Så påverkas svenska publicister av säkerhetsläget

Publicister ställs inför nya publicistiska avvägningar till följd av det nya säkerhetsläget i Europa. Bland andra Medierna i P1 och Publicistpodden har uppmärksammat lydnadsparagrafen i sändningstillstånden för public service som träder i kraft om det skulle bli krig i Sverige. Vid högsta beredskap ska SR och SVT agera som ”självständiga organisationer med totalförsvarsuppgifter och lyda direkt under regeringen”.

– När det gäller dagspressen och tidskrifterna står de inte i ett sådant lydnadsförhållande, de är inte ägda av staten. Men det finns andra fällor som kan slå till, säger yttrandefrihetsexperten Nils Funcke, som ingår i Sveriges Tidskrifts expertpanel.

Han är journalist, författare och debattör och har bland annat skrivit böckerna Att publicera (2019) och Offentlighetsprincipen (2019). Han rekommenderar tidskrifter som får kultur- och/eller mediestöd att fundera över om det finns risk att bidragsgivarna ställer krav på tidskrifternas innehåll till exempel i en krigssituation.

Den lagstiftning som främst reglerar publiceringar i tidskrifter i freds- såväl som krigstid är tryckfrihetsförordningen. I krigstid eller vid omedelbar krigsfara ställs höjda krav på en publicist att inte röja hemliga uppgifter som kan ”medföra men för Sveriges säkerhet”.

– Då får man vara extra observant och kanske till och med höja kraven på allmänintresse jämfört med i fredstid. Men därmed inte sagt att man aldrig ska publicera, säger Nils Funcke.

En tidskrift vars publicistiska beslut redan nu har påverkats av det förändrade säkerhetsläget är tidskriften Cirkulation. Branschtidningen är van att bevaka vattentorn och vattenverk, det vill säga anläggningar som likt militäranläggningar är skyddsklassade, och där det ofta råder fotoförbud. Men de senaste fem åren har chefredaktören Erik Winnfors Wannberg märkt en ökad oro och försiktighet bland sina källor och ett ökat säkerhetstänk kring försörjningsfrågor, som dricksvattnet i Sverige.

– I och med kriget i Ukraina och det allmänna skärpta säkerhetsläget har vi själva börjat fundera på var våra journalistiska gränser går, säger Erik Winnfors Wannberg.

Tidningen bevakar frågor som rör de stora vattenförsörjningssystemen i Sverige. Bland tidningens läsare finns tjänstemän och politiker inom offentlig sektor och kommunala bolag.

Inför en publicering i februari gjorde tidningen ett ovanligt publicistiskt beslut. Cirkulation hade länge jobbat med artiklar kopplade till Belarus och Ukraina gällande vissa kemikalier (kloridbaserade fällningskemikalier) som används för vattenrening i Sverige.

Men när artikeln var klar väntade Cirkulation en vecka med att publicera den.

– Vi hade tänkt att publicera runt den 1 februari, men då fick vi veta att kemikalieleverantören just höll på att avsluta viktiga förhandlingar. Om vi publicerade för tidigt riskerade uppgörelsen att spräckas och då skulle vi sätta landet i en himla svår sits, säger Erik Winnfors Wannberg.

I vågskålen fanns dricksvattnet i Sverige – utan kemikalier inget rent vatten.

– Vi kan hävda tryckfrihetsförordningen hur mycket som helst, men samtidigt behöver vi som liten branschtidning fundera på: vilken roll spelar den här informationen som vi går ut med? Det är något sorts etiskt dilemma, landet eller sanningen? säger Erik Winnfors Wannberg.

För honom handlar bedömningen också om läsarnas förtroende för sin tidning. Cirkulation har runt 13 000 läsare och en printupplaga på cirka 2 500 exemplar.

– Som liten tidskrift lever man mycket på att branschfolk vet att vi är seriösa och använder den kunskap vi har på ett bra sätt. Om vi spräcker en sådan här grej och läsarna tycker att det var livsfarligt gjort av oss, då har vi inget förtroendekapital kvar hos dem, exemplifierar han.

En vecka senare publicerade Cirkulation sin granskning och den fick mycket god respons av läsarna. I branschen fanns redan mycket ryktesspridning kring bristen på vattenreningskemikalier, vilket tidningen i viss mån kunde stilla. Men berättelsen slutar inte där.

