Det okända ljudstödet till tidskrifter: Fler kan ha chans att få pengar

Nyhetsbrevet 2023 17 maj
Det okända ljudstödet till tidskrifter: Fler kan ha chans att få pengar
Tidskrifter kan söka ett speciellt ljudstöd, som verkar vara okänt för många redaktioner. Målet är att göra tidskrifter tillgängliga så att även personer med synnedsättningar ska kunna ta del av dem. Men nu står stödet inför en förändring – och frågan är hur det kommer att se ut i framtiden.

Hos Myndigheten för tillgängliga medier (MTM) finns ett speciellt ljudstöd som kulturtidskrifter kan söka. Det går till tidskrifter som tillgängliggör sin tidning i tal, antingen med talsyntes eller genom att läsa in sina texter – för att även personer med synnedsättningar ska kunna ta del av tidningen.

Men själva titeln på det okända stödet, ”Stöd för tillgängliggörande av kulturtidskrifter”, kan vara lite missvisande. Enligt förordning (2010:1058) om statsbidrag till bland annat kulturtidskrifter är en kulturtidskrift ”en tidskrift som med sitt huvudsakliga innehåll vänder sig till en allmän publik med kulturdebatt i vid mening eller som huvudsakligen ger utrymme för analys och presentation inom kultur och konstarter”. Men av listan på vilka tidskrifter som fick MTM:s stöd 2022 framgår det snabbt att det inte enbart är tidskrifter som verkar inom kulturdebatten som kan söka det här stödet. Bland mottagarna finns bland andra Expo, Hem & Hyra och Ottar. Totalt delade 17 tidningar på 1 miljon kronor i stödpengar under förra året.

MTM använder sig nämligen av en egen, bredare tolkning av förordningens definition av kulturtidskrifter: ”en kulturtidskrift är en tidskrift som ägnar sig åt kultur i vid bemärkelse. Kulturbegreppet kan inbegripa litteratur, konst, film, teater och/eller musik, men också politik, samhällsfrågor, religion eller vetenskap” skrev Roland Esaiasson, dåvarande generaldirektör för MTM, i ett beslut från 2016.

– Det här var innan jag började på myndigheten, men beslutet som dåvarande generaldirektör tog handlade om att man såg ett behov hos den här målgruppen. Myndigheten ville stimulera fler kulturtidskrifter till att bli tillgängliga, det var det resonemanget man hade då, säger Cecilia Broberg, chef för användarstöd på MTM.

Myndighetens tolkning av begreppet kulturtidskrift öppnar alltså upp för tidskrifter som inte traditionellt ses som kulturtidskrifter att söka stödet.

2016 fick tio tidningar dela på 440 000 kronor i stöd för inläsning och redigering av kulturtidskrifter. Sedan dess har fler tidskrifter sökt stödet och totalsumman för stödet ökat nästan för varje år.

– Det finns i nuläget ingen specifik pott för det här stödet. Men MTM påbörjade i år en översyn av stödet till kulturtidskrifter utifrån att det här stödet är ett nedärvt uppdrag. Vi ser ett behov av att se över det, säger Cecilia Broberg.

MTM har delat ut tillgänglighetsstödet för kulturtidskrifter sedan 2011, tidigare låg uppdraget på Kulturrådet. Sedan dess har samhället i stort genomgått ett stort teknikskifte. Under de senaste åren har ljudformatet podd vuxit stort, och var och varannan tidskrift har en podcast i dag. Men för poddar går det inte att söka tillgänglighetsstöd.

– Nej, stödet handlar om att tillgängliggöra sin tidning som är i text för personer som har svårt att läsa i skriftformatet.

Den talade tidningen ska alltså i princip vara en översättning av den skrivna tidningen – och inte en ny kanal. I alla fall inte om den ska få det attraktiva tillgänglighetsstödet.

Enligt Cecilia Broberg är det i dag för tidigt att säga vad översynen av kulturtidskriftsstödet kommer att resultera i.

– Planen är att MTM nu gör en förstudie som ska mynna ut i några förslag som är värda att ta vidare. Förstudien ska vara klar efter sommaren, säger Cecilia Broberg.

Men förutom denna förstudie om kulturtidskrifterna sker ytterligare intressant förändringsarbete på myndigheten. MTM är en stor myndighet med flera olika ansvarsområden. Tillgänglighetsarbetet spänner från talböcker till tidningar i punktskrift, men också lättlästa böcker och taltidningar för dagspressen.

– Som myndighet har vi ett stort intresse av att våra läsare ska ha tillgång till så mycket material som möjligt. Sedan är ju frågan hur vi åstadkommer det. Myndighetens allmänna inställning är att det är angeläget att våra målgrupper har en god tillgång litteratur, samhällsinformation, nyheter och kulturdebatt i olika former, säger Cecilia Broberg.

När det gäller dagstidningarnas taltidningar har MTM ett annat system för tillgängliggörandet än formen som gäller för kulturtidskrifter.

– Det är intressant att titta på om det kan finnas synergieffekter i produktionen, säger Cecilia Broberg.

