och vi kommer att få se kreativa lösningar avlösa varandra. Förutom VR talas det för tillfället mycket om AR (augmented reality), AI, personaliserad kommunikation och data-analys. Den som vill ligga i framkant och har resurserna spanar naturligtvis in frontlinjen.
Men det går också att gå åt motsatt håll. Ett av årets mer omtalade tidskriftsevent var Breakits 24-timmarssändning, som ersatte tidningens schema för den inställda Almedalsveckan.
– Vi ville inte göra ännu ett webbinar. Linkedin blev snabbt fullt av sådana och vi trodde inte att våra partners skulle tycka att det var ett fullgott alternativ. Men vi hade inte heller lust att skapa en avancerad tv-sändning som inte kändes Breakit. Breakit är i grunden mer tech och streaming än tv-gala, förklarar Carin Roeraade, tidigare kreativ chef och impact-ansvarig på tidningen.
I stället för avancerad produktion sökte hon en mer avslappnad form, inspirerad av sådant som Musikhjälpen och den nya ”together at home”-trenden med artister som framträder hemifrån. Hon fastnade till sist för Twitch, som hörde av sig när de fick höra om Breakits planer. Twitch är en internationell plattform där användarna – huvudsakligen män mellan 18 och 25 år – sänder videoströmmar, framförallt e-sport och dataspel.
– Det är själva motsatsen till Melodifestivalen. Det finns folk som sover på Twitch och livesänder det. Den attityden tyckte vi var intressant. Inte för att vi ville sova, tvärtom (!) men för att vi sökte något som inte kändes tv utan snarare interaktiv livesändning.
Breakit gjorde sin sändning i samarbete med Twitch, vilket innebar att plattformen lyfte upp tidskriftens sändning på sin huvudsida.
– Det kanske inte var Breakits core-målgrupp egentligen, men det öppnade för fler att upptäcka oss och våra kunder och gäster.
Förutom att digitaliseringen av eventet gav Breakit större räckvidd möjliggjorde det också en bättre lineup av internationella gäster (som inte behövde flygas in från hela världen). Dessutom behöll man sina partners, och fick rent av en ny stor partner som hade tackat nej till Almedalen. Nu planerar Breakit för ytterligare två stora virtuella
event i höst.
Att de strömmade evenemangen helt skulle kunna ersätta de fysiska är det få som tror. Deltagare betalar trots allt inte enbart för spännande föreläsningar, samtal och intervjuer, utan för själva upplevelsen. Däremot är det många som spår en framtid av hybridevent. Det är också Paulina Modlitbas tes.
– Jag tror att vi kommer att se mindre och mer nischade event, där partners vet att det är en relevant, intresserad publik. Man kanske börjar med femtio till hundra personer och ligger kvar där ganska länge, men kompletterar med en affärsmodell där en större publik tittar på distans.
Angelica Eldebrink på IDG är inne på samma linje. De evenemang som funkar bäst digitalt är de som fokuserar på kunskapsutbyte, menar hon, och där finns det bra möjligheter att kombinera former. Man kunde till exempel tänka sig en digital föreläsning som följs av fysiska möten och diskussioner kring mer praktiska tillämpningar av lärdomarna.
Den stora utmaningen blir att tränga igenom bruset.
– För att göra det måste tidskriftsaktörerna skapa större interaktivitet och en närmare relation till konsumenterna, säger Angelica Eldebrink.
Licenser skulle kunna vara en väg. I stället för en konferens här och en föreläsare där så skapar man en helhetslösning där det, förutom prenumeration på tidskriften, också ingår ett visst antal kurser och event.
– Jag tror inte på att jobba med push, det här att man några veckor innan en konferens skickar ut bilder på personer som man aldrig sett och information om vad de ska prata om. Och så ber man om pengar. Nej, tidskrifterna måste finnas där hela tiden och jobba på djupet.
Foto Angelica Eldebrink: Martin Fältström, Black Hounds Production
Hur mycket har tidskiftsbranschen tappat ekonomiskt på inställda event?
Det finns inga siffror ännu. I den branschrapport från i våras som IRM gjorde på uppdrag
av Sveriges Tidskrifter klumpas event ihop med bland annat e-handel och influencer
marketing under rubriken ”övriga intäkter”. Den kategorin stod 2019 för 14 procent av
branschens totala omsättning.
Enligt samma undersökning trodde de stora förlagen på ett tapp där med 20 procent
under 2020, men då hoppades nog många aktörer fortfarande på en normal höst.
Internationella tekniktrender i eventbranschen
1. AI
AI är en marknad som förväntas explodera under de kommande fem åren. I eventvärlden kan AI bland mycket annat hjälpa till att rekommendera individer aktiviteter och utställare som passar deras intressen, och att matcha deltagare, utställare och sponsorer med varandra.
2. VR
VR-tekniken skapar en datorgenererad verklighet som besökarna kan röra sig i på eventet, med lobby,
scener och utställningar. VR knuffar eventbranschen mot spelindustrin.
3. AR
Om VR ersätter den fysiska verkligheten med en virtuell så förstärker eller kompletterar AR den i stället med virtuella element. Saker, texter, grafik och annan information kan poppa upp och integreras i den mer välbekanta världen.
4. Chatbottar
Chatbottar som ökar interaktionen och deltagandet är vanliga i den digitala eventvärlden. Med en
chatbot kan arrangören ständigt finnas nära deltagarna och snabbt och smidigt svara på frågor som
dyker upp längs vägen.
5. Personaliserad kommunikation
Under digitala event blir den personliga kommunikationen extra viktig att tänka på. Just nu talas det
mycket om att möta deltagarna som individer, med personaliserade pushnotiser, rekommendationer
och meddelanden.
Läs mer:
”Människor är faktiskt beredda att betala lika mycket som för fysiska kurser”
Läs mer: Utehelg på insta
