Swishjournalist javisst!

Onsdag 24 april 2019
Ansvarig utgivare: Barbro Janson Lundkvist, Allt om tidskrifter

Illustration: Getty
Idéburna tidskrifter på fallrepet räddar sig genom crowdfunding. Affärsmodellen tvingar journalister att bli PR-makare – och ger läsardialog.

Den som vill bli av med lite pengar för precis ingenting tillbaka kan testa att swisha mig. Jag kommer dricka öl för alla pengar och ni kommer inte ha något för det. Möjligen en felstavad artikel (…) när jag är full”.

Så stod det i en tweet härom månaden. Avsändaren var Chang Frick, chefredaktör för den högerpopulistiska sajten Nyheter Idag.

En kvart efter att han skickat iväg meddelandet hade han fått 800 kronor.

Riktigt så enkelt är det inte för alla att inkassera donationer för sitt skrivande, men allt fler försöker. ”Swishjournalist” var ett av 2018 års nyord, även om det snarare än journalister är opinionsbildare med välbesökta sociala medier-konton som ligger i framkant. Hur mycket Joakim Lamotte får in där han sitter och gormar i sin bil vet vi inte, men Ann Heberlein kunde håva in över en miljon kronor för sin bok om ”kultur och våldtäkt”, och Ivar Arpi nådde drygt sjuhundra tusen med ett stort reportage om hur ”genusideologi tar över på våra universitet”, som det heter i projektbeskrivningen på Kickstarter.

På sistone har dock också flera journalistiska redaktioner insett potentialen i läsarnas donationsvilja. Ett exempel är den crowdfundade tidskriften Kvartal, som nu har kommit igång ordentligt och planerar expansion. Ett annat är naturligtvis evighetsmaskinen ETC, som efter att ha fått presstödet nedskrivet lyckades samla in fyra miljoner kronor i gåvor. Sedan de inrättat vad de kallar ”Folkets presstöd” har ytterligare 1,5 miljoner pytsats till potten.

Även feministiska Bang har lyckats hålla sig ovan vattenytan tack vare donatorer. Under 2017 fastnade tidningen i interna arbetsmiljöproblem, vilket pausade utgivningen och resulterade i minskat antal prenumeranter och annonsörer. I slutet av 2018 gick de därför ut med kampanjen ”Rädda Bang”. För att kunna fortsätta sin utgivningstakt av fyra nummer per år behövde de få in minst 800 nya prenumeranter, eller 200 000 kronor. Kampanjen genererade 800 nya prenumeranter och 95 000 i donationer, så verksamheten kan därmed fortsätta som vanligt. Chefredaktören Vian Tahir är inte förvånad över resultatet.

– Vi var försiktigt optimistiska. Det finns en trogen Bang-skara. Även om de kanske inte alltid läser tidningen, vill de stötta oss. Vi har funnits så pass länge att vi har blivit lite av en institution inom feministiska kretsar. En del läsare har följt magasinet sedan femton år tillbaka.

Bang har inte tidigare jobbat med donationer, men funderar på att införa någon form av medlemskap. Det skulle kunna vara ett sätt att stödja tidskriften utan att prenumerera, menar Vian Tahir.

– Vi befinner oss ju i tidningsdöden, och människor är inte lika intresserade av papper längre. Men det är någonting vi får titta på över sikt. Prenumerationer är vårt huvudfokus, eftersom det är en mer långsiktig modell för oss.

En annan tidskrift som låg pyrt till under slutet av 2018 var oberoende socialistiska Flamman. Den behövde hundra nya prenumeranter för att nå upp till samma presstödsnivå som året innan, och tryckte därför på ”den lilla krisknappen”, som chefredaktören Anna Herdy formulerar det. Knappen må ha varit liten, men effekten blev stor – närmare bestämt omkring 1000 nya prenumeranter.

– Precis som Bang fokuserar vi på prenumeranter. Men vi har gjort en kombination. Till exempel samlade vi in 85 000 kronor för att bygga en ny tv-studio, och har sedan i våras kunna sända programmet ”Godmorron, vänstern” varje fredag. I år har vi inga pengar i budgeten för det, eftersom allting måste gå till själva tidningen. Så nu är det upp till oss att fortsätta samla in medel.

Framöver tror Anna Herdy att donationer kommer att fylla en allt viktigare funktion för journalistiken. Man skulle till exempel kunna be om pengar för en speciell reportagesatsning, som faller utanför den vanliga budgetramen.

– Jag tror att det ligger mycket i ett sådant framtidsscenario. Presstödet kommer ju inte att höjas, snarare halveras. Vi måste hitta andra vägar för att finansiera det vi håller på med. Och då handlar det om att tydligt specificera vad pengarna ska gå till, och lyssna på vad läsarna vill ha. Läsardialogen blir avgörande.

En som vet allt om läsardialog är medie-strategen Brit Stakston. År 2015 startade hon tillsammans med Nils Resare och Martin Schibbye den digitala reportagesatsningen Blankspot project, med syfte att rapportera från underbevakade platser på jorden. Efter tre veckor hade man dragit in 1,3 miljoner och slagit nordiskt crowdfunding-rekord i antalet backare. Efter två kampanjer var man uppe i 2,5 miljoner.

