Martin Schibbye: ”Det är Joakim där i cellen som slåss för vår frihet”
Sedan journalisten Joakim Medin frihetsberövades i Turkiet har Martin Schibbye haft daglig koll på vädret i landet.
– Regnar det nu? Hör han smattret på taket? Ser han den lilla blå skärvan som kan kallas himmel i fångenskapen? frågar sig Martin Schibbye under tioårsjubileet för Blankspot i Stockholm på tisdagen.
På temat journalistik och demokrati berättar Blankspot om sin läsarfinansierade journalistik.
Som en extrainsatt programpunkt samtalar Blankspots chefredaktör Martin Schibbye och reporter Rasmus Canbäck om hur vi journalister och medier kan rapportera om Joakim Medin.
– Det som Joakim åkte för att bevaka, det får inte komma bort. Vad händer i Istanbul nu? säger Martin Schibbye. När en stat väljer att fängsla budbäraren för att få tyst på budskapet så vill man inte att det ska lyckas.
Joakim Medin åkte den 27 mars till Turkiet på uppdrag av Dagens ETC för att bevaka protesterna i landet som följt efter att stadens borgmästare Ekrem Imamoglu gripits. Joakim Medin togs in på förhör redan på flygplatsen i Istanbul.
– En journalist grips innan han ens hunnit ställa en enda fråga turkisk mark. Det är en ny värld för oss alla att navigera i, konstaterar Martin Schibbye.
Själv satt han i etiopiskt fängelse i 438 dagar, ihop med fotografkollegan Johan Persson. När detta skrivs har Joakim Medin varit frihetsberövad i 13 dagar.
Det är ett känsligt diplomatiskt läge just nu och för publicister som vill ha hem Joakim gäller det att ta ansvarsfulla beslut, menar Martin Schibbye.
– Rent diplomatiskt är den här perioden den allra viktigaste. Om Turkiet väl åtalar honom är det svårt för Sverige att påverka det. Då måste man respektera landets rättssystem och låta kvarnarna mala och kanske först efter en dom så kan politiken och diplomatin verkligen gå in. Så det är avgörande dagar, avgörande timmar nu. Det gör att vi publicister har ett ansvar att inte förvärra situationen. På samma sätt som vi måste larma och agera, så måste det finnas ett hänsynstagande också. Det är viktigt att ta med sig, säger Martin Schibbye.
Han har skrivit journalisthandboken Kom levande hem tillsammans med Joakim Medin – och har en stark tilltro till att Medin hanterar situationen i fängelset på bästa sätt.
– Han har alltid tagit säkerhet på allra största allvar. Det viktigaste sättet för journalister att vara säkra är att skapa förtroende. Nu kommer Joakim lära känna sina vakter, lära känna sina medfångar.
Samtidigt är en fängslad journalist fortfarande journalist. Det handlar för Joakim Medin att fortsätta göra jobbet, menar Martin Schibbye.
– Han upphör inte att vara journalist för att han är fängslad. Jag är trygg med att han fixar det här, i sin cell. Det är Joakim där i cellen som slåss för vår frihet, allas vår frihet, mer än vi slåss för hans.
Joakim Medin har förflyttats till högsäkerhetsfängelset Marmara i Silivri utanför Istanbul. Där delar han nu avdelning med den gripne borgmästaren.
– Han åkte ju dit för att bevaka den fängslade borgmästaren och protesterna och nu är han kanske på allra bästa platsen för att kunna utföra den bevakningen. Han är i lejonets kula, säger Martin Schibbye.
Rasmus Canbäck, som likt Joakim Medin också rapporterat om Turkiet, betonar vikten av att svenska journalister och media fortsätter rapportera om händelserna i Turkiet – och om de kurder som under Nato-processen blivit stämplade som säkerhetshot av Säkerhetspolisen, vilket Medin skrivit om bland annat i boken Kurdspåret.
– Fortsätt den bevakning som Joakim gjorde. Det tror jag att han skulle vilja, säger Rasmus Canbäck.
Efter jubileumsprogrammet frågar vi Martin Schibbye om vad publicister kan göra nu för att stötta Joakim Medin.
– Det är viktigt att komma ihåg att vi är journalister. Många journalister blir direkt aktivister i de här lägena och tänker att det första vi ska göra är att demonstrera. Men i den extremt känsliga situation som är nu så gör vi inte mest nytta genom att gå till turkiska ambassaden och hålla upp plakat. Vi gör mest nytta genom att vara journalister, att fortsätta rapportera om Turkiet. Det är det viktigaste.
Samtidigt behöver medierna också vara uthålliga, menar Martin Schibbye. Det kan ta tid att få hem journalister fängslade i andra länder.
– Det är jätteviktigt för hans familj och hans anhöriga att vi inte vänjer oss vid det här. Uppmärksamheten kan fungera som ett smärtstillande medel för dem och också för Joakim om han får veta att det skrivs och bevakas och diskuteras. Det gör att han blir stark i cellen också.
Joakim Medin får hälsningar via advokater som kommer till fängelset och han kan själv skriva på papper. Vid det här laget har de flesta sett anteckningsblocket med Joakims Medins handskrivna anteckning från fängelset: Journalistik är inte ett brott, inte i något land.
Text: Matilda Nilsson
Foto: Niklas Palmklint
Fotnot: En turkisk domstol avvisade på onsdagen en överklagan av frihetsberövandet av Joakim Medin. Han anklagas – på oklara grunder – för att ha förolämpat president Erdogan och för att ha terrorkopplingar, rapporterar SvD.