fbpx

Så gör du din tidskrift hållbar

Tisdag 8 september 2020
Ansvarig utgivare: Barbro Janson Lundkvist, Allt om tidskrifter

Hållbarhet illustration tidskrifter

Att producera en tidskrift påverkar miljön och klimatet – inte minst i form av Co2-avtryck. Men det finns metoder och verktyg för att minimera sin påverkan.

Text: Malin Letser, Allt om Tidskrifter
Illustrationer: Getty

Att hållbarhet är en av vår tids mest prioriterade frågor råder inga tvivel om. Vare sig du är en vinstdrivande publicist eller jobbar för en ideell organisation måste du prioritera den här frågan för att vara relevant, konkurrenskraftig och trovärdig.
Samtidigt vet vi att produktionen av just tryckta produkter är långt ifrån miljö- och klimatneutrala. Tvärtom finns det många delar i en tidskriftsproduktion som påverkar miljön och klimatet på ett negativt sätt. Så: vad kan vi göra för att minimera vår påverkan?

För att kunna närma oss den här frågan måste vi börja med att konkretisera vad vi pratar om när vi pratar om hållbarhet. Begreppet är komplext och rymmer såväl sociala som ekonomiska och ekologiska dimensioner. Här väljer vi dock att fokusera på frågan om klimatet och miljön – och här finns det många saker du som producent kan göra.

I så kallade livscykelanalyser tittar man på en produkts miljöpåverkan genom att följa dess livscykel från ax till limpa – eller i fallet med en tidskrift: från skogsbruk till avfallshantering.

Åsa Moberg, tidigare forskare på KTH, är en av de personer som har bedrivit forskning kring just detta. Bland annat är hon en av författarna bakom studierna ”Life Cycle Assessment of a Magazine, part 1 och 2”. Studien är från 2015 men är en av de senare i Sverige på området. Studierna visar att det finns många olika faktorer i en pappersprodukts livscykel som påverkar miljön och klimatet på ett negativt sätt. Det som sticker ut mest är dock, utan tvekan, produktionen av själva pappret, något som är väldigt energikrävande.

Malin Crona, Sveriges NaturLäs mer: Kunniga läsare ställer höga miljökrav. Sveriges Naturs redaktion försöker att knuffa allt ifrån tryckerier till distributörer åt rätt håll.

En annan faktor, som många kanske inte tänker på, är själva återvinningen av papper, vilket också har en stor påverkan på Co2-utsläppen. Den här analysen går helt i linje med en ny, färsk studie från IVL, Svenska Miljöinstitutet, som visar att produktionen av färskfiberpapper faktiskt kan vara bättre för miljön än returpapper.

Studien bygger på en livscykelanalys där man har jämfört 100 procent färskfiberbaserat papper från ett pappersbruk i Sverige med 100 procent återvunnet papper framställt i Tyskland. Studien visar att papper gjort av färskfiber har en lägre miljöpåverkan än returpapper, inte minst när det gäller utsläppen.

Hur kan detta komma sig? En viktig variabel för slutsatserna i studien är vilken elmix som har använts i produktionen. För även om det generellt sett krävs mer energi att framställa färskfiberbaserat papper visar studien att miljöpåverkan blir mycket lägre om elen kommer från förnybara energikällor med låga utsläpp – och här utmärker sig den svenska elmixen som är betydligt mer miljövänlig än exempelvis den tyska.
En slutsats av detta är alltså att man, så långt det är möjligt, ska välja att använda svenskt papper i sin produktion, oavsett om det är färskfiberbaserat eller baserat på återvunnet papper.

Ytterligare en aspekt som går att påverka, och som Åsa Moberg lyfter utifrån ett livscykelperspektiv, är distributionen av en tidskrift – ett moment som givetvis är svårt att undvika men som kan minimeras om produktionen hålls så lokalt som möjligt.

Charlotte Permell, WWF MagasinLäs mer: Viktigt att leva som man lär. Glansiga omslag är ingenting för WWF Magasin.

Vad som också kan vara bra att känna till är att tillverkningen av tryckplåtar, som består av aluminium, också innebär en stor miljö-belastning. Även här är det närhetsprincipen som verkar vara den bästa: försök att hålla din produktion inom Sveriges gränser, dels för att svensk elmix överlag är mer miljövänlig än i många andra länder, dels för att svenska tryckerier är duktiga på att återvinna aluminium.

Tänker du nu att det vore mycket bättre för miljön och klimatet om vi helt kunde övergå till digitala tidskrifter istället? Även det här är ett område som Åsa Moberg, tillsammans med Yevgeniya Arushanyan, också tidigare forskare på KTH, har tittat närmare på. Frågan har dock inga entydiga svar. De förklarar att jämförelsen kan göras på flera olika sätt och att en livscykelanalys av en digital tidskrift påverkas – precis som livscykeln för en pappersprodukt – av många olika faktorer.

