Vd Kerstin Neld har ordet
2022 rivstartade med att en strejk bröt ut på finska UPM. UPM är Europas största tillverkare av massa och papper, cirka hälften av allt magasinspapper som används för tryck i Sverige kommer från UPM. Det stod tidigt klart att strejken skulle bli en utmaning för vår bransch, då pappersutgivningen fortfarande är viktig för många av våra medlemmar. Många av våra medlemstitlar fick byta papperskvalitéer och se över tidningarnas omfång och upplagor. Några tvingades skjuta fram utgivningen av vissa utgåvor. Strejken blåstes av efter 212 dagar, men lämnade efter sig priser på helt nya, högre nivåer. Signaler fortsätter att komma om pappersbruk som läggs ner eller säljs, maskiner som ställs om till kartongtillverkning eller stoppas för att elpriserna är för höga. Situationen kommer att ha inverkan även på 2023.
Den 24 februari invaderade Ryssland Ukraina och krig utbröt i vårt närområde. Mediebranschen visade under hela 2022 stor lojalitet med kollegerna i Ukraina. Sveriges Tidskrifters medlemmar samlade in pengar som gick till inköp av kraftfulla laddstationer som kan ladda upp till elva enheter samtidigt. Ukrainian Mediafund var en viktig länk i att se till att våra gåvor nådde fram.
2022 var också ett intensivt lobbyingår med mediestödsutredningen i fokus. Vi har träffat alla politiska partier, både kulturpolitiska talespersoner och ledamöter i konstitutionsutskottet för att berätta om tidskrifternas delvis nya roll på mediemarknaden där en allt större del av djuplodande och granskande nyhetsjournalistik utförs av tidskrifter. När journalistiken blir digital och periodiciteten snabbare, suddas gränsen mellan vad som är en dagstidning och en tidskrift ut. Vi har också haft möten med kulturdepartementet och Myndigheten för press, radio och tv om mediestödsfrågan. Vi har uppvaktat finansdepartementet om nollmomsfrågan och vikten av att momsen på dagstidningar och tidskrifter är konkurrensneutral. Vi har sänt in beräkningar till Finansdepartementet på vad nollmoms för tidskrifter skulle innebära. Vi har träffat och varit i återkommande dialog med mediestödsutredaren Mats Svegfors. Vi har ”bråkat” på debattplats och satte kort sagt tidskriftsbranschen på den mediepolitiska kartan.
För första gången sedan vi tillsammans med IRM började mäta tidskriftsbranschens totala omsättning, kunde vi redovisa ökad omsättning när siffrorna presenterades i april 2022. Intäkterna från läsarna har varit stabila och annonsintäkterna, främst de digitala, gick starkt uppåt. Totalt ökade branschens intäkter med 4,6 %.
Vi blir fler. Medlemsantalet slog rekord under 2022 med 379 medlemmar, som är det högsta det senaste decenniet. Det motiverar oss att varje dag, varje vecka och varje månad fortsätta att skapa den verksamhet som våra medlemmar efterfrågar och behöver. Viljan att dela erfarenheter och tips är kärnan i detta och gör skäl för vårt namn Sveriges Tidskrifter – publicister i samverkan.
Kontor
Sveriges Tidskrifter har kontor på Kammakargatan 7 i Stockholm. Personalen har bestått av Kerstin Neld, vd, Mia Dahl, projektledare, Hanna Hallerheim, projektledare, Märit Rönnols, kommunikatör (maj-oktober, vikarie för Fredrik Wass som är tjänstledig), Elin Sibbern, kommunikatör (november-december, vikarie för Fredrik Wass som är tjänstledig) Anna Öqvist, medlemskoordinator (vikarie för Elin Sibbern som varit föräldraledig) och Niklas Briselius, jurist (augusti-december). Win Win Ekonomi AB har ansvarat för ekonomi och bokföring.
Avgifter
Avgifterna har bestått av en medlemsavgift på 700 kr/ titel och en serviceavgift som beräknats utifrån utgivande förlags omsättning och är densamma oavsett hur många tidskrifter från ett och samma förlag som är medlemmar. Serviceavgiften höjdes med 5 procent under 2022. Medlemsavgiften var oförändrad. Hur stor serviceavgiften blir framkommer i en 33-stegstrappa för omsättning respektive serviceavgift. Intervallerna för omsättningen var under 2022 mellan 499 999 kr – 750 000 000 kr eller högre och för serviceavgiften mellan 1 050 kr – 183 750 kr. För medlemstitlar som inte ligger i eget bolag, beräknades serviceavgiften antingen utifrån en upplagebaserad beräkning (intäktsberäkning) eller en redovisningsbaserad beräkning (kostnadsberäkning).
Medlemmar
Under 2022 blev 13 tidskrifter nya medlemmar. Vid årsskiftet 2022/23 var medlemsantalet 379 titlar.
Följande medlemmar har tillkommit under året:
Aktuell hållbarhet, Allt om flugfiske, Betongvärlden, Fotosidan, Judisk krönika, Kyrkans tidning, Magasin K, NomoFomo, Opulens, Sak & Liv, Skogsentreprenören, Sändaren och Utställningskritik.
Följande titlar har begärt utträde:
Allt om Handarbete Stickmagasin, Allt om Handarbete Sömnadsmagasin, Burda Style och Tidningen Äldreomsorg.
Följande titlar har lagts ner:
Baaam, Screen & Marknaden och Tidningen Energigas. Tidningarna Läraren och Skolvärlden gick samman och blev tidningen Vi Lärare.
