Den digitala Tidskriftsdagen 2020 bjöd på fem internationella talare, flera skarpa case från vår egen bransch samt makthavare ställda mot väggen i heta stolen. Eventet ägde rum på en virtuell arena med montrar, sponsorer och scener på plats. Här är en summering av dagen som inte är heltäckande men som beskriver helheten. Alla besökare har även fått möjligheten att se eventet i efterhand.

Helle Klein, ordförande i Sveriges Tidskrifter och Kerstin Neld, vd Sveriges Tidskrifter, inledde dagen. Foto: Anette Persson. 

Vi har en egen ”Sverigevägg” (känd från Idol) i form av nominerade till Tidskriftspriset som sitter med i livesändningen och väntar på att få reda på vilka vinnarna blir i de 14 kategorierna. #Tidskriftsdagen pic.twitter.com/diwgihllHq

— Sveriges Tidskrifter (@SvTidskrifter) November 12, 2020

“How can we empower people rather than overwhelm them”

Eleni Stefanou ansvarar för The Guardians närvaro i sociala medier och arbetar med att ta fram nya former för storytelling som fördjupar läsarengagemanget för journalistiken. Hon inledde dagens program och berättade bland annat om hur Guardians målgrupper interagerar med tidningen online på olika sätt.

”Folk reagerar positivt på företag som ger dem en känslan av tillhörighet och att vara en del av en rörelse. Det gäller speciellt yngre målgrupper som gärna vill vara en del av ett community”, sa Eleni Stefanou.

Allt måste inte handla om stora löften. Det kan också handla om att vara en guide och en resurs kring vardagsfrågor och vardagsbeslut. Under våren gjorde Guardian uppdateringar med punktlistor över utvecklingen inom coronapandemin. När man förstod att pandemin skulle fortsätta så pausade man greppet, men nu har man plockat tillbaka formatet på veckobasis igen.

Eleni Stefanou pratade även om hur många känner sig överhopade av tunga och allvarliga nyheter, och att man som medieaktör måste kunna spela fler roller för sin målgrupp.

”Många konton har växt fram som delar positiva nyheter. De har ofta skapats av människor som inte jobbar inom media. Det är viktigt att förstå att media har en viktig roll att spela. Vi får ofta kritik för att fokusera på det negativa, sa hon.

Hur kan vi ’add a note of hope’ i rapporteringen kring allvarliga och tunga ämnen? @elenistefanou berättar om strategin hos @guardian. #tidskriftsdagen pic.twitter.com/HJbCarm8ch

— Sveriges Tidskrifter (@SvTidskrifter) November 12, 2020

James Savage, en av programledarna under dagen, presenterade vinnarna i några av Tidskriftsprisets kategorier. Foto: Anette Persson. 

När guldet blev till sand

Tarver Graham är vd och grundare för den Nya Zeeländska designbyrån Gladeye som har hjälpt bland andra The Huffington Post med paketeringen av sin digitala långläsning.

På Tidskriftsdagen berättade om framgångsfaktorerna för att konsumera journalistik digitalt och visade ett antal exempel. I alla case de jobbar med börjar de med att hitta kärnan och den visuella metaforen i berättelsen som allt fortsatt arbete utgår ifrån.

Ett exempel som Tarver Graham lyfte fram var hur de jobbade med Huffington Post kring reportaget “The 21st Century Gold Rush – How the refugee crisis is changing the world economy.

”Vi hittade en visuell metafor vi kunde bygga på. Det var konceptet kring guld och att människor behandlas som en handelsvara”, sa Tarver Graham. Vi försökte baka in en känsla av genomskinlighet kring upplevelsen på sajten.

”Alla människor vi berättar om ska kännas riktiga och levande men också flyktiga som guldstoft eller sand. Det är komplicerat ibland att få något som är komplext att upplevas som enkelt.”

Case: allas.se

Jens Dahlkvist och Susanne Lindén, chefredaktörer på allas.se respektive Allas, berättade hur en ompaketering och redesign, där flera magasinsajter blev en, skapade en rejäl ökning av trafiken.

Den gamla sajten var omodern och förstärkte fördomarna om varumärkena samt att de som besökte de gamla sajterna ändå var en yngre målgrupp än de som läste printtidningen.

Omgörningen tog sin utgångspunkt i att Allas målgrupp digitalt var ännu större än den miljonen kvinnor som läser Allas i print.

Allas.se lanserade sajten i mars 2019 och sedan dess har den växt. Den hade cirka en halv miljon besökare i veckan redan efter några månader och omkring en miljon besökare i veckan i nuläget. I vintras “dockade” man av allt matinnehåll och skapade en egen sajt för det – recept.se.

