Mediestödsutredaren förordar ny utredning om tidskriftsstöd

Den 27 juni lämnas utredningen om ett reformerat presstöd till kulturminister Jeanette Gustafsdotter (S). Mediestödsutredningen inleddes i höstas med syftet att anpassa press- och mediestödssystemet till det moderna medielandskapet.

I Medierna i P1 avslöjades nyligen att fokus för det nya mediestödet är lokala medier.

För Mats Svegfors, mediestödsutredare hos kulturdepartementet, är det viktigt att inte föregå offentliggörandet av medieutredningen. Men han ställer ändå upp på en intervju med oss.

­– Jag kommer att svara på frågor och mycket är ju redan känt, men jag vill inte gå ut och berätta vad vi ska föreslå innan jag lämnar utredningen till uppdragsgivaren, säger Mats Svegfors.

Som många redan vet har Mats Svegfors bakgrund som landshövding i Västmanlands län, vd för Sveriges Radio och chefredaktör för Svenska Dagbladet. Enligt Medierna är det just Svenska Dagbladet som drar kortaste strået i förslaget till nytt mediestöd. I dag får tidningen mest stöd, men med den nya förordningen riskerar stödet att helt utebli. Tidningar med gott ekonomiskt resultat ska inte få stöd.

I den nya utredningen flyttas fokus för mediestödet från mångfald till demokrati.

– På nationell nivå finns det mycket mångfald. Utmaningarna är däremot om det överhuvudtaget ska finnas kvar några dagsmedier, alltså några allmänna nyhetsmedier, på lokal och regional nivå, säger Mats Svegfors.

Inom medieforskningen talar man om vita fläckar, kommuner i Sverige, som förlorat sin dagstidning. Men när specialreportrar och specialiserade magasin försvinner skapar det också en form av vita ämnesfläckar.

Kommer det nya stödet att hjälpa ämnesjournalistiken att överleva?

– Nej, vår strävan är framför allt att se vad som händer med det som en gång var presstödet, som är ett stöd till allmänna nyhetsmedier. Det är det uppdraget vi primärt har haft. Det hindrar inte att det finns andra viktiga problem och viktiga utmaningar i mediebranschen i övrigt. Men vårt primära uppdrag har varit de allmänna nyhetsmedierna, inte andra medier, säger Mats Svegfors.

Sveriges Tidskrifters ordförande Helle Klein och vd Kerstin Neld ifrågasätter Mats Svegfors resonemang. Under våren har Klein och Neld haft en replikväxling med Svegfors på SvD:s debattsida.

– Vi tycker att Svegfors tänker alldeles för traditionellt, han tänker i den gamla dagspresslogiken, men i en digital värld så är den obsolet, säger Helle Klein.

Under mediestödsutredningen har Mats Svegfors haft täta kontakter med de politiska partierna, tidningsföretag och branschorganisationer. I inledningsskedet samlade utredningen in information från till exempel medieforskare och Tidningsutgivarna.

– Vi har inte haft i uppdrag att utreda tidskrifterna och har heller inte gjort det. Det finns inte alls lika mycket forskning om tidskrifterna och deras funktion, men däremot kan jag efter ett liv i publicistiken rätt mycket om vilka tidskrifter som finns, hur stora de är, hur de fungerar, så att det är ingen vit fläck hos mig så att säga, säger Mats Svegfors.

Även om fokus för mediestödsutredningen är lokaljournalistiken, finns det ett litet utrymme för nationella medier att söka stöd om de har särskild betydelse för mångfalden. Och tidskrifterna är inte helt bortglömda.

– Sveriges Tidskrifter har ju legat på oss – det är deras uppgift. Och gormat lite på oss för att vi inte försöker lösa tidskriftsproblemet, men det har inte varit vårt uppdrag, säger Mats Svegfors.

För tidskrifter är det ändå intressant att utredningen har en skrivning om att det bör utredas om det går att införa ett speciellt tidskriftsstöd.

– Vi skriver att detta bör utredas, men det är viktigt att göra klart att det är ett mycket selektivt stöd och då måste det vara något annat organ än mediestödsnämnden som fattar beslut om det. Det måste vara en annan typ av styrning, säger han.