Arrangemang
Vi har arrangerat många event under året såsom Digifrukostar, Organisationspressdagen samt Tidskriftsdagen och Tidskriftsgalan.
- 26 januari: Nyhetsbrev – så gör vi
Digifrukost med Nicklas Hermansson, NomoFomo, Ingar Lindholm, Miljö & Utveckling och Ola Carlson, Offside Press. Moderator: Kerstin Neld, Sveriges Tidskrifter. - 9 februari: Vilka betallösningar är bäst för upplaga och affär?
Digital halvdagskurs med Björn Lorentzi och Andreas Wiberg, Media720. - 22 mars: Nyhetsbrev – så gör vi med mätning & analys
Digifrukost med Anna Wetterhall, LRF Media och Paul O’Mahony, The Local. Moderator: Kerstin Neld, Sveriges Tidskrifter. - 23 mars: Hur kommunicerar jag tydligt och ger konstruktiv feedback?
Digital halvdagskurs med Elisabeth Palombo, ledarskap- och förändringskonsult. - 24 mars: Så presenterar du journalistik i digitala medier
Heldagskurs med David Nyman, konsult. - 29 mars: Sveriges Tidskrifters årsmöte
- 31 mars: Effektivitetskurs: Få mer gjort utan att arbeta mer
Digital halvdagskurs med Ingrid Hegg, Petra Brask & Partners.
- 7 april: Branschrapport 2022 – Tidskriftsbranschen i siffror
Webinar med Madeleine Thor, IRM och Dick Wästberg, Aller media. Moderator: Kerstin Neld, Sveriges Tidskrifter. - 20 april: MediaAW
AW med Reportrar utan gränser - 10 maj: Organisationspressdagen
Halvdagsevent med Lars Dahmén, HiGear, Maria Blom, Sveriges Arkitekter, Fredrik Karlsson, Elinstallatören och VVS-Forum, Pär Sandell, Läkartidningen, advokat Caroline Olstedt Carlström, Mikael Färnbo, Dagens Arbete, Sara Olsson, Banda Produktion, Susanne Claesson, Magasin K, Helle Klein, Dagens Arbete och kulturminister Jeanette Gustafsdotter. Moderator: Annika R Hermanrud, LRF Media. - 17 maj: Hybridkontoret är här för att stanna – så lyckas du som chef
Digifrukost med Lena Lid Falkman, Handelshögskolan, Fredrik Karlsson, Elinstallatören och VVS-Forum och Nisha Besara, Chef. Moderator: Kerstin Neld, Sveriges Tidskrifter. - 31 maj: Så skyddar du dina källor digitalt
Digifrukost med Anders Thoresson, innovationsplattformen Medier & demokrati, Elinor Torp, Dagens Arbete och Johan Sjöholm, Hem & Hyra. Moderator: Susanna Lundell, tf chefredaktör på Land Lantbruk och Land Skogsbruk. - 1 juni: Så får du din prenumerationsaffär att växa
Halvdagskurs med Anton Paulsson och Jonas Åström, Recuro. - 9 juni: Trendrapporten: Så har de digitala läsarintäkterna utvecklats under året
Digifrukost med Lars Dahmén och Fredrik Agrén, HiGear, Sanna Rayman, Altinget och James Savage, The Local. Moderator: Kerstin Neld, Sveriges Tidskrifter. - 5 juli: Almedalen Medierna och framtidens stöd
Medverkande: Hans Ekström, Socialdemokraterna Amanda Lind, Miljöpartiet, Linda Modig, Centerpartiet och Erik Ottoson, Moderaterna. Moderator: Helle Klein, Dagens Arbete. - 5 juli: Almedalen Hot och hat mot journalister fortsätter – vad behöver egentligen göras? Medverkande: Oscar Björkenfeldt, Lunds universitet Ulrika Hyllert, Journalistförbundet, Helle Klein, Dagens Arbete och Brit Stakston, Blankspot. Moderator: Jonas Nordling.
- 5 juli: Almedalen Publicistpodden live: Är mediebranschens chefer tillräckligt bra? Medverkande: Ann Henriksson, LRF Media Helle Klein, Dagens Arbete, Thomas Mattsson, Bonnier News och Hanna Stjärne, SVT. Programledare: Jonas Nordling.
- 29 september: Webinar om papperskrisen
Webinar med Malin Aspnäs, Håkan Nylin och Kristoffer Nyrén, Printpool. Moderator: Kerstin Neld, Sveriges Tidskrifter. - 19 oktober: Tidskriftsdagen och Tidskriftsgalan
Seminarium och galamiddag med utdelning av Tidskriftspriset. (Läs mer längre fram i Verksamhetsberättelsen). - 15 november: Extra föreningsstämma
- 18 november: Tidskriftspriset Case: Årets Journalist
Webinar med Madelene Pollnow, Filter och Markus Wilhelmson, Vi. Moderator: Sofia Wadensjö Karén, UR. - 24 november: Tidskriftspriset Case: Årets Granskning
Webinar med Anna Wallenlind Nuvunga, Sara Britz, Faktum och Eigil Söderin, Dagens ETC. Moderator: Kerstin Neld, Sveriges Tidskrifter. - 1 december: Nyckeltalsrapporten – digitala läsarintäkter
Digifrukost med Lars Dahmén och Fredrik Agrén, HiGear, Anna Joneby, Expressen Lifestyle, Josefin Sigedal, Affärsvärlden och Per Danielson, Ny Teknik. Moderator: Kerstin Neld, Sveriges Tidskrifter. - 15 december: Tidskriftspriset Case: Årets Grepp
Webinar med Brit Stakston, Blankspot, Frida Olheden, VeckoRevyn och Helena Rönnberg, Handelsnytt. Moderator: Kerstin Neld, Sveriges Tidskrifter.
