Utredningens uppdrag har varit att föreslå hur ett mediestöd ska anpassas till det nya medielandskapet men man har ändå valt att stanna kvar i en föråldrad dagstidningslogik: utredningen speglar inte det nya medielandskapet fullt ut och förslagen sätter därmed inte medborgarna i fokus.

Ett nytt mediestöd bör värna en mångfald av journalistik med djup, bredd och geografisk täckning oavsett dagstidnings- eller tidskriftsformat, fysiskt eller digitalt. Därför anser Sveriges Tidskrifter att definitionen av allmänna nyhetsmedier ska utvidgas så att de tidskrifter som bidrar till nyhetsförmedlingen kan omfattas av mediestödet.

– En sådan förändring skulle bekräfta och stärka tidskrifternas demokratiska roll och säkerställa att medborgarna får tillgång till fortsatt fördjupad journalistik inom väsentliga samhällsfrågor. Utredningen borde rimligen utgått från den faktiska digitala medieutvecklingen och även tagit hänsyn till den roll som tidskriftsjournalistiken har för nyhetsförmedlingen idag, säger Kerstin Neld, vd Sveriges Tidskrifter.

Sveriges Tidskrifter tillstyrker införandet av ett demokrativillkor och att kopplingen mellan mediestödet och det oberoende självreglerande medieetiska systemet tas bort.

Vi anser att ett kvalificerat mervärdesskatteundantag för såväl tidningar och tidskrifter ska införas då det skulle skapa goda förutsättningar för mediebranschens aktörer utan att det skapas betungande administration eller gränsdragningsproblematik.

Men det stora arbetet kvarstår.

– Det är dags att de politiska partierna tar frågan om den samhällsviktiga nyhetsjournalistiken i tidskriftsformat på allvar. Sveriges Tidskrifter ställer sig positiva till en utredning om stöd för tidskrifterna, men det kräver att den sker parallellt med propositionen för mediestödsutredningen. Det innebär att arbetet måste sättas igång nu. Den här frågan behöver också vara helt separerad från frågan om tidskriftsstödet till kulturtidskrifterna, säger Helle Klein, ordförande Sveriges Tidskrifter.

Läs remissvaret i sin helhet här.