”Svegfors på väg att missa det avgörande”
Ännu en gång utreds det lapptäcke som är det svenska mediestödet. Det är bra för stödet är otidsenligt och gör inte det som det ska. Tyvärr kommer utredaren Mats Svegfors förslag inte att bli det sista. För Svegfors gör inte heller det han ska.
Den före detta landshövdingen, Sveriges radio-chefen och chefredaktören för Svenska Dagbladet Svegfors tycks nämligen ducka för den riktigt stora utmaningen: att skapa ett mediestöd som är anpassat för det nya medielandskapet.
Fokus för en seriös översyn av mediestödet borde ligga på vilken medieproduktion som det ligger i samhällets intresse att stödja. I stället tyder mycket på att Svegfors kommer att föreslå vilken typ av medieorganisationer som han anser ska få stöd. Mats Svegfors har redan kommunicerat att inriktningen på stödet kommer att vara lokala, regionala medier. Undantag kan göras för särskilt viktiga medier. Svegfors gamla tidning Svenska Dagbladet är ett sådant undantag, förstod deltagarna på Tidningsutgivarnas konferens ”Årets Dagstidning ” häromsistens där Svegfors talade.
Vi menar att mediepolitik och mediestöd ska utgå från den enskilde medborgarens rätt och möjlighet att ta del av flödet av nyheter och åsikter. Det är det som är informationsfrihet. Den riktiga utmaningen för utredningen borde därför vara hur vi skapar en modern och framtidssäkrad stödmodell – där djup kompletterar bredd och där innehåll och inte organisationsformer är de avgörande kriterierna.
Ett nytt mediestöd måste värna en mångfald av journalistik, med djup, bredd och geografisk täckning, oavsett om nyhetsjournalistiken publiceras i dagstidnings- eller tidskriftsformat, fysiskt eller digitalt. Med dessa premisser som grund skulle stödet både bli konkurrensneutralt och underlätta mediernas anpassning till digitaliseringen och förändrade medievanor.
Utredningen måste baseras på insikten att tidskrifterna står för en växande andel av seriös svensk journalistik. Många dagstidningar håller sig inte längre med reportrar specialiserade på angelägna sakområden. En allt större del av sådan djuplodande och granskande journalistik utförs av tidskrifter. När journalistiken dessutom blir digital och periodiciteten snabbare suddas gränsen mellan vad som är en dagstidning och en tidskrift ut. Men med Svegfors’ fixering vid geografiska och organisatoriska kriterier skulle det viktiga samhällsuppdrag som dessa tidskrifter bär inte vara berättigat till mediestöd. I stället för att modernisera mediestödet låser Svegfors fast det i en gammal obsolet dagspresslogik.
Den förra medieutredningen identifierade risken för ”vita geografiska fläckar”. ”Vitafläckarstödet” har varit viktigt för lokalpressens och gratistidningarnas överlevnad.
Nu behöver tidskriftsbranschen få samma erkännande av att dess special- och ämnesjournalistik är en omistlig del av svensk demokrati. ”Vita ämnesfläckar” är lika skadliga för demokratin som vita geografiska fläckar. Därför behöver utredningen säkra allmänhetens rätt till mångfald också av fördjupande ämnesjournalistik.
Bostadsmarknaden, livsmedelsförsörjningen, arbetsmarknaden, skolpolitiken, den svenska start-up-scenen, miljö-och klimatfrågorna – listan på områden som skulle få en undermålig bevakning om tidskrifter drog ner på utgivningen eller lades ner kan göras lång. Tre tidskifter har i år nominerats till det fina Guldspadepriset för sin granskande journalistik: Hem&Hyra, Dagens Arbete och Byggnadsarbetaren.
Mats Svegfors har uttryckt oro för att det skulle bli för dyrt att inkludera tidskrifterna i mediestödet.
Men utredningen har inte fått i uppgift att ta hänsyn till rådande ekonomiska ramar och det är principiellt orimligt att bara för att en reformering av mediestödsreglerna kan innebära att fler kan komma ifråga för stödet, så ska detta inte föreslås. Utredningen bör slå fast moderna och transparanta principer. Sedan får statsmakterna bedöma hur finansieringen ska gå till. Vi anser att det bör tillföras mer pengar till mediestödet, men bortsett från det är en höjning inte en förutsättning för att inkludera tidskrifter i ett nytt modernt stöd.
Det handlar inte om att öppna dammluckan. Systemet skulle inte tvingas hantera ansökningar från tusentals tidskrifter. Vi bedömer att cirka 50 tidskrifter tillhör den kategori som skulle kunna komma i fråga för mediestöd. Dessa titlar kommer inte att göra anspråk på en stor del av ett nytt redaktionsstöd.
Det vore mycket enkelt för Svegfors-utredningen att föreslå den reform som vi förespråkar. Det enda som krävs för att möjliggöra mediestöd för denna omistliga samhällsjournalistik är att definitionen av vad som är en allmän nyhetstidning ändras så att den också inkluderar formuleringen ”Med allmänt nyhetsmedium avses ett medium som ger uttryck för fördjupad bevakning och granskning av samhälleliga angelägenheter och samhällets institutioner”.
Voilà, så enkelt vore det. Ett sådant förslag ligger helt inom utredningens mandat. Det är dags att på allvar reformera press- och mediestödet så att det svarar mot det moderna medielandskapet och inte utgår från en gammal dagspresslogik som inte längre gäller idag.
Helle Klein
ordförande Sveriges Tidskrifter
Kerstin Neld
vd Sveriges Tidskrifter