Tidskriftsdagen och Tidskriftsgalan
Den 19 oktober arrangerades Tidskriftsdagen och Tidskriftsgalan fysiskt för första gången sedan 2019. Precis som då höll vi till på Cirkus i Stockholm. Syftet med dagen och kvällen, som engagerar stora delar av branschen, är att sätta tidskrifterna på kartan, att inspirera medlemmarna och att premiera goda insatser.
Tidskriftsdagen började med en stark berättelse direkt från kriget i Ukraina och avslutades med ett personligt vittnesmål om hur hot och hat kryper innanför skinnet. Däremellan avhandlades aktuella frågor i rasande fart: Metaverse, hur vi boostar vår lösnummerförsäljning, hur publicister kan jobba datadrivet och en rad andra ämnen.
Tidskriftsdagens programledare var Unn Edberg, publisher Vi och Nicklas Hermansson, chefredaktör NomoFomo. Bland de medverkande på dagen fanns Sonya Zabouga, chefredaktör ELLE Ukraina, Per Sundin, vd Pophouse Entertainment, Ryan Broderick, som gör nyhetsbrevet Garbage Day och Helle Klein, chefredaktör Dagens Arbete och ordförande Sveriges Tidskrifter. Tidskriftsdagen besöktes av närmare 300 personer.
Tidskriftsgalan programleddes av Hanna Hellquist och Ina Lundström. Under galamiddagen var det som vanligt stor prisutdelning av Tidskriftspriset. Prisutdelarna på galan var Jenny Küttim, Anna Rastner, James Savage och Jack Werner. På kvällens galamiddag deltog strax under 400 personer.
Tidskriftspriset
Tidskriftspriset verkar för en hög kvalitet inom tidskriftsbranschen.
2022 premierades följande personer/tidskrifter:
- Sveriges Tidskrifters Stora Pris:
Bamse - Årets Design:
Johan Holm , c/o Hops - Årets Granskning:
Rika villaägare ockuperar allmän mark – med svartbyggd helikopterplatta, Emanuel Hendal och Eigil Söderin, Dagens ETC - Årets Grepp:
Cards of Qatar, Blankspot - Årets Journalist:
Markus Wilhelmson, Vi - Årets Ljud & Rörligt:
Mordet på facktopparna, Dagens Arbete - Årets Omslag:
Femina nr 11/2021 - Årets Skoltidskrift:
La Baguette, Svenska skolan i Paris - Årets Tidskrift Fackpress:
Sveriges Natur - Årets Tidskrift Populärpress:
Affärsvärlden
Expertpanel – Juridisk hjälp
Sveriges Tidskrifter har en rad experter knutna till sig inom områden av betydelse för tidskriftsutgivning. Våra medlemmar kan utan kostnad ta kontakt med en expert och få svar på enklare frågor inom respektive område. Områdena som experterna hjälpt till med under 2022 har varit GDPR, moms, prenumerationer- och affärsmodeller, ledarskap, tryckeri och papper, sociala medier, digital utveckling, marknadsrätt, management, affärsjuridik, medie- och immaterialrätt, pressetik och yttrandefrihet.
Tidskriftsbranschen i siffror
För sjätte året i rad presenterade vi branschrapporten Tidskriftsbranschen i siffror tillsammans med undersökningsföretaget IRM (Institutet för reklam- och mediestatistik). Undersökningen genomfördes för första gången 2017.
Genom branschrapporten vill vi som branschorganisation stärka befintliga aktörer i branschen med färsk och uppdaterad statistik över omsättning och intäktsfördelning, visa på trender över tid samt förändra den traditionella bilden av vad en tidskrift är. Vi presenterade undersökningen genom en digital rapport som fanns att ladda ner på vår sajt samt vid ett digitalt frukostseminarium där branschaktörer delade sina erfarenheter. Tillsammans med HiGear producerades ytterligare tre rapporter under året: Nyckeltalsrapporten – Benchmark för digitala läsarintäkter, Trendrapport digitala läsarintäkter och Organisationpressen och digitaliseringsresan. De två första rapporterna presenterades på varsin digifrukost och den sistnämnda under Organisationspressdagen.
Presskort
Under 2022 utställdes sex nya presskort. Presskorten som bär respektive medlems titel, utfärdas till anställda journalister efter intyg av chefredaktören.
Upplagekontroll
För medlemstidskrifter med en annonsintäkt som underskrider 23 prisbasbelopp (1 110 900 kr 2022) finns det möjlighet att göra den förenklade TS revisionen – TS-distribution. TS Mediefakta har tagit fram TS-distribution exklusivt för Sveriges Tidskrifters medlemmar. Under 2022 gjorde 10 titlar den förenklade upplagekontrollen.
Nätverksgrupper
Under 2022 drev vi fem nätverksgrupper. Två av grupperna riktade sig till dem som arbetar på mindre redaktioner. Ämnena för varje träff bestämdes av deltagarna i grupperna och syftet var att utbyta erfarenheter och få inspiration. Grupperna leddes av Susanna Lundell.
