fbpx

Så gick det till när digitalmomsen sänktes efter intensivt lobbyarbete

Torsdag 18 juni 2020
Ansvarig utgivare: Barbro Janson Lundkvist, Allt om tidskrifter

Nio år av hårt arbete – och till sist en seger. För Sveriges Tidskrifter blev frågan om digitalmomsen början på ett mer intensivt lobbyingarbete.

Text: Tim Andersson, Allt om Tidskrifter

För tio år sedan var lobbying en inte särskilt prioriterad verksamhet för den svenska magasinsbranschen. Sveriges Tidskrifters arbete handlade då främst om att stärka tidskrifternas position på annonsmarknaden. Sedan kom frågan om digitalmomsen – och Sveriges Tidskrifters största lobbysatsning någonsin.

År 2010 blev det klart att EU-kommissionen skulle inleda en översyn av det momsdirektiv som innebar att momsen på digitala produkter var högre än på tryckta tidningar. Redan då satte Sveriges Tidskrifter igång lobbyarbetet. Det skulle bli en komplicerad och långdragen process.

Den första utmaningen var att förmå EMMA, den europeiska branschorganisationen, att överhuvudtaget prioritera frågan.

Kerstin Neld– Det var ett antal medlemsländer inom EU som hade nollmoms på tryckta tidningar, och de var rädda för att en översyn och en alltför aggressiv lobbying skulle leda till att man i stället för att sänka digitalmomsen avskaffade nollmomsen på papperstidningar, berättar Kerstin Neld, vd för Sveriges Tidskrifter.

Sveriges Tidskrifter yttrade sig i remisser och mötte politiker på såväl EU-nivå som i Sverige. Mellan 2011 och 2014 samarbetade man dessutom med TU. Det resulterade bland annat i ett gäng debattartiklar, men också i ett initiativ där de lät riksdagens utredningstjänst, RUT, räkna ut vad en sänkning av digitalmomsen skulle kosta Sverige.

Först i oktober 2018 kunde EU:s medlemsländer enas om ett ja till direktivet. Det innebar dock inte att Sveriges Tidskrifter hade lobbat färdigt. Till skillnad mot en EU-förordning ger ett EU-direktiv nämligen medlemsländerna ett ganska stort tolkningsutrymme. Vad var ens en ”digital tidning”? För Kerstin Neld gällde det att övertyga de svenska lagstiftarna om att tidskrifterna skulle inkluderas i kategorin.

– Det slutade med att politikerna gick helt på vår linje. Och Sverige blev ett av de allra första länderna att införa teknikneutral moms efter att EU öppnat för det. Redan den första juli 2019, cirka nio år efter att processen inletts, sänktes så till sist digitalmomsen.

Att Sveriges Tidskrifter har trappat upp sitt lobbyarbete på senare år beror inte bara på ett gäng brännande frågor, som digitalmomsen. En annan orsak är att Helle Klein, sedan 2018 ordförande i organisationen, har ett brett kontaktnät i politiken, vilket underlättar arbetet.

Det kan behövas, för viktiga beslut väntar. I Sverige handlar det bland annat om Postnords portohöjning, och på EU-nivå om Digital Service Act, som bland annat reglerar nätjättarnas ansvar för innehållet i deras kanaler.

– En utmaning vi har är att politikerna inte alltid tänker in tidskrifterna i mediepolitiken. De talar ofta om lokalpressens situation och de ”vita fläckar” som uppstår om den lokala bevakningen försvinner. Vi delar den oron, men utan tidskrifterna får vi också vita fläckar – vita ämnesfläckar, säger Kerstin Neld.

Steg för steg mot sänkt digitalmoms

2011: EU inleder en översyn av momsdirektivet. Det resulterar i en utredning, som pekar på inkonsekvensen i att ”liknande varor och tjänster” har olika momssats. Just tidningar och tidskrifter i pappers- och digital form nämns som exempel. Sveriges Tidskrifter skrev ett remissvar.

2011–2014: Sveriges Tidskrifter och TU samverkar i lobbyarbetet kring digitalmomsfrågan. De låter bland annat Riksdagens Utredningstjänst (RUT) göra en beräkning av vad det skulle kosta staten att sänka digitalmomsen till 6%.

2014: EU-val. En ny kommission tillträder utan att momsdirektivet har publicerats. Den gamla kommissionären, som inte stött Sveriges Tidskrifters och TU:s linje, byts ut.

2015: ”The Digital Single Market Strategy” presenteras. President Juncker håller i samband med det ett tal där han lovar att öppna för lägre moms för digitala publikationer.

2016: EU-kommissionen presenterar ett förslag till nytt momsdirektiv, som gör det möjligt för medlemsstaterna att tillämpa en lägre momssats för digitala publikationer.

2017: Sveriges finansminister och kultur- och demokratiminister bekräftar att de vill sänka digitalmomsen snarast efter klartecken från EU. Sveriges Tidskrifter uppvaktar finansdepartementet och överlämnar förslag till ny lagtext för att kunna definiera digitala tidskrifter.

2018: Förslaget till nytt momsdirektiv behandlas för tredje gången i Rådet för ekonomiska och finansiella frågor. Tjeckien röstar som enda land emot, liksom de hade gjort i den förgående omröstningen.

2 oktober 2018: Ny omröstning om förslaget i EU-parlamentet efter att EU-ländernas finansministrar mötts i Bryssel. Förslaget röstas igenom.

2019: Den 1 juli får Sverige till slut en teknikneutral moms. Momsen på digitala publikationer sänks därmed från 25 till 6 procent och är nu lika för tryckta och digitala tidskrifter, tidningar och böcker.

LÄS MER: Spelet om opinionen – så funkar lobbying i mediebranschen

LÄS MER: Forskarens slutsatser: Så övertygar du politikerna

LÄS MER: Pandemin gav oväntad skjuts i lobbyarbetet

PRENUMERERA PÅ VÅRT NYHETSBREV

Aktuellt

TIDSKRIFTSLEVERANTÖRER

  • Annons
    P1 Prenumeration

    PositionEtt AB är ett företag som under många år utvecklat och levererat P1 Prenumeration till tidningsförlag.

  • Annons
    Informa

    Informa är säljbolaget för tidskrifter som vill öka sina intäkter. Hos oss får du som uppdragsgivare en professionell säljavdelning och speaking partner, som satsar långsiktigt och målinriktat.

  • Annons
    Adviser Studio

    Adviser Studio är en kreativ produktionsbyrå med kompetens inom formgivning, content, affärsutveckling och digitala medier.