fbpx

Här är journalisternas värsta intervjuer

Onsdag 10 juni 2020
Ansvarig utgivare: Barbro Janson Lundkvist, Allt om tidskrifter

En spetsad öl, en obekväm lunchdate med en lögnare och en redaktör med alltför stort fokus på kärlek. En intervju blir inte alltid som man har tänkt sig. Vi bad några journalister att dela med sig av sina värsta exempel.

Text: Anna Falk, Allt om Tidskrifter

Åsa Brolin

Glömde lite grejer
Åsa Brolin, reportagechef, Amelia
– Jag var backstage på en musikfestival i mitten av 1990-talet och gick rakt in i superstjärnan Goldie, bad om en intervju och fick ja. Han bad mig komma över efter spelningen och jag gjorde mig redo med anteckningsblock, penna och genomtänkta frågor. Goldie och hans DJ-crew hade efterfest i ett tält och svarade glatt på alla frågorna. Vi drack shots och dansade i timmar. Det var otroligt roligt och Goldie berättade öppenhjärtigt om sitt då mycket omskrivna förhållande med Björk. Jag kände mig som ett geni. Men nästa dag när jag skulle skriva ut intervjun kom jag inte ihåg nästan någonting, och i blocket stod bara meningslösheter som ”älskar musik” och ”lång turné”. Jag hade glömt att jag var journalist. Sedan dess har jag kommit ihåg det.

Emanuel Sidea

På liv och död i Thailand
Emanuel Sidea, ekonomiredaktör på Fokus
– För några år sedan när jag var frilans blev jag av Café skickad på reportageresa till Thailand. Tanken var att skildra en mordvåg på en populär turistö. Särskilt vad som hänt kring ett dubbelmord där den huvudmisstänkte först greps men sedan släpptes på fri fot. Mycket tydde på att han hade klarat sig undan rättvisan för att han tillhörde en inflytelserik familj. Efter lite fotarbete hittade jag honom när han spelade skivor på ett ställe och mitt i natten började jag ställa mina frågor. Han gav ett relativt gott intryck ändå och bjöd mig på öl. Snart visade den sig innehålla LSD. Jag sattes helt ur spel i ett antal timmar. Allt flöt ut i kanterna – inklusive intervjun. Skärrande och läskig situation. Men det blev ändå en artikel i slutändan och jag överlevde – som synes!

Lisa Boda

Dissad av Dramatenskådis
Lisa Boda, frilansjournalist
– Jag skulle intervjua en skådespelare på Dramaten, och den pressansvariga hade ställt fram ett litet bord med två stolar mittemot varandra. Där satt jag och väntade på den försenade intervjupersonen en god stund. När han till slut dök upp släntrade han förbi bordet, över till andra änden av salen och lade sig i en soffa. Utan att hälsa. Eller ta av sig solglasögonen. Jag insåg att det inte bara var en stor stjärna jag hade att göra med, utan även en stor mansbebis. Men texten skulle in så jag kavlade upp mina psykologiska ärmar och fick honom till bordet med lock och pock. Vill minnas att jag tog med hans entré i artikeln.
Foto på Lisa Boda: Johan Lundén

Tim Andersson

Med Nobelpristagaren på scen
Tim Andersson, reporter på A4
– En redaktör ringde när jag var på väg till en vild födelsedagsfest. Kunde jag tänka mig att dagen efter ställa två frågor till det årets Nobelpristagare i litteratur, Herta Müller, på en presskonferens? Okej…suckade jag, som hade tänkt att vara ledig, men inte vågade sabba en frilanskontakt. Dagen efter åkte jag till nationen i Uppsala där det skulle ske, trött och illamående, i kläder som jag sovit i, och möttes av en publik av klänningar och frackar (och sådana där konstiga band över axlarna). Den formerade sig i en halvring kring mig och Herta Müller. Scenen var min. För det var ju ingen presskonferens. Det var bara jag och en sammanbiten, österrikisk Nobelpristagare. Kallsvettig och under tyst inre bön (”herre Jesus Kristus, förbarma dig över mig, syndare”) fick jag improvisera fram en intervju som varade i som jag minns det 30–40 minuter. Hade inte läst ett ord av henne. Kunde inte ens minnas Wikipedia-texten jag ögnat igenom. Artikeln blev max två plus.