Den tredje nätverksgruppen riktade sig till medlemsföretag och titlar som kommit långt i arbetet med digitala läsarintäkter. Syftet med nätverket var att utbyta erfarenheter kring digitala läsarintäkter. Lars Dahmén och Fredrik Agrén från HiGear har lett gruppen som träffats vid fyra tillfällen under året. Inför varje tillfälle har deltagarna tagit fram ett angeläget tema, som utgångspunkt för diskussion och erfarenhetsutbyte.
Den fjärde nätverksgruppen handlade om nyhetsbrev och leddes av Nicklas Hermansson. Gruppen träffades tre gånger under ledning av Nicklas och har sedan fortsatt träffas utan ledare. Den femte nätverksgruppen är Organisationspressgruppen som startades för många år sen med syfte att vara ett bollblank för att ta fram vårt kursprogram. Under åren har det utvecklats till att ta fram programmet till Organisationspressdagen som vi anordnar varje år samt att ta fram program till vårt deltagande under Almedalsveckan. Gruppen består av chefredaktörer från organisations- och fackförbundspressen.
Våra kanaler
Sveriges Tidskrifter har under året haft en löpande närvaro i en mängd olika kommunikationskanaler, alla med syfte att lyfta fram branschens aktörer, aktuella händelser och värdeskapande innehåll för Sveriges Tidskrifters medlemmar, tidskriftsbranschen som helhet och en intresserad omvärld. Efter coronapandemin har vi fortsatt haft ett ökat fokus på våra digitala kanaler och digitala event.
Vårt nyhetsbrev och webbplatsen sverigestidskrifter.se har resursmässigt varit det mest prioriterade tillsammans med Publicistpodden och sociala medier. Jonas Nordling (reporter på Dagens Arbete) har fortsatt varit programledare för podden med de fasta gästerna Helle Klein (ordförande Sveriges Tidskrifter samt chefredaktör och vd Dagens Arbete) samt Thomas Mattsson (Senior Advisor Bonnier News). Närvaron i sociala medier (Facebook, Twitter, Instagram och LinkedIn) har skett i stort sett varje vecka och har i huvudsak handlat om att berätta om våra event, övrig verksamhet samt uppmärksamma och driva trafik till eget innehåll och de frågor vi driver.
Det har också förekommit diskussioner i olika branschfrågor. Under 2022 beslutades att inte ge ut vårt eget tyckta magasin Edition. Året inleddes med pappersstrejk och papperspriserna ökade kraftigt. Mot bakgrund av detta beslutades att inte ge ut vårt egna magasin Edition. Istället publicerade vi löpande och digitalt ett antal värdeskapande guider och verktyg på olika ämnen inom tidskriftsbranschen, med syfte att göra dig som publicist smartare.
Kort om kanalerna
Sverigestidskrifter.se: webbplats som är navet i den digitala kommunikationen som även innefattar eventinformation, dokumentarkiv, riktlinjer, nyhetsflöde, guider och verktyg etc.
Sveriges Tidskrifters nyhetsbrev: Skickades ut i 22 utgåvor och har haft cirka 2600 prenumeranter.
Publicistpodden: Totalt 24 avsnitt producerades där aktuella ämnen inom tidskriftsbranschen lyftes upp.
Facebook: Uppdateringar publicerades regelbundet med länkar till redaktionellt innehåll, bilder samt länkar till andra medier.
Twitter: Ett konto för Sveriges Tidskrifter och ett för Publicistpodden. Korta uppdateringar eller retweets med relevant innehåll för mediebranschen generellt, samt referat från pågående event och händelser eller information om nya poddavsnitt.
Instagram: ”Bakom kulisserna”-bilder från Sveriges Tidskrifters verksamhet samt marknadsföring av event och aktiviteter. Även puffar för poddavsnitt och redaktionella artiklar förekom.
LinkedIn: Under året togs ett nytt grepp om kanalen, vilket ledde till mer frekvent uppdatering. Det som publicerades var främst innehåll som även delats på Facebook som bestod av länkar till vårt redaktionella innehåll. Ett arbete för att öka interaktionen med andra på plattformen gjordes också löpande.
Lobbying och opinionsbildning
Digital Markets Act (DMA) och Digital Services Act (DSA) är två initiativ från EU-kommissionen som syftar till att skapa säkrare samt mer öppna och rättvisa digitala marknader. Förordningarna DMA och DSA är EU:s hittills mest genomgripande försök att skapa bättre fungerande regler/omreglera nätmiljön. Sveriges Tidskrifter har välkomnat ambitionen att reglera plattformsbolag för att skapa rättvisare och bättre fungerande spelregler på nätet – något som är avgörande för att upprätthålla och utveckla en pluralistisk och fri press. Redan under 2021 stod förslagen i fokus för vårt lobbyingarbete och förordningarna har även fortsättningsvis stått i fokus under 2022.
