Sveriges Tidskrifter svar till MPRT angående nya föreskrifter om mediestöd

Aktuellt 12 mars
Sveriges Tidskrifter svar till MPRT angående nya föreskrifter om mediestöd

Remissvar till Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) förslag till föreskrifter om mediestöd (MPRT 2021:2)

Sveriges Tidskrifter noterar, med viss förvåning, att vi inte finns med bland remissinstanserna gällande rubricerat förslag. Vi väljer ändå att inkomma med följande synpunkter:

A) Generellt
Det statliga stödet till medier i form av Presstödet och Mediestödet har en allt viktigare roll att spela i takt med att mediernas annons- såväl som pappersaffär i övrigt gröps ur. Av samma skäl blir konsekvenserna av systemets brister allt tydligare.

Anomalin att ett rättighetsstöd vad gäller medel är sammankopplat med ett tillgångsstöd är ett av grundproblem.
På väg mot ett reformerat och enhetligt mediestöd bortom 2023 önskar Sveriges Tidskrifter därför att MPRT i sina föreskrifter i görligaste mån undviker regler som medför kvalitetsbedömningar av mediernas innehåll, eller konstruktioner där tilldelningen av medel görs i en skönhetstävling medierna emellan.

Tillgångsfördelning tillsammans med kvalitetsprövning ökar dessutom betydelsen av den enskilde tjänstemannens förberedelse och den enskilde nämndledamotens avväganden. Risken för överbelastning i båda leden är stor. Det bidrar till att rättssäkerheten svajar – i och med att myndighetens beslut inte kan överprövas.
Ju mer formella kraven är, ju mer kvantifierbara, desto bättre. Det har ytterligare en dimension, utöver rättsäkerhet och kvalitetsbedömningarnas problem. Som myndigheten i sin konsekvensanalys beskriver kräver ansökningsförfarandet en hel del tid och inköpta tjänsteresurser för företagen. Formella krav är betydligt enklare att förhålla sig till: är det värt att söka eller inte.

B) 2 §
I de nuvarande föreskrifterna gör myndigheten inte en vidare precisering av förordningens syftesparagraf 2 §. Det är i enlighet med förordningen, som i sin 26 § inte har med § 2 bland de paragrafer som man bemyndigar myndigheten att ”meddela ytterligare föreskrifter” om.
Mediestödsförordningen ger i 20§ instruktionen att myndigheten vid fördelning av stöd ska ta särskild hänsyn till om ”planerade insatser eller förstudier kan förväntas bidra till att syftet med mediestödet enligt 2 § uppfylls” (vår kursivering). Formuleringen har en tydlig koppling till mediestödets lokal- respektive innovationsstöd.
Varken 20 § eller 26 § i förordningen har förändrats i samband med att mediestödet utökats med redaktionsstödet i SFS 2020:742 respektive 743.
I förslaget till föreskrifter gör myndigheten ändå i 2 § en definition av förordningens 2 § ”hög kvalitet”, som tolkas som ”att mediet regelmässigt präglas av ansvarstagande nyhetsförmedling”, som i sin tur preciseras:
”Med ansvarstagande nyhetsförmedling avses bland annat att nyhetsmediet inte bidrar till att sprida felaktig eller manipulerad information, inte uppmanar till brott och avstår från publiceringar som vilseleder kring etablerad vetenskap och kunskap.”
Sveriges Tidskrifter menar att en myndighetsgranskning av medier utifrån sådana kriterier är djupt olycklig och i strid med syftet med en vid tryck- och yttrandefrihet. Den är drastiskt uttryckt ovärdig och potentiellt destruktiv.
Samtidigt och mer krasst har inte myndigheten ett bemyndigande att definiera förordningens 2 §. Av dessa skäl inte bara önskar utan också förväntar sig Sveriges Tidskrifter att föreskriftförslagets 2 § utgår.

C) 10 §
I föreskriftförslaget har redigeringen av ”Förutsättningar för mediestöd” fått en 10 § där ”Redaktionell ledning och redaktionella resurser” behandlas.
Det är formellt olyckligt att ”redaktionell ledning” inte är en formulering som finns i förordningen utan ingår i nuvarande föreskrifters 6 § där förordningens ”egen titel med självständiga redaktionella resurser” definieras. Med ett sådant grepp, att göra en separat paragraf med denna rubrik, blir relationen mellan förordningen och föreskriften otydlig.
Innehållet i förslagets 10 § är huvudsakligen hämtat från nuvarande 6 §. Problematisk är en ny avslutande mening: ”Den redaktionella ledningen ska ha eget handlingsutrymme och ansvar för hela innehållet.”

Enligt TF och YGL har ägaren av ett medium plikt att utse utgivare som ensam ansvarar för innehållet. Förutom de formella kraven på personen, framför allt att den inte är satt i konkurs eller har förmyndare, så står det ägaren fritt att välja vem man vill.
I realiteten innebär 10 § att utgivaren ska vara en person i redaktionen, om mediet ska kunna få stöd. Någon annan form av ansvar än det som följer av TF och YGL finns inte definierad, varken här eller annorstädes. Ett sådant krav innebär alltså att ägarens plikt inskränks på ett sätt som står i strid med grundlagens syfte.
Sveriges Tidskrifter föreslår att 10 § slopas, att innehållet huvudsakligen redigeras samman med förslagets 11 § med rubriken ”Självständiga redaktionella resurser” och att den avslutande meningen ”Den redaktionella ledningen ska ha eget handlingsutrymme och ansvar för hela innehållet.” stryks.