Förutsättningen för framgången är, enligt Brit Stakston, just närheten till läsarna. Blankspot jobbar med ”supportrar” (tidigare kallade man det för medlemskap, men upplevde snart att begreppet var för urvattnat). Donatorerna bjuds in till möten och deltar i exklusiva Facebook-grupper, där de kommer med tips och åsikter. Journalisterna lägger minst halva arbetstiden på att vårda den här relationen.

– Det här gör att läsarna blir ett slags medskapare av journalistiken, utifrån den redaktionella idén. Reportagen utvecklas genom deras kunskap och engagemang, säger Brit Stakston.

Att det finns stora möjligheter med ”läsarfinansiering”, som grundarna av Blankspot kallar det, är uppenbart. Men hur blir det med integriteten, om man är helt beroende av läsarnas betalningsvilja? Frågetecken av det slaget har många rest. Även Vian Tahir på Bang.

– Om finansieringsmodellen ser ut så att man är beroende av donationer, blir frågan: vilken typ av journalistik kommer man att göra för att behålla donationerna? Vågar man vara kontroversiell, om det äventyrar betalningsviljan?

Brit Stakston menar dock att samma grundläggande villkor gäller för all seriös media. Man har såväl pressetiken som en publicistisk idé att hålla sig till. Samtidigt är man alltid beroende av läsarna – det gäller för Blankspot såväl som för till exempel morgon- och kvällstidningarna.

– Det är därför vi ser så mycket artiklar om Trump, till exempel. Det blir hög trafik på det. Det är därför vi ser de svartvita artiklarna som tar upp de mest tokiga saker. Man får lita på att allting inte ramlar fullständigt ned i det dynghålet. En ansvarfull redaktion måste ta ett helhetsgrepp.

Därmed är det inte sagt att det inte finns utmaningar med crowdfunding-formen. En sådan är att journalisten måste bli entreprenör och PR-strateg, som får stå ut med osäkerhet i perioder och ägna tid åt affärsplaner och medlemshantering.

Ett annat potentiellt problem ligger på det ekonomiska planet: att få människor att fortsätta bidra, efter att nyhetens behag har lagt sig.

– Den stora puckeln är att komma över ettårsfasen. Det var då vi gav ut vår tryckta tidning, för att få bidragsgivarna att fortsätta att donera. Det var också ett kärleksfullt sätt att göra folk medvetna om att ja, man kanske upplever oss som så himla digitala och coola och innovativa, men vi gör egentligen ingenting annat än klassisk journalistik.

Själv tror Brit Stakston att hela mediebranschen kommer att bli tvungen att tänka mer på läsarrelationen. Man har börjat, menar hon, men vill att den ska handla om annat än rabatter och läsarresor.

– Hantverket att på riktigt samtala med läsarna är inte något som kommer naturligt för en journalist. Det är inget man ens lär sig på journalisthögskolan. Jag önskar att alla prioriterade att jobba med en närmare relation till läsaren kring själva journalistiken. Om inte annat skulle det vara ett effektivt motgift mot den misstro mot medier som börjar breda ut sig.

4 plattformar för crowdfunding

Kickstarter
Kickstarter är inriktat på kreativa projekt. På sidan presenterar du ditt projekt, som ska ha ett tydligt syfte, ett deadlinedatum och en målsumma. Om summan uppnås i tid dras pengarna från donatorerna, annars inte.

Indiegogo
Indiegogo är en av de äldsta digitala crowdfunding-tjänsterna, och den kan användas globalt. På sajten kan privatpersoner på förhand köpa produkter som ännu inte producerats och på så sätt stötta projekten.

Patreon
Patreon kan du välja mellan att få donationer när du lanserar nya projekt, eller att få donationer som ett fast belopp varje månad. Du har även möjligheten att sätta mål och månatliga gränser för donationerna.

Funded by me
Funded by me är en svenskproducerad tjänst som funnits sedan 2012. Precis som Kickstarter blir donationerna tillgängliga för dig först när du nått upp till målsumman, i annat fall betalas pengarna tillbaka till donatorerna.

 

Text: Tim Andersson, Allt om Tidskrifter

 

Relaterade artiklar

 

TIDSKRIFTSLEVERANTÖRER

  • Annons
    Punamusta

    Letar ni efter ett pålitligt och stabilt tryckeri? Då har ni hittat rätt! Punamusta trycker allt ifrån visitkort till kataloger och tidningar, med små upplagor upptill miljon upplagor.

  • Annons
    Annonskraft

    En erfaren och engagerad säljkår som trivs på jobbet och drivs av nytänkande. Vi har sedan 2000 samarbetat med flera av de stora medieaktörerna, både vad gäller print och digitalt.

  • Annons
    V-TAB

    Nordens största tryckerikoncern. Tänk tryck. Tänk V-TAB. Hos oss har du tillgång till all tänkbar tryckkompetens och en ansenlig bredd med tjänster – från tidningar och direktreklam till skyltar och affärstryck i alla möjliga och omöjliga former.