Under EU-processen med DSA drev Sveriges Tidskrifter tillsammans med andra utgivare/medier frågan om att yttrande- och pressfrihet måste betonas starkare i förordningen samt att ett s.k. publicistiskt undantag skulle införas dvs. att redaktionellt material som är grundlagsskyddat ska kunna nå publiken utan ev. påverkan från plattformarna och dess användarvillkor. När EU beslutade om förslaget infördes inte ett särskilt publicistiskt undantag men plattformarna ska ta hänsyn till yttrandefrihet, mediernas frihet och mångfald och andra grundläggande rättigheter och friheter. Under året tillsattes en svensk utredning som ska lämna förslag på vilken eller vilka myndigheter som bör utses till behörig myndighet samt vilken myndighet som bör utses till samordnare för digitala tjänster. Vidare ska utredningen föreslå sådana ändringar och kompletteringar av svensk rätt som fordras med anledning av DSA. Sveriges Tidskrifter kommer lämna in remissvar när utredningens betänkanden har presenterats. DMA fokuserar på regleringar som ska skapa rättvis konkurrens och öppenhet på digitala marknader. Genom att reglera nätjättarna (”grindvakter”) skapar DMA en möjlighet till rättvisare spelregler på nätet. Med utgångspunkt i de reella problem som svenska publicister drabbas av i den digitala miljön, lyfte Sveriges Tidskrifter särskilt fram ett förslag gällande DMA från europaorganisationen EMMA. Det rörde vikten av att plattformarna skulle åläggas att vara icke-diskriminerande i hur tillträdet till plattformarnas tjänster ser ut, samt i hur innehåll presenteras och rankas, men när EU beslutade om förslaget fick en sådan regel tyvärr inget gehör.
Den 30 juni överlämnades utredningen Ett hållbart mediestöd för hela landet Ds 2022:14 till regeringen. Sveriges Tidskrifter har under processens gång uppvaktat utredningen och de politiska partierna och framfört vår syn på hur framtidens mediestöd ska utformas för att värna även tidskriftsjournalistiken. Utredningen valde att inte beakta att det även är tidskrifter som bedriver nyhetsbevakning och granskning inom rader av samhällsrelevanta ämnen. Utredningens förslag till nytt mediestöd lämnar därmed fortsatt den mesta av tidskriftsjournalistiken utanför det framtida mediestödet. Sveriges Tidskrifter var en av remissinstanserna avseende betänkandet. I vårt remissvar framhöll vi att ett nytt mediestöd bör värna en mångfald av journalistik med djup, bredd och geografisk täckning oavsett dagstidnings- eller tidskriftsformat, fysiskt eller digitalt. För att inkludera de tidskrifter som bidrar till nyhetsförmedling i mediestödet har vi argumenterat för att definitionen av allmänna nyhetsmedier ska utvidgas och breddas. En sådan förändring skulle bekräfta och stärka tidskrifternas demokratiska roll och säkerställa att medborgarna får tillgång till fortsatt fördjupad journalistik inom väsentliga samhällsfrågor. Även om utredningen ansåg att ingen utvidgning av mediestödet till tidskrifter skulle ske, förde utredningen fram att frågan om ett tidskriftsstöd bör utredas närmare. Sveriges Tidskrifter ställer sig positiva till en utredning av utvidgning av mediestödet till tidskrifter och fortsätter att bevaka frågan om en eventuell utredning.
Under sommaren 2022 lades propositionen avseende upphovsrättsdirektivet (DSM-direktivet) fram och den 30 november antog riksdagen ändringarna i upphovsrättslagen som genomför direktivet. De nya reglerna/ändringarna i den svenska upphovsrättslagen trädde i kraft den 1 januari 2023. Av särskild vikt för tidningsmarknaden kan nämnas att det införs en ny närstående rättighet för framställare av presspublikationer (den s.k. utgivarrätten) som är något som Sveriges Tidskrifter arbetat för under hela den pågående processen.
I september 2022 presenterade EU-kommissionen ett förslag till förordning om fastställande av en gemensam ram för medietjänster på den inre marknaden (europeisk mediefrihetsakt). Förordningen åtföljdes av en rekommendation till medlemsstater och medieföretag om skyddsåtgärder för redaktionellt oberoende och insyn i medieägande. Syftet med förordningen och rekommendationen är att skydda mediemångfald och mediaföretags oberoende samt värna pressfrihet och öppenhet. Sveriges Tidskrifter har engagerat sig i frågan på EU-nivå genom EMMA men även på nationell nivå. Syftet med EU-kommissionens förslag och dess bakomliggande tankar med fokus på att bland annat stärka pressfriheten är givetvis inget annat än lovvärt, särskilt i de medlemsstater som har stora utmaningar med detta. Sveriges Tidskrifter ser däremot vissa problem med att det ska ske en detaljreglering av mediefrågor på EU-nivå och det är viktigt att det finns en balans i en eventuellt kommande reglering på medieområdet.
Vi har under året uppvaktat den s.k. postfinansieringsutredningen som har ett utredningsuppdrag avseende finansieringen av den samhällsomfattande posttjänsten. Utredningen ska utreda möjliga finansieringsmodeller för den samhällsomfattande posttjänsten och överväga vilken omfattning som den samhällsomfattande posttjänsten bör ha och vilka tjänster som bör ingå. Sveriges Tidskrifter har argumenterat för att PostNord ska få ett samhällsuppdrag gällande tidningsdistribution, samt kravställt att tidningar ska kunna delas ut på en fastlagd veckodag till ett rimligt pris. I arbetet med denna fråga har vi haft stor hjälp av våra medlemmar som bidragit med underlag. Sveriges Tidskrifter kommer även att yttra sig genom att lämna in remissvar när utredningens betänkande har presenterats.