D) 14 §
Sveriges Tidskrifter är som andra branschaktörer samlade i Utgivarna, starkt kritiska till att medieetiken används som ett villkor för mediestöd. Det är milt uttryckt olyckligt att myndigheter ska pröva om medier ”följer god medieetisk sed”, som mediestödsförordningen uttrycker det.
Väl medvetna om att föreskrifterna inte kan upphäva förordningen menar Sveriges Tidskrifter att den olämpliga tillämpningen kan begränsas – i avvaktan på ny förordning.
Enligt nuvarande föreskrifter 8 § – förslagets 14 § har i stort sett samma lydelse – ska myndigheten göra en ”helhetsbedömning av om mediet i sin publicistiska verksamhet följer av mediebranschen allmänt vedertagna publicitetsregler och den publicistiska sed som utvecklas vid tillämpningen av dessa”. Vad innebär detta? Hur många fällningar i Mediernas Etiknämnd är tillåtna? Ligger det i formuleringen att MPRT ska kunna överpröva etiken utöver det medieetiska systemet?
Sveriges Tidskrifter föreslår att hanteringen renodlas och förenklas så att den nya 14 § reduceras till:
”Om det allmänna nyhetsmediet är anslutet till det medieetiska systemet presumeras mediet uppfylla kravet”.
Allmänna nyhetsmedier som inte är anslutna till det medieetiska systemet ska på annat sätt visa att de följer de av branschen allmänt vedertagna publicitetsreglerna och den publicistiska sed som utvecklas vid tillämpningen av dessa.

E) 5, 7 och 17 §§
Bemyndigandet att meddela ytterligare föreskrifter ger inte myndigheten utrymme att gå utanför eller förändra förordningen, vi är medvetna om detta.
När redaktionsstödet för 2020 öppnades, med lägre krav på periodicitet, vittnade de många ansökningarna från tidskrifter om det omfattande behovet av stöd, till arbetet med en journalistik med bland annat unik ”granskning av för demokratin grundläggande skeenden”.
Sveriges Tidskrifter önskar att 2020 års krav skulle gälla fortsatt. Så har det inte blivit. Minst 45 utgåvor per år gäller i mediestödsförordningen.
I gällande föreskrifterna 11 § och i förslagets 17 § är de minst 45 utgåvorna i en digital verklighet översatt till hög regelbundenhet, ett jämnt materialflöde över året ska grupperas i utgåvor motsvarande de minst 45.

Dock, mängden material i det jämnt fördelade flödet är inte preciserat i förordningen. Det görs i föreskrifterna. Vår propå är att förslagets 7 §, med miniminivåerna

• 1 000 spaltmeter mätt i 45 mm spaltbredd, vilket motsvarar
• 2 250 000 tecken
• För ljud och rörlig bild 2 700 minuter
…får sänkta minimikrav,
• 500 spaltmeter mätt i 45 mm spaltbredd, motsvarande
• 1 125 000 tecken
• För ljud och rörlig bild 1 350 minuter

En sådan förändring ökar möjligheten att söka stöd för de många mindre medieorganisationer som blivit en viktig del av medieuniversumet.

Av samma skäl – de många nya kvalificerade aktörerna med nyhets- och samhällsjournalistik – upprepar Sveriges Tidskrifter också i detta sammanhang vår önskan att mediestödsförordningens 3 § ”allsidig nyhetsförmedling som ger uttryck för ett brett utbud av ämnen” inte görs improduktivt exkluderande i föreskrifterna. Vårt förslag är att föreskrifternas 5 § får en kompletterande skrivning vad det gäller ämnesmässig bredd (förslaget i kursiv): ”Ett nyhetsmediums redaktionella innehåll får begränsas ämnesmässigt om det kan motiveras av det geografiska spridningsområdet eller djup i specialbevakningen.”

Stockholm 2021-03-12

Kerstin Neld, Vd Sveriges Tidskrifter

Helle Klein, Ordförande Sveriges Tidskrifter

    Vill du bli medlem? Gör en intresseanmälan så återkommer vi.

    Stor guide: 25 steg till ett vassare nyhetsbrev
    Har du redan ett nyhetsbrev är det sannolikt dags för ett omtag nu. Senaste året har många tidskrifter fått byta nyhetsbrevsleverantör för att inte bryta mot GDPR. Nu är hög tid att sätta dig in i lagstiftningen som rör personuppgifter och vässa ditt e-postutskick.
    Läs guiden och se hur fyra tidskrifter jobbar med sina nyhetsbrev.

    Prenumerera på Sveriges Tidskrifters nyhetsbrev


    Lyssna på Publicistpodden

    Lyssna här