Annika Persson

Femtusenkronorsfrågan
Annika Persson, frilansjournalist och författare
– Min värsta intervju var tidigt i min karriär, i mitten av nittiotalet, när jag skulle skriva ett porträtt av regissören Linus Tunström för Damernas Värld. När redaktören fick texten som jag var väldigt nöjd med skrek hon: “Men det handlar ju bara om teater!” Hon ville veta vem han var ihop med och vem han varit ihop med innan det. Jag hade ingen aning. Eftersom jag behövde de femtusen kronorna så mycket gick jag med på att intervjua om honom. Så där satt vi igen, Linus Tunström och jag, och hatade att vi var tvungna. Han behövde väl publiciteten lika mycket som jag behövde sälja texten. Vi hade redan pratat om allt som var viktigt, så jag sa “Vem är du ihop med?”
Foto på Annika Persson: Sandra Johnson

Oskar Sonn Lindell

En inte helt perfekt lunch
Oskar Sonn Lindell, reporter på Filter
– 2017 granskade jag föreläsaren Manuel Knight, som byggde sin karriär på att säga sig vara psykolog samt före detta amerikansk elitsoldat som deltagit i tre krig och tilldelats två tapperhetsmedaljer. Men inget av det stämde. När jag konfronterade honom med uppgifterna bjöds jag in till hans kontor. Direkt frågade Knight mig: “Äter du allt?”. Handfallet svarade jag “ja”, varpå han beställde lunch till oss. Vi slog oss ner bredvid varandra i en obekvämt låg soffa, mitt i det allmänna kontorsutrymmet. Så satt vi medan vi avhandlade den ena osanningen efter den andra. Knight erkände att han “dramatiserat”: “Jag ångrar det.” Det kändes inte alls som den otrevliga ansvarsutkrävande intervju det faktiskt var. Efteråt serverades lunchen. Jag var inte ett dugg hungrig, men pressade i mig maten medan Knight ledigt försökte samtala med mig och sina lunchande kollegor. Efteråt tryckte han varmt min hand och sade hej då. Efter reportaget En perfekt story började Manuel Knight presentera en mer sanningsenlig version av sitt liv, men hans uppdragsgivare avbokade honom i rask takt. Snart höll han dock föreläsningar på ett nytt tema: “Hur man hanterar motgångar.”

Tom Cehlin

Obegriplig rappare
Tom Cehlin, redaktör Café och King Magazine
– Telefonintervjuer orkestrerade av multinationella skoföretag med lynniga rappare är vad det är. Anledningen till att jag ändå satt en kväll för att få några minuter på en skakig telefonlina var att jag är ett stort fan av brittiske rapparen Skepta. Intervjun blev försenad. Väldigt försenad. När den stackars PR-personen som representerade skoföretaget hade bett om ursäkt för sjunde gången slutade det med att Skepta i stället ringde upp från sin egen telefon. Skeptas mobiloperatör får ta på sig skulden, för det gick inte att höra vad han sade. Än värre, när jag hörde vad han sade förstod jag knappt någonting av hans Tottenham-dialekt. Efter några minuter satsade jag allt på ett kort. Jag hade några dagar innan sett honom på sin Instagram iklädd en bisarr dunoverall som täckte hela hans kropp, från topp till tå. Jag tog sats, berömde den och som i ett trollslag förvandlades intervjun. Mardrömmen blev en mysig pratstund med telefonsprak som någon slags bras-VHS i bakgrunden.

Stina Jofs

Med Leif GW i morgonrock
Stina Jofs, redaktör på tidningen Vi
– Min värsta blev nog min bästa. Jag skulle göra omslagsporträtt på Leif GW Persson. Feminism var temat. Platsen hans hem, fotografer var inte välkomna hade han meddelat i telefonen: ”De håller ju på i timmar och det blir inte ett jävla dugg bättre än de där selfiesarna man knäpper på en sekund!” Innan jag ringde på dörrklockan sa jag till mig själv: ”Tre utskällningar tar jag. Sen drar jag.” Han tog emot barfota i morgonrock, satte sig med ryggen mot, tre meter från mig, och tittade i sin dator. Jag sa: ”Vi ska ju tala om feminism…” Ryggen svarade: ”Va?! Det har jag inte ett skit att säga om. Jag kallar mig aldrig feminist.” Efter en stund lämnade Leif GW Persson emellertid sin dator, travade omkring på golvet och slog sig till slut ner bredvid mig. ”Han är ju blyg”, tänkte jag. ”Då är vi två som är det.” Samtalet kunde börja.

PRENUMERERA PÅ VÅRT NYHETSBREV

Aktuellt

TIDSKRIFTSLEVERANTÖRER

  • Annons
    V-TAB

    Nordens största tryckerikoncern. Tänk tryck. Tänk V-TAB. Hos oss har du tillgång till all tänkbar tryckkompetens och en ansenlig bredd med tjänster – från tidningar och direktreklam till skyltar och affärstryck i alla möjliga och omöjliga former.

  • Annons
    Sörmlands Printing Solutions

    Som tidskriftstryckeri har Sörmlands Printing Solutions varit ledande i många år och det är en tradition vi är stolta över.  Att med modern utrustning och engagerad personal kunna möta dagens utmaningar ger oss motivationen att ständigt utvecklas och bli bäst på det vi gör. 

  • Annons
    NewsFactory

    NewsFactory levererar resultat. Via lång erfarenhet och idéförsäljning öppnar NewFactory nya marknader för existerande tidskrifter.