Internationellt samarbete
Av den svenska lagstiftningen härstammar 60 procent från EU. Därför är det mycket viktigt för vår bransch att vi har en europeisk branschorganisation på plats i Bryssel. Sveriges Tidskrifter har en styrelseplats i EMMA (European Magazine Media Association) och jobbar nära dem i lobbyingarbetet. Genom EMMA får vi löpande information bland annat kring hur implementeringen av den nya utgivarrätten fortskrider i olika EU-länder. Under 2022 kunde vi i styrelsen åter träffas på plats i Bryssel. Sveriges Tidskrifter är även medlem i FIPP, världsorganisationen för tidskrifter som har sitt säte i London. Genom EMMA och FIPP får vi kontakter runt om i världen som ger goda möjligheter till erfarenhetsutbyte mellan länder.
Pressetik och pressfrihet
Arbetet med det självsanerande medieetiska systemet har fortgått under året. Sveriges Tidskrifter innehar tre styrelseplatser i den ideella föreningen Medieetikens förvaltningsorgan (Mefo), som förvaltar det medieetiska systemet. Vi utser också två ledamöter i Mediernas etiknämnd som avgör om en publicering ska klandras eller ej. Under året har kostnadsfördelningen för det medieetiska systemet setts över. Huvudmännen var överens om att fortsatt använda samma fördelningsnyckel. Arbetet i medienätverket som arbetar för Dawit Isaaks frigivning har fortgått under året. I slutet av oktober presenterade den av regeringen tillsatta kommissionen sin granskning av arbetet med att försöka uppnå frigivning av Dawit Isaak och Gui Minhai. I samband med detta ordnade medienätverket en manifestation.
Avtal med BUS
Sveriges Tidskrifter har ett medlemsavtal med organisationen Bildupphovsrätt. Avtalet ger våra medlemmar rätt att till kraftigt rabatterat pris publicera ett antal konstnärers konstverk och bilder i tryckt och digitalt redaktionellt material. Avtalet administreras av Sveriges Tidskrifter och bekostas av de berörda tidskrifterna. Ett nytt tvåårigt avtal mellan Bildupphovsrätt och Sveriges Tidskrifters medlemmar trädde i kraft 1/1 2015. Detta avtal har förlängts årsvis och gällde även under 2022.
Upphovsrätt och kopieringsavtal
Sveriges Tidskrifter bevakar och beslutar i vissa upphovsrättsfrågor på uppdrag av organisationens medlemmar. Sveriges Tidskrifter AB har av sina medlemmar fått i uppdrag att upplåta rättigheterna till medlemmarnas verk och andra närstående rättigheter för undervisningsändamål i bland annat skolor, på universitet och högskolor samt på arbetsplatser. Sveriges Tidskrifter AB är i sin tur medlem i organisationen Bonus Copyright Access (Bonus), en kollektiv förvaltningsorganisation. Bonus har 14 medlemsorganisationer som i sin tur representerar rättighetshavare inom områdena text, bild och not. Bonus uppdrag är att på uppdrag av sina medlemsorganisationer förhandla och ingå avtal med olika motparter samt att inkassera, förvalta och fördela medlen till rättighetshavarna enligt fastlagda principer. Till grund för fördelningen görs årliga statistiska undersökningar inom utbildningsområdet och på arbetsplatser. Den största avtalsparten är Sveriges Kommuner och Regioner (SKR). Avtalet gäller sådan utbildning som kommunerna ansvarar för, bland annat förskola, grundskola, gymnasieskola, Komvux, och Yrkeshögskoleutbildning. Nuvarande avtal löper vidare till dess att någon av parterna säger upp det. Avtalen med kommunerna ger lärare och elever i skolorna rätt att kopiera och dela upphovsrättsskyddat material inom områdena text, bild och not, såväl analogt som digitalt, i undervisningen. Avtalet inbringade under 2022 drygt 165 miljoner kronor. Motsvarande avtal med majoriteten av landets friskolor inbringade 2022 närmare 30 miljoner kronor.
Även med SUHF (Sveriges universitets- och högskoleförbund) hanterar Bonus, för sina medlemmars räkning, ett löpande avtal med möjlighet till uppsägning årligen. Avtalet ger lärosätena möjlighet till såväl analog som digital kopiering. Under 2022 uppgick ersättningen från denna sektor till närmare 75 miljoner kronor. Sedan många år erbjuder även Bonus arbetsplatslicensen – en särskild licens för rätten att kopiera och dela digitalt, ur exempelvis tidningar, tidskrifter och böcker internt på företag, organisationer och myndigheter. Upplåtelsen sker med separat avtal för varje verksamhet. Under 2022 var inkasseringen närmare 13 miljoner kronor. Även denna licens ger en rad digitala möjligheter som att ladda ner, skriva ut, skanna och kopiera för att lägga in texter och bilder i presentationer vid interna utbildningar och internkonferenser. Det är också tillåtet att spara digitala kopior på interna nätverk eller dela material i digitala grupper på arbetsplatsen.
Förutom dessa avtal tillkommer flera olika avtal för exempelvis arbetsmarknadsutbildning, studiecirkelverksamhet och flera olika digitaliseringsavtal. Sammanlagt för dessa mindre avtal kom det in närmare 16,5 miljoner kronor 2022. Slutligen inkasserade Bonus under året över 12 miljoner kronor i ersättningar för kopiering av utländska verk, som slussas vidare till utländska upphovsrättsinnehavare. Totalt inkasserade Bonus under 2022 (inklusive utländska medel) över 311 miljoner kronor. Huvuddelen av ersättningen fördelas till rättighetshavare inom läromedelsområdet. Sveriges Tidskrifters andel av Bonus årliga inkassering har historiskt legat på mellan två och tre procent, 2022 var det drygt tre procent.