Tidigare var det dagspressens egna medarbetare som läste in taltidningarna på redaktionerna och levererade dem via radio, kassett eller cd till tidningens prenumeranter med synnedsättningar. Men 2013-2014 skedde ett stort teknikskifte inom taltidningsbranschen när MTM tog över produktion och distribution från dagstidningarna. Numera ger MTM 127 svenska dagstidningar tillgång till en särskild infrastruktur för att producera och distribuera sin taltidning digitalt till personer med funktionsnedsättningar.

Målgruppen för taltidningarna är främst äldre med synnedsättningar som kanske inte klarar av att navigera en smartphone. Utan MTM:s infrastruktur och användarstöd skulle de sannolikt inte kunna ta del av dagstidningsnyheter.

Tidskriftsläsare har dock inte samma möjligheter – i alla fall inte via MTM:s infrastruktur. Just det här anmärkte MTM på redan 2021 i den så kallade taltidningsutredningen. Utredningen föreslog en förändring i taltidningsförordningen så att urvalet av tidningar i tjänsten skulle breddas från att gälla ”dagstidningar” till att i stället röra ”allmänna nyhetsmedier”. Vidare föreslog MTM att ”det ska vara möjligt att distribuera tidningar om specialintressen och medlemstidningar via taltidningstjänsten”.

Men sedan dess har inte mycket hänt. Den stora taltidningsutredningen är fortfarande, i april 2023, på beredning hos kulturdepartementet. Detta trots att flera taltidningsläsare enligt utredningen just efterfrågat möjligheten att ”läsa andra tidningar, till exempel månadsmagasin om ett specialintresse eller en medlemstidning från ett fackförbund”. Skulle tidskrifter få tillgång till samma infrastruktur skulle personer med synnedsättning få sina prenumerarade magasinet mer lättåtkomligt i samma läsare som de hittar sina talböcker och dagstidningar.

Cecilia Broberg och Ulf Wikman.

Den totala kostnaden för taltidningsverksamheten för dagstidningar var drygt 40 miljoner kronor för MTM förra året. Pandemin slog dock hårt mot verksamheten. En del användare gick bort och MTM som vanligtvis stöttar användarna med att få i gång tekniken på hemmaplan kunde inte ge support till lyssnarna i deras hem. Antalet läsare sjönk från 4 400 till runt 3 500.

Är taltidningen på utdöende?

– Nej, men totalt sett så är det färre och färre som prenumererar på en dagstidning på det här sättet. Men det är också en anledning till att vi ser att vi kan utöka begreppet med vilka tidningar som skulle kunna finnas med. Vi har plats för andra typer av medier som presenterar nyheter på ett annat sätt, säger Ulf Wikman, produktägare för taltidningsverksamheten på MTM (myndigheten för tillgängliga medier) och sekreterare i taltidningsnämnden.

I jämförelse med den snabba ljudutvecklingen för till exempel poddar kan dagstidningarnas taltidningar tyckas gammelmodiga. Men de fyller fortfarande en viktig funktion för en del – och skulle kunna göra det även för tidskriftsläsare.

– Vissa läsare klarar av tidningens kommersiella produkt och andra behöver taltidningen. Det är en demokratisk rättighet att kunna tillgodogöra sig nyheter oavsett om man har någon form av läs- eller funktionsnedsättning eller inte, säger Ulf Wikman.

Men tidskrifter står utanför myndighetens ansvar på det här området. Hinner den gamla taltidningen dö ut innan det blir ändring på det?

Ljud är hett på mediemarknaden nu, och den gamla taltidningen är i dag bara ett av många ljudformat. Att ha en podd eller en e-tidning som låter kanske är mer intressant för ett magasin än att få tillgång till MTM:s infrastruktur för taltidningar.

Text: Matilda Nilsson
Foto: Sarah Perfekt och Getty Images

FAKTA

Stöd för tillgängliggörande av kulturtidskrifter

De här 17 titlarna fick stöd för tillgängliggörande av kulturtidskrifter förra året:

Auris
Budbäraren
Expo
Forskning & Framsteg
Funktionshinderspolitik
Hem & Hyra
Jazz
Karavan
Opera
Ottar*
Parnass
Revansch
Röda Korset Magasin
Scoop
Signum
Socialpolitik
Vi

Det går inte längre att söka tillgänglighetsstöd för kulturtidskrifter för 2023, ansökningstiden har redan gått ut. Ansökningsperioden för nästa år öppnar i höst. Här finns information om stödet, och det kommer mer info när nästa ansökningsomgång öppnar.

Källa: Myndigheten för tillgängliga medier (MTM)
Fotnot: * Utbetalningen till Ottar gäller inläsningsperioden 2021.

Läs också:

Till arkivet
Stor guide: Så lyckas du med AI-bilder
Skapandet, användningen, juridiken. Här får du en komplett guide till att lyckas med dina AI-bilder. Vi tipsar om vilka verktyg som är att föredra för publicister – och vilka du bör undvika.
Läs hela guiden.

Prenumerera på Sveriges Tidskrifters nyhetsbrev

Sveriges Tidskrifters nyhetsbrev ger aktuella, inspirerande och nyttiga inblickar i tidskriftsvärlden.


Lyssna på Publicistpodden

Lyssna här