Exempelvis är tillverkningen av kretskort en stor miljöbov, dels för att den förutsätter utvinning av guld vilket i sin tur är associerat med giftiga utsläpp, dels för att själva tillverkningen av kretskort kräver mycket energi – speciellt om tillverkningen sker i länder som använder en hög andel fossila bränslen i sin elmix.

Utöver detta tillkommer energiåtgången som krävs för datalagring och återvinningen av elektronik, bara för att ge några exempel.
Slutsats? Enligt Åsa Moberg och Yevgeniya Arushanyan kan man tänka sig att en digital tidskrift möjligtvis har ett lägre Co2-avtryck än vad en papperstidning har – förutsatt att den läses på en skärm som har lång livslängd och som återanvänds så långt det bara är möjligt. Dock menar de båda att det finns en stor osäkerhet kring i vilken utsträckning digitala skärmar är miljöbovar på andra sätt och vilka toxiska effekter produktionen av elektronik kan leda till i miljön. Här behövs mer forskning.

Porträtt på intervjupersoner om hållbar produktion hos tryckerierLäs mer: Så tänker fem tryckerier om hållbar produktion

Har du gått vilse i djungeln av miljömärkningar? Lugn – vi ger dig hållbarhetsarbetets ABC

Svanen är Nordens officiella miljömärkning och ställer höga miljökrav på produkter och processer. Ett Svanenmärkt tryckeri måste exempelvis följa strikta regler vad gäller energiförbrukning, pappersråvara samt kemikalieanvändning. Svanenmärkta trycksaker får exempelvis inte innehålla papper som kommer från skyddsvärd skog. Svanen är en typ 1-märkning vilket innebär att den är oberoende och baseras på ett livscykelperspektiv.

EU Ecolabel, som även kallas EU-blomman, är en av världens främsta miljömärkningar och fungerar som Europas motsvarighet till Svanen. Kraven för märkningen tas fram av ansvariga organ i EU:s medlemsländer. Precis som Svanen är EU-blomman en typ-1 märkning och har ett livscykelperspektiv.

FCS är en certifiering som intygar att en trycksak är tillverkad av råvara från kontrollerade skogar. Ett FCS-certifierat skogsbruk ska exempelvis ta hänsyn till miljövärden och sociala värden och säkerställa att biologisk mångfald, ekologiskt värdefulla miljöer och kulturminnen skyddas.

PEFC är, likt FCS, en certifiering som visar att en tryckt produkt är tillverkad av råvara från kontrollerade skogar. Ett PEFC-certifierat skogsbruk sköts enligt kriterier som har antagits inom det europeiska skogspolitiska samarbetet, Forest Europe.
Rainforest Alliance är en internationell ideell organisation som bildades för att bevara den biologiska mångfalden i regnskogarna i Mellan- och Sydamerika. Idag jobbar de för hållbar utveckling i vidare bemärkelse.

FTI är beteckningen för Förpacknings- & Tidningsinsamlingen – det företag som ser till att förpackningar och tidningar återvinns i Sverige. Om du ser symbolen hos ett tryckeri betyder det att organisationen är ansluten till FTI och tar sitt producentansvar.

Fair Transport är åkeriförbundets certifiering för ”hållbara transporter utförda av ansvarstagande åkeriföretag”. Certifieringen syftar till att hjälpa transportköpare att välja rätt.
ISO14001 är en internationell standard för miljöledningssystem som säkerställer att man har ett systematiskt arbete för att minska sin miljöpåverkan. Bland annat finns krav på att förebygga föroreningar och minska användningen av miljöbelastande produkter.

”Klimatneutrala trycksaker”
Allt fler tryckerier erbjuder 100 procent klimatneutrala trycksaker. Men vad innebär det? Jo, att de är certifierade för att använda olika typer av klimatberäkningsverktyg och därmed kan erbjuda sina kunder att klimatkompensera för sin miljöpåverkan.

ClimateCalc är ett av dessa verktyg. Det är framtaget av den europeiska grafiska handelsföreningen Intergraf och uträkningen görs utifrån ett livs-cykelperspektiv. Climate Partner är ett liknande verktyg.

Den här artikeln publicerades ursprungligen i Allt om Tidskrifter nummer 2, 2020.

PRENUMERERA PÅ VÅRT NYHETSBREV

Aktuellt

TIDSKRIFTSLEVERANTÖRER

  • Annons
    Punamusta

    Letar ni efter ett pålitligt och stabilt tryckeri? Då har ni hittat rätt! Punamusta trycker allt ifrån visitkort till kataloger och tidningar, med små upplagor upptill miljon upplagor.

  • Annons
    Sörmlands Printing Solutions

    Som tidskriftstryckeri har Sörmlands Printing Solutions varit ledande i många år och det är en tradition vi är stolta över.  Att med modern utrustning och engagerad personal kunna möta dagens utmaningar ger oss motivationen att ständigt utvecklas och bli bäst på det vi gör. 

  • Annons
    Informa

    Informa är säljbolaget för tidskrifter som vill öka sina intäkter. Hos oss får du som uppdragsgivare en professionell säljavdelning och speaking partner, som satsar långsiktigt och målinriktat.