Nya fördelningsprinciper
Fördelningen mellan Bonus medlemsorganisationer bygger som redovisats ovan på statistiska undersökningar om användning av de olika materialkategorierna (press, läromedel, not- och sångtext, bild och fackoch skönlitteratur) inom respektive användningsområde (utbildning, arbetsplats etc.). Under 2016 inleddes ett omfattande undersökningsarbete som successivt genererat ett stort statistiskt underlag. Undersökningarna görs årligen och resultatet förs numera löpande in i analysmodellen för att så långt som möjligt avspegla det aktuella kopieringsbeteendet. Ett tillfälligt beslut om nya fördelningsprinciper togs hösten 2019 och en ny fördjupad genomgång av såväl analysmodell som lagstiftning och statistiska underlag gjordes av medlemsorganisationerna under 2021 och 2022. I september 2022 enades Bonus medlemsorganisationer om nya principer för fördelning av medel rörande skola och lärosäten, en modell som är tänkt att gälla fram till 2033. Motsvarande arbete kommer nu att genomföras för arbetsplatslicensen.
Lars Salviusföreningen
Genom Lars Salviusföreningen, som drivs gemensamt av Sveriges Tidskrifter, Svenska Förläggarföreningen och Författarförbundet, administreras upphovsrättsmedel för kopiering av särskilt kopieringskänsligt material ur vetenskapliga tidskrifter. Föreningen delar årligen ut stipendier, projektbidrag och ett särskilt pris, Lars Salviuspriset. Även författare och utgivare som inte är medlemmar i eller på annat sätt är knutna till stiftarorganisationerna har rätt att söka och erhålla stipendier och projektbidrag. Lars Salviusföreningen delade under 2022 ut sammanlagt 940 000 kr, varav 640 000 kr i stipendier, 300 000 kr i projektbidrag samt 100 000 kr till Lars Salviuspriset.
Lars Salviuspriset
Priset utdelas årligen för särskilt framstående insatser inom forskningskommunikation och populärvetenskap. 2022 års pris överlämnades till Wikimedia Sverige den 19 november 2022. Juryns motivering: ” Wikimedia Sverige är organisationen bakom Wikipedia. Wikipedia är en icke-kommersiell insats som blivit världens största populärvetenskapliga plattform och har förnyat forskningskommunikationen. Många studenter, journalister, författare, forskare, liksom en brett sammansatt, intresserad allmänhet använder dagligen uppgifter från Wikipedia, där snabbheten är en stor fördel. De mest använda sökmotorerna leder ofta till Wikipedia. Wikipediaartiklar används också för att finna ytterligare relevanta och auktoritativa källor.”
Så används upphovsrättsersättningarna
Den första januari 2017 trädde en ny lag om kollektiv förvaltning av upphovsrätt i kraft. Lagstiftningen, som baseras på ett EU-direktiv, syftar till att garantera en välfungerande kollektiv förvaltning av upphovsrätt. Vid årsstämman 2018 antog Sveriges Tidskrifter där för principer och strategier med anledning av kollektiv rättighetsförvaltning, som anpassande verksamheten till de nya reglerna. Vid årets stämma uppdaterades dessa principer. Sveriges Tidskrifter har 379 tidskrifter som medlemmar. Dessa står för uppskattningsvis 70-75 procent av omsättningen för magasin och tidskrifter i Sverige. I princip alla titlar som har någon större ekonomisk omsättning är medlemmar i organisationen.
De avtalslicensbestämmelser i upphovsrättslagen, som reglerar den kopiering av upphovsrättsligt skyddat material ur bl.a. tidskrifter som görs inom utbildningsområdet och internt inom företag, är utformade så att den organisation som representerar ett flertal av tidskrifterna anses representera samtliga. Någon information om ur vilka tryckta och digitala titlar kopiering sker finns inte i dagsläget. Någon form av individuell fördelning per titel går således ej att genomföra. Det innebär att Sveriges Tidskrifter istället använder de medel man erhåller till aktiviteter som gynnar hela branschen, inte bara de egna medlemmarna.
Som exempel kan nämnas följande:
- Sveriges Tidskrifter är remissinstans i frågor som rör tidskriftsbranschen. Vi arbetar med påverkansarbete för att lyfta och synliggöra frågor av vikt för branschen. Påverkansarbetet bedrivs både i Sverige och på internationell nivå. En utförligt beskrivning finns under rubriken ”Lobbying och Opinionsbildning”.
- Sveriges Tidskrifter är en av grundarna av Utgivarna och är med och finansierar det publicistiska lobbyingarbete som drivs inom ramen för denna organisation.
- Sveriges Tidskrifter är en av de organisationer som finansierar det självsanerande medieetiska systemet med Medieombudsmannen (MO) och Mediernas Etiknämnd (MEN).
- Sveriges Tidskrifter är även med och finansierar Institutet för reklam- och mediestatistik (IRM) och Reklamombudsmannen (RO).
- Sveriges Tidskrifter är en av organisationerna i Lars Salvius-föreningen som årligen delar ut stipendier och projektbidrag till vetenkapsjournalistik, på över en miljon kronor.
- Sveriges Tidskrifter genomför varje år en större branschundersökning som kartlägger branschens intäkter och digitala transformation.
- Sveriges Tidskrifter genomför årligen ett evenemang under namnet Tidskriftsdagen och Tidskriftsgalan. Evenemanget innehåller bl.a. föredrag och utdelning av Tidskriftspriset i 10 klasser. Såväl tävlingen som evenemanget i övrigt är öppet för alla i Sverige utgivna tidskrifter.