Enligt Mats Svegfors är det tveksamt om ett tidskriftsstöd bör ligga under MPRT (Myndigheten för press, radio och tv) som press- och mediestödet gör.

– Det ligger mycket närmare det tidskriftsstöd som i dag finns under kulturrådet, säger Mats Svegfors.

De stöd som finns under kulturrådet för tidskrifter är produktionsstöd och bidrag för spridning av kulturtidskrifter.

– Ska man införa ett riktigt tidskriftsstöd? Vi kommer skriva att vi anser att det vore angeläget, men då måste man hitta pengar till detta. Det är ett helt annat utredningsuppdrag, därför att ett tidskriftsstöd måste vara mycket mer selektivt än vad ett stöd till allmänna nyhetsmedia är, säger Mats Svegfors.

För Helle Klein är det inget glädjebesked. Hon säger att förslaget är ”välvilligt, men att det inte hjälper tidskriftsbranschen.”

– Jag tror att ett nytt tidskriftsstöd skulle vara förödande. Det skulle befästa att tidskriftsjournalistik inte är en nyhetsjournalistik, vilket det ju verkligen är. Vi gör granskningar och avslöjanden varje dag på nätet, säger hon och fortsätter:
– Det finns i dag kulturskrifter som kulturrådet pytsar ut pengar till, det är väldigt få men de behöver kulturtidskriftsstöd, men det är något helt annat än nyhetsjournalistik.

Hon anser att det är angeläget att själva press- och mediestödet (som alltså redan finns och nu utreds av Mats Svegfors) görs mer tillgängligt för tidskrifter.

I dag finns ett mediestöd riktat till lokal journalistik, kallat vita fläckar-stödet, vilket går till lokala och regionala titlar. Övriga två mediestöd är redaktionsstödet och innovations- och utvecklingsstödet. Inom presstödet finns driftsstödet och distributionsstödet.

Mats Svegfors berättar att utredningen föreslår att det nya stödet blir en sammanslagning av presstödet, redaktionsstödet och vita fläckar-stödet. Fokus är att rädda lokaljournalistiken.

Kommer innovations- och utvecklingsstödet att tas bort?

– Det kommer att framgå av vårt betänkande om det kommer finnas kvar. Men däremot möter vi inte någon väldig uppslutning i tidnings- eller dagsmediebranschen bakom det stödet.

Det nya mediestödet ska vara teknikneutralt, vilket gör att kriterierna för att kunna söka stödet ändras.

– Det har väl varit den riktigt stora utmaningen: hur utformar vi kriterier som fungerar i en värld där utgångspunkten inte är den tryckta och abonnerade tidningen? säger Mats Svegfors.

Han uppfattar det som att det funnits en samstämmighet från de politiska partierna kring uppdraget som medieutredningen fått från regeringen.

– Men det hindrar inte att vi har ställt frågan till de politiska partierna under utredningens gång om de var beredda att förorda en betydligt vidare anslagsram som skulle öppna för ett tidskriftsstöd nu – och det är några av partierna som har sagt ja, men det är långt ifrån någon majoritet av partierna som är beredda att säga det nu, säger han.

Helle Klein har inte samma uppfattning. Hon menar att alla partier ser tidskrifternas betydelse för såväl lokala samhällen, som för hela Sverige. Hon anser att mediestödet ska baseras på principer kring vilken journalistik staten vill värna, inte hur många kronor som finns i pengapåsen.

Men Mats Svegfors betonar att resurserna till mediestödet är begränsade. Ska fler medier få tillgång till det så ökar konkurrensen om pengarna.

Mediestödsutredningen ligger under kulturdepartementet och parallellt med den sker en utredning om nollmoms för tidningar hos finansdepartementet. Utredningarna samverkar, men görs var för sig. De kommer att presenteras i samma dokument.

– Här har kulturministern makt. Vill hon sätta avtryck så kan hon tacka för Svegfors-utredningen och säga att ”det här duger inte, utan vi måste hitta ett modernt mediestöd som inte befäster det gamla formattänkandet”, säger Helle Klein.

Planen är att förändringarna i press- och mediestödet ska träda i kraft 1 januari 2024.

Text: Matilda Nilsson
Foto: Jan Gustafsson & Göran Segeholm