“Det har varit en utmaning att organisera oss. Vi har skapat en enhetlig redaktion i Malmö där alla medarbetare jobbar med alla varumärken. Tillsammans älskar vi helheten och planerar digital first, samtidigt som vi har varumärkesunikt innehåll både i print och digitalt.”

“Vi är redan sveriges bästa sajt och nu vill vi göra den till sveriges största sajt.”

Bild från mixerbordet under sändningen. Foto: Anette Persson. 

Case: NA-KD:s digitala marknadsföring

NA-KD är i en klass för sig när det gäller digital marknadsföring, branding och partnerskap riktat till den yngre publiken. Bolagets Brand Director, Natasha Billing, delade med sig av några framgångsfaktorer.

Framtidens varumärken måste vara syftesdrivna och drivna av tech och narrative, sa Natasha Billing. Att bygga varumärken idag handlar lika mycket om att förstå vilken kultur man befinner sig i som hur konkurrensen ser ut.

”Kreativitet är ett av våra viktigaste ’brand values’, ihop med ’collaboration”, sa Natasha Billing. Även momentum och jämlikhet är två andra värderingar NA-KD jobbar efter.

Hon berättade att NA-KD jobbar med cirka 3000 influencers världen över och att 20 procent av företagets intäkter kommer från dessa samarbeten. Mycket av produktutvecklingen sker i samarbete med de influencers där NA-KD fått störst respons för sina produkter.

“De senaste 12 månaderna har vi utkristalliserat vårt varumärke och vilka vi är. Vi kan inte låtsas vara något vi inte är. Vi måste vara “In tune in what matters to them””, sa Natasha Billing.

Sociala medier är enormt viktiga för NA-KD när det gäller att nå räckvidd och tillväxt. ”Vi försöker vara där våra kunder är”.

”Vi kan inte agera som ett indirekt presstöd.” PostNords vd i Heta stolen

Helle Klein, Sveriges Tidskrifters ordförande och Dagens Arbetes vd och chefredaktör höll i dagens andra pass. Först ut var Heta stolen med PostNords vd och koncernchef Annemarie Gardshol. Foto: Anette Persson. 

Ökade distributionskostnader och planerad varannan-dag-utgivning är två saker som drabbar tidskriftsbranschen och som stod i fokus under diskussionen.

“Vi vill ha alla kunder vi kan få, men vi måste vara lönsamma. Vi får inte gå med förlust. När de fysiska volymerna går ner, men vi ändå har stora fasta kostnader, så ökar kostnaden per utskick”, konstaterade Annemarie Gardshol.

Ni försämrar servicen och höjer priset, vad håller ni på med? undrade Helle Klein.

“Det finns 27 godkända postaktörer på marknaden. Vi har en lägre marknadsandel i storstäderna. Det är fritt för vem som helst att etablera distribution på glesbygden. Men många distributionsbolag har ju valt att lämna landsbygden.”

“Idag har vi brev att dela ut till 2 av 3 hushåll på daglig basis. Att vi ska gå förbi massa brevlådor utan att ha något att lägga i dem blir inte hållbart.”

Hur kan 5 dagar bli 3 dagar i veckan?

“Vi kommer att vara ute och samla in post 5 dagar i veckan. Varannandagsutdelning är okej, det har PTS gett godkännande till.”

“Jag gör vad vi kan göra för att säkerställa att vi inte går med förlust. Med den utveckling vi ser kommer brevverksamheten om några år gå med förlust. Vi kan inte agera som ett indirekt presstöd.”

“Vi behöver hitta sätt att stötta både den fysiska tidningen och digitala lösningar.”

Kultur- och demokratiministern om stödet till mediebranschen

Kultur- och demokratiminister Amanda Lind (mp) har blivit kritiserad under coronakrisen men har också lanserat flera stödinsatser riktade mot mediebranschen. Hon deltog i Tidskriftsdagen genom en förinspelad intervju med Helle Klein.

Diskussionen kom att handla om mediestödet och att de mesta av statens stöd till mediebranschen går till nyhetsmedier och inte tidskrifter.

“När det gäller press- och mediestödet så är det under utveckling. Jag ser att det behöver moderniseras ännu mer, inte minst när vi tar steget in i det digitala. Vi behöver hitta sätt att stötta både den fysiska tidningen och digitala lösningar.”, sa Amanda Lind.

“I det nya redaktionsstödet som vi lagt in en halv miljard kronor i har vi också justerat kriterierna för utgivningsfrekvens. Det möjliggör fler tidskrifter att kunna söka stödet.”