- Sveriges Tidskrifter delar årligen ut Sveriges Tidskrifters Stora Pris till en person, en tidskrift eller ett företag inom vår bransch som gjort betydande insatser för tidskriftsbranschen. Det kan också tilldelas en extern person/organisation som på ett förtjänstfullt sätt synliggjort och verkat för tidskrifternas roll och betydelse i samhället.
- Sveriges Tidskrifter bevakar och informerar om utvecklingen inom tidskriftsbranschen genom ett nyhetsbrev och en podd. Informationen går ut till såväl medlemmar som icke medlemmar.
Styrelsen, revisorer mm
Sveriges Tidskrifters styrelse har haft sex sammanträden under året.
Styrelsens ledamöter har bestått av:
Styrelseordförande: Helle Klein, Dagens Arbete.
Personlig suppleant: Helena Ingvarsdotter, Kollega.
Vice styrelseordförande: Ann Henriksson, LRF Media.
Personlig suppleant: Robert Jonsson, LO Mediehus.
Ledamot: Anna-Clara Welander, Expressen Lifestyle Bonnier News.
Omval den 15/11 till: Bella Levy, Expressen Lifestyle Bonnier News.
Personlig suppleant: Stina Abenius, Expressen Lifestyle, Bonnier News.
Omval den 15/11 till: Anna Joneby, Expressen Lifestyle, Bonnier News.
Ledamot: Brit Stakston, Blankspot.
Personlig suppleant: Camilla Bergman, Breakit.
Ledamot: Camilla Sjöberg, Albinsson & Sjöberg.
Personlig suppleant: Martin Källberg, Svensk Jakt.
Ledamot: Cissi Elwin, Chef.
Personlig suppleant: Maria Blom, Sveriges Arkitekter.
Ledamot: Estelle Ejdeholm, Story House Egmont.
Personlig suppleant: Per Kjellander, Story House Egmont.
Ledamot: James Savage, The Local.
Personlig suppleant: Hannes Andersson, Everysport Media Group.
Ledamot: Jens Stenberg, Aller media.
Personlig suppleant: Lotta Cederbom, Aller media.
Ledamot: Jon Åsberg, Fokus och Vetenskapsmedia.
Personlig suppleant: Thomas Peterssohn, Ny Teknik Group.
Ledamot: Unn Edberg, Vi Media.
Personlig suppleant: Ola Carlson, Offside Press.
Revisorer har varit:
Auktoriserade revisorn Ingrid Svedin och Karin Stare, Story House Egmont med auktoriserade revisorn Katarina Nyberg och Linda Svensson, Hotellrevyn som suppleanter. Verkställande direktör har varit Kerstin Neld.
Publiceringsetiska rådet har utgjorts av:
Martin Ahlquist, Svenska Dagbladet, fristående sakkunning, Susanna Lundell, Land Lantbruk och Land Skogsbruk och Susanna Skarrie, Hem & Hyra.
Valnämnden har utgjorts av:
Jonas Nordling, Dagens Arbete, sammankallande, Susanne Lindén, Aller media och Susanna Lundell, Land Lantbruk och Land Skogsbruk.
Advisory board Tidskriftsdagen:
Anna Körnung, Kommunalarbetaren, Anna Wetterhall, LRF Media, Barbro Jansson Lundqvist, A4, Hannes Andersson, Everysport Media Group, Nicklas Hermansson, NomoFomo och Sebastian Tibbling, Another Media Group.
Sveriges Tidskrifter har representerats av följande personer i:
BONUS Copyright Access styrelse:
Kerstin Neld, Sveriges Tidskrifter (suppleant).
BONUS Copyright Access Pressdigitaliseringgrupp:
Niklas Briselius, Sveriges Tidskrifter.
BONUS Copyright Access Förhandlingsgrupp:
Kerstin Neld, Sveriges Tidskrifter.
Föreningen NIX-telefons styrelse:
Kerstin Neld, Sveriges Tidskrifter (ledamot).
Grafiska Kammaren:
Anders Forsström, Spearhead Production.
IRM:s styrelse:
Kerstin Neld, Sveriges Tidskrifter (ledamot).
Kantar Media Audit Advisory board:
Kerstin Neld, Sveriges Tidskrifter (ledamot).
Lars Salviusföreningens stipendiejury:
Cecilia Odlind, Medicinsk Vetenskap.
Lars Salviusföreningens styrelse:
Björn Fjæstad, Sans Magasin (ledamot) och Kerstin Neld, Sveriges Tidskrifter (suppleant).
Mediernas Etiknämnd:
Carina Löfkvist, journalist, (ledamot) och Anna Hjort, journalist, (ledamot).
Medieetikens Förvaltningsorgan (MEFO):
Kerstin Neld, Sveriges Tidskrifter, (ledamot), Helle Klein, Dagens Arbete, (suppleant) och Camilla Sjöberg, FABAS, (suppleant).
NDM (Näringslivets Delegation för marknadsrätt):
Niklas Briselius, Sveriges Tidskrifter.
Styrelsen för European Magazine Media Association (EMMA):
Kerstin Neld, Sveriges Tidskrifter (ledamot).
Utgivarnas styrelse:
Kerstin Neld, Sveriges Tidskrifter (vice ordförande samt i presidiet), Helle Klein, Dagens Arbete (ledamot), Ann Henriksson, LRF Media (suppleant) och Cissi Elwin, Chefakademin (suppleant).