Tajmningen är det viktigaste för en lobbyist. Det menar Camilla Nothhaft som i sin forskning har följt lobbyister och EU-parlamentariker.

Var i lagstiftningsprocessen ligger det här förslaget som man vill påverka? Vem arbetar med det?

Man måste veta hur sammanhanget och tidsprocessen ser ut i detalj för att kunna påverka i precis rätt ögonblick. En vecka senare kan det vara kört.

För att få all relevant information krävs det att man bygger upp personliga kontakter. Det är ofta just det som PR-byråer kan erbjuda företag och organisationer, säger Camilla Nothhaft som är forskare vid Lunds universitet.

Sedan gäller det att behålla dessa kontakter. Det gör man inte genom att bryskt försöka ”omvända” dem i den ena frågan efter den andra. Snarare ska man, enligt Camilla Nothhaft, jobba på politiker som redan delar ens åsikter i en fråga, för att få dem att driva den.

Skickliga lobbyister bygger upp långsiktiga relationer till makthavarna – gärna till den gräns att de uppfattas som vänner. Trots öppenhetsregister och allt stramare regler sker en hel del lobbyism mer eller mindre i det fördolda, menar Camilla Nothhaft.

– Man vill gärna frångå epitetet lobbyist och i stället framställa sig själv i andra roller. Man kanske är ”idealisten”, eller bara en god vän som försöker komma med råd, berättar hon.

Lobbyister träffar också gärna politikerna på andra sätt än genom officiella, förbokade kontorsmöten. Det kan vara i sammanhang som ger intryck av att vara mer slumpartade, som på en middag, eller genom en för frågan ovidkommande förening: ”Nu när vi ändå står här kanske vi kan ta det här…”

En orsak till att man går den här inofficiella vägen är för att man vill få parlamentarikerna att känna sig mindre pressade. En annan är det stora antalet lobbyister – det är helt enkelt ont om luckor i kalendrarna. När det fanns 1000 lobbyister i Bryssel sade man att det inte fick plats fler, berättar CamillaNothhaft – nu är de runt 30 000.

Lobbyismen i sig är inte skadlig, anser Camilla Nothhaft. Politiker är beroende av den, av den kunskap som kommer därifrån i form av rapporter och annat. Den dolda lobbyismen däremot ser hon som ett demokratiskt problem. För att komma åt den efterfrågar hon en ökad bevakning.

– Vi behöver fler journalister som granskar lobbyisterna.

Text: Tim Andersson, Allt om Tidskrifter (Ansvarig utgivare: Barbro Janson-Lundqvist)

LÄS MER: Spelet om opinionen – Så fungerar lobbying i mediebranschen

LÄS MER: Så gick det till när digitalmomsen sänktes – efter intensivt lobbyarbete 

LÄS MER: Pandemin gav oväntad skjuts i lobbyarbetet