fbpx

“Skyddet för tryckfriheten är för starkt”

Torsdag 1 december 2016

Mårten Schultz, professor i civilrätt vid Stockholms universitet

I Sverige skryter vi ofta om vår tryck- och yttrandefrihet, men alla är inte lika förtjusta. Mårten Schultz, professor i civilrätt, har kallat tryckfrihetsförordningens förträfflighet en myt. Han vill se en inskränkning av den – för att människor i förlängningen ska våga yttra sig. 

Vad tycker du om den svenska tryck- och yttrandefriheten i stort?
– När det gäller den tryck- och yttrandefrihet som är förknippad med etablerade medier är skyddet väldigt starkt. För starkt. Vi har fyra grundlagar i Sverige. Av dem ägnas två åt en enda rättighet. Jag tycker att det återspeglar en obalanserad syn på mänskliga rättigheter.

Ser du några problem med att tryck- och yttrandefriheten har en så dominant ställning?
– Ja, det sker på bekostnad av skyddet för, eller omsorgen om, andra fri- och rättigheter. Framför allt integritetsskyddet. Det är till exempel väldigt svårt att vinna förtalsmål mot medier.

Skulle man kunna förstärka skyddet för integriteten utan att snäva in tryck- och yttrandefriheten?
– Det beror på om man ser det på kort eller lång sikt. I dag används den väldigt långtgående yttrandefriheten ofta för att kränka människor till tystnad. Det drabbar även journalister. Den typen av yttranden omfattas sällan av TF och YGL, men ibland gör de det. Att inskränka yttrandefriheten kan därmed vara en garanti för att människor i förlängningen ska våga yttra sig.

Du har uttalat kritik mot hur tryckfrihetsrättegångarna går till. Vad är problemet?
– De liknar inga andra rättegångar i Sverige. Om man stämmer till exempel Aftonbladet för förtal och förlorar, får man aldrig veta varför, eftersom den jury som avgör sakfrågan inte motiverar sitt beslut. Det går heller inte att överklaga. Och eftersom tryckfriheten genom hela processen betonas starkare än skyddet för integriteten så förlorar man nästan alltid.

Du har också skrivit kritiskt om meddelarfriheten. Varför?
– Först och främst: det är en viktig sak att vi har en stark meddelarfrihet. Men jag tycker att man bör kunna begränsa den i vissa situationer, framför allt när det gäller förundersökningar.

Är det inte viktigt att poliser och åklagare under en förundersökning kan informera medier om missförhållanden?
– Jo, men det bör inte vara tillåtet att använda meddelarfriheten till att tjäna pengar eller smutsa ned någons namn. Det borde vara upp till en domstol att bedöma om det var rimligt att bryta förundersökningssekretessen för att kommunicera med medier.

Finns det något du skulle vilja göra om i TF eller YGL?
– I den bästa av världar skulle jag vilja riva upp hela systemet och börja om från början och skapa ett riktigt starkt skydd för mänskliga rättigheter över hela linjen. Jag skulle vilja ha en mer allmän rättighetskatalog där yttrandefriheten och andra rättigheter utvecklas organiskt genom domstolsprövningar, lite som i den amerikanska modellen. Men det är naturligtvis utopiskt.

Facebook är en av världens största medieaktörer. Men har ingen ansvarig utgivare. Och hur det juridiska ansvaret ser ut för sociala medier som Facebook är fortfarande ganska oklart. Enligt den så kallade BBS-lagen har den som tillhandahåller ”en digital anslagstavla”, ansvaret att plocka bort vissa meddelanden av brottslig karaktär, som uppvigling, hets mot folkgrupp och barnpornografibrott.

Men frågan är: Vem tillhandahåller Facebook? Är det direktören för Facebook? De som har hand om abuseanmälningarna? Användare av Facebook som är moderatorer? Eller är rent av: alla vanliga användare?
– Vi vet inte. För det har inte prövats, förklarar Mårten Schultz. Facebook är en internationell aktör, men straffbarheten är nationell. Ändå är det osannolikt att lagen skulle tolkas som att man kunde sätta den svenska vd:n för Facebook i fängelse för att han eller hon inte tagit bort olaga våldsskildringar. BBS-lagen gäller bara för enskilda människor, och inte för företag. Man måste kunna visa att det är just den här direktören och inte någon annan som har gjort fel.
Varför tar Facebook bort bilder på ammande kvinnor, men låter kränkande inlägg ligga kvar?
– För dem som har hand om anmälningar är det mycket enklare att hantera bilder än påståenden om kränkande textmeddelanden.

Text Tim Andersson

PRENUMERERA PÅ VÅRT NYHETSBREV

BESÖK VÅRA EVENT OCH UTBILDNINGAR

TIDSKRIFTSLEVERANTÖRER

  • Annons
    P1 Annons

    P1 Annons är ett av marknadens mest kompletta CRM- och annonsbokningssystem med stöd för försäljning i samtliga mediakanaler.

  • Annons
    Punamusta

    Letar ni efter ett pålitligt och stabilt tryckeri? Då har ni hittat rätt! Punamusta trycker allt ifrån visitkort till kataloger och tidningar, med små upplagor upptill miljon upplagor.

  • Annons
    Adviser

    Vi har lång erfarenhet av försäljning av annonser i tidningar och på nätet. Vårt mål är alltid att göra såväl uppdragsgivare som annonsörer nöjda. Vi tror på långsiktiga relationer där alla är vinnare.