– Vi har fått reda på att tjänstemän på ansvariga myndigheter och branschföreträdare i samtalen har fått tydliga order om att inte berätta något om det här med hänvisning till rikets säkerhet.

Erik Winnfors Wannberg menar att regeringen inte velat ge främmande makt några kort på handen om hur svåra konsekvenser det kan få om Sverige inte får tillgång till mineralerna.

Erik Winnfors Wannberg vill gärna väcka en diskussion bland kollegor kring hur det förändrade säkerhetsläget påverkar publicister, och då inte bara public service utan även smalare tidskrifter som bevakar olika delar av Sveriges försörjningskedjor.

För Erik Winnfors Wannberg på Cirkulation handlar frågeställningarna inte främst om oro för att åtalas för brott mot rikets säkerhet. Utan mer etiska och relationsmässiga avvägningar.

– Att vi får dålig relation med det företag vi skriver om, det är vi vana vid och det tvekar vi inte för, men däremot blir det problematiskt om våra läsare tycker att vi gör fel.

Enligt Nils Funcke ska allmänhetens intresse av en uppgift alltid vägas in som grund för de publicistiska besluten.

– Ytterst måste allmänintresset avgöra – även om halva läsekretsen blir förbannad.

Han anser att det är journalistens och publicistens roll att pedagogiskt förklara för till exempelvis en orolig tjänsteman vilka uppgifter som faller under så kallad kvalificerad sekretess (till exempel vissa uppgifter som rör militära anläggningar och kärnkraftverk) och vilka som man faktiskt kan lämna ut (de flesta). Det gäller även som journalist att informera om hur meddelarskyddet fungerar – och därefter se till att skydda källans identitet.

Är det rätt att vänta med en publicering som kan få stora konsekvenser för samhället?

– Som utgångspunkt är svaret nej. Finns det allmänintresse av vissa uppgifter ska man publicera så snabbt om möjligt. Men är det en uppgift vars publicering utgör ett tryckfrihetsbrott och det skulle innebära ett hot mot grunderna för statsskicket så kan det vara motiverat att vänta. Man får överväga från fall till fall, säger Nils Funcke.

Det finns förstås många tidningar som upplever att deras bevakning har påverkats av säkerhetsläget. Många titlar märker även av att hur läsarna pressas av situationen.

Mediehuset LRF Medias tidningar Land Lantbruk och Land Skogsbruk har en stor läsekrets inom lantbruket.

Tillsammans har de båda titlarna cirka 166 000 läsare.

– Våra läsare är i allra högsta grad en stor del av Sveriges livsmedelsberedskap och krisberedskap, säger Susanna Lundell, tf chefredaktör för de båda titlarna.

Land Lantbruk och Land Skogsbruk, har som många andra tidskrifter, fått fördjupa sin journalistik just kring frågor om säkerhet. Artiklar om vad som händer om en lantbrukare blir hackad och mjölkmaskinerna slutar fungera är exempel på nya fält. Hos tidskrifter med andra bevakningsområden finns många liknande exempel om hur till exempel IT-säkerhet blivit ett mer omskrivet ämne – i dessa tider av krigsoro och ökad osäkerhet.

Land Lantbruk och Land Skogsbruk bevakar även hur höjda priser på diesel och el till följd av kriget påverkar lantbrukarna.
– Vi märker av att våra läsare är pressande. Alla lantbrukare har ett tufft läge, säger Susanna Lundell, tf chefredaktör för de båda titlarna.

Nyligen gjorde Land Lantbruk reportage på Gotland om situationen för bönderna där till följd av det förhöjda krigshotet och kriget i Ukraina.

– Om läget skulle förvärras, om kriget kommer till Sverige – då kan man ställas inför nya publicistiska beslut för att den inhemska livsmedelsproduktioner inte ska slås ut, konstaterar Susanna Lundell.

För Susanna Lundell har det förändrade säkerhetsläget inte lett till några nya publicistiska avvägningar. Men som för många andra publicister är det här frågor som nu hamnat högt upp på agendan.

Text: Matilda Nilsson
Foto: Jakob Lundell, Tor Johnsson och Ron Pyke