Hon hoppas även att de generella företagsstöd som regeringen skjutit till under pandemin ska komma tidskrifterna till del. Samtidigt som hon nämnde den sänkta digitalmomsen och förslaget om att frånta tidningsbranschen returpappersansvaret är två saker som också gynnar tidskriftsbranschen.

TIME Magazine och det personliga tilltalet

”Många journalister har migrerat från redaktioner till nyhetsbrev. De har tagit sin kunskap och skapat en egen affär kring ett nyhetsbrev.” säger Susanna Schrobsdorff från TIME Magazine, direkt från Los Angeles. #tidskriftsdagen pic.twitter.com/reXPh3muwC

— Sveriges Tidskrifter (@SvTidskrifter) November 12, 2020

Camilla Björkman, vd Breakit var programledare för Tidskriftsdagens andra del. Den startade dock med att James Savage gjorde en intervju med Susanna Schrobsdorff från TIME Magazine.

Susanna Schrobsdorff berättade om den microbusiness hon just startat inom ramen för Time i form av ett eget nyhetsbrev. Att reportrar lämnar desken får att starta sina egna “mini media empires” inom ramen för varumärket, är en företeelse som blir allt vanligare i USA.

“Våra nyhetsbrev är väldigt välfyllda. Vi ville göra det mer personligt med ett varmare tilltal. Även innan coronapandemin kände vi att oron i samhället ökade så snabbt att vi ville hitta ett sätt att prata med folk på ett mer välkomnande sätt.” sa Susanna Schrobsdorff.

“Jag har bevakat psykisk ohälsa under lång tid, och när folk är stressade så vänder de sig gärna till sociala medier och blir ännu mer stressade. Speciellt nu under lockdowns. Sociala medier kan göra stressen ännu värre.”

Varför nyhetsbrev?

“Vi ser det på två sätt. För det första skickar många nyhetsorganisationer ut 800-1000 nyhetsartiklar i veckan. Nyhetsbrevet är ett kuraterat urval just för dig.”

“För det andra har många redaktioner tappat jobb. Många journalister har migrerat från redaktioner till nyhetsbrev. De har tagit sin kunskap och skapat en egen affär kring ett nyhetsbrev. Om de kan få 5000-10 000 betalande prenumeranter så har de en egen verksamhet som går runt.”

“Många av våra nyhetsbrev är långa och utförliga. Och ibland kanske man inte orkar läsa allt. “Just small things” var ett ledord för mig. Man ger läsaren ett skäl att öppna nyhetsbrevet – bara man kan få med sig något, utan att behöva läsa allt.

Man måste ge ett skäl att öppna nyhetsbrevet “that will comfort me”.

All personal i produktionen bar munskydd under eventet. Foto: Anette Persson. 

Case: Podden Kapitalet

Jacob Bursell, journalist och grundare av podcasten Kapitalet berättade hur de skapar journalistik i ljudform och vilka intäktsmöjligheter som finns i poddformatet.

“Idag är vi ett mediehus i miniatyr. Vi är 2-3 reportrar som jobbar med podden och vi gör 50 reportage per år samt har 1,5 miljoner i annonsintäkter.”

Produktionsteamet gör även poddar på uppdrag av andra.

“Men 2,5 miljoner svenskar lyssnar ändå på poddar. Så podden har blivit ett jättebra sätt att nå ut oavsett vilken affärsmodell du har som tidskrift.”

Samtidigt konstaterade Jacob att många har en konstig uppfattning om att en podd skulle vara enklare att lyckas med jämfört med en tidningsprodukt, vilket han inte tycker stämmer.

Jacob Bursells bästa poddtips:

• Hög lägstanivå på innehåll och ljud (ta hjälp).
  En mick på konferensbordet blir inte en bra lyssnarupplevelse.
• Marknadsför systematiskt
  På andra platser än i poddspelaren.
• Håll en regelbunden utgivning
  Om man lanserar en ny tidningsprodukt så går mycket energi in i det arbetet, men fortfarande tycker folk att en podd kan man ge ut när man kan eller behöver. Men att komma in i lyssnarens beteende och mönster är jätteviktigt.
• Gör mer av det som fungerar
  Poddstatistik är ett getingbo och svårt att förklara för annonsörer. Lyssningen går upp och ner vecka till vecka, men då och då får man stanna upp och titta på vad som funkar och inte.
• Låt det ta tid.
  Det funkar att lansera och lyckas med en podd trots att det finns 14 897 stycken andra svenska poddar.
• Ta hem säljet, ta betalt.
  Det är fortfarande annonssäljet som gäller. Prenumerationstekniken finns fortfarande inte riktigt på plats. Hoppa av de stora nätverken, ta hem säljet, ta bra betalt och bygg relationer med annonsörerna.

”Vi har precis anställt en fjärde reporter. Vi vill vara ett självklart val för de företag som vill ta poddar på allvar. SR är SR, men det finns hur mycket som helst att göra inom poddmediet.

Gör man en tidskrift så känner man sin egen målgrupp bäst. Man ska gräva där man står.” sa Jacob Bursell.

Case: Chefs onlinekurser – ”Det vi sålt bäst av är de längre programmen som är dyrast”

Calle Fleur, vice vd och Patrick Costow, utbildningsansvarig berättar om hur Chef skapat sitt utbildningserbjudande online och lyckats ta betalt genom coronakrisen.

”48 chefer går i pension varje arbetsdag. Det skapar ett enormt kompetensbehov på marknaden, inte minst inom offentlig sektor. 54 procent behöver kompetensutveckling för att klara sina jobb om fem år. Kopplat till Chefs målgrupp så är det ungefär 200 000 personer som behöver utbilda sig inom de närmsta fem åren”, inledde Calle Fleur.

”Det vi gjorde från februari till mars var att ställa om hela vårt kursprogram till hundra procent digitalt. Det vi var tvungen att jobba direkt med var tekniken, pedagogiken och att jobba med rätt konsulter. Deltagarna var inte heller vana vid det här så det var en rejäl utmaning”, sa Patrick Costow.

Chefs bästa tips för den som vill jobba med onlinekurser:

• Fail forward (läs: testa!) Vi visste inte vad som skulle funka.
• Börja litet och addera mer över tid.
• Ta betalt för kundvärdet, inte kanalen. (läs: sänk inte priserna)
• Samarbeta över avdelningsgränserna.

”Det vi sålt bäst av är de längre programmen som är dyrast. Och som kräver mer av deltagarna. Vi har överträffat budgeten, kanske tack vare Covid. Vi har kunnat behålla priset och marknaden har gått från Mälardalen till hela Sverige. Det öppnar upp en hel del”, sa Calle Fleur.

Chef har en stark framtidstro. Utbildning spås blir det största tillväxtområdet 2021

Vad är rätt pris på en kurs?
”Det är ingen skillnad i innehåll och kompetensen. Det får inte vara billigare digitalt. Jag ser inte att man ska göra på något annat sätt, då blir det inte lönsamt.”

Så bygger den traditionella journalistiken lönsamhet för The Atlantic

The Atlantic har visat hur klassisk och bra journalistik även leder till kommersiella framgångar. Derek Thompson berättade hur The Atlantic jobbar med affärsutveckling och hur events, nyhetsbrev och egen konsultverksamhet bidrar till intäkterna.

Amerikanska nyhetsmedier har tagit sig igenom tre faser i historen:

Print and partisanship 1700-1840
The long arc of advertising 1840-2000
The digital scrum: 2000-?

Från början hade inte nyhetsmedierna några annonsörer vilket gjorde att medier speglade läsarnas åsikter mycket mer.
”Vi måste gå tillbaka till att få mest av pengarna från läsarna, vilket är ett väldigt intressant skifte inom amerikansk media”, sa Derek Thompson.

”Under de senaste 20 åren har New York Times ändrat sin affär från 69 procent annonsintäkter till 69 procent prenumerationsintäkter.”

De reportage och artiklar som går bäst hos The Atlantic är de där man lyckas förklara och fånga tidsandan kopplat till en aktuell nyhetshändelse. “En ’dag två-analys’ inom två timmar” (det vill säga att en analys som vanligtvis kommit flera dagar in i en nyhetscykel, ska kunna komma inom två timmar från att en stor nyhetshändelse ägt rum).

Ytterligare ett effektivt sätt att nå ut är att summera en trend i olika begrepp. Som exempel gav Derek Thompson ordet “workism” från deras reportage “Workism is making Americans miserable”.

Programledarna avslutade dagen med en kort summering. Foto: Anette Persson.

Här är ALLA vinnare och jurymotiveringar i #Tidskriftspriset 2020! Grattis till vinnare och nominerade och tack för att ni var med på Tidskriftsdagen. https://t.co/8nfMfu38kc pic.twitter.com/498xkGx9un

— Sveriges Tidskrifter (@SvTidskrifter) November 12, 2020

Summering: Fredrik Wass, Sveriges Tidskrifter

Tack till våra partners!