Sveriges Tidskrifter: Vi är besvikna

Det nya mediestödet, som infördes vid årsskiftet, har nu för första gången fördelats. Mediestödsnämnden har fördelat 810 miljoner kronor på 166 tidningar.

– Om lokalpressen och regionala medier ser sig som vinnarna, det får du fråga dem, men helt klart har de fått mest av pengarna. Vi är besvikna över att så få tidskrifter fick del av det nya redaktionsstödet, säger James Savage.

Mest får Göteborgs-Posten (34 miljoner kronor), Svenska Dagbladet (33 miljoner kronor) och Sydsvenska Dagbladet (27 miljoner kronor). Medan till exempel de politikbevakande nyhetstidningarna Aktuellt i Politiken, Altinget, Dagens Arena och Magasinet Konkret, inte fått stöd alls.

Merparten av mediestödspengarna kommer från det så kallade övergångsstödet, som är ett tillfälligt stöd riktat till tidningar som i det tidigare stödsystemet fick driftsstöd. För Svenska Dagbladet gäller det hela tidningens pott. Övergångsstödet kommer som längst att delas ut till och med 2028, varför det är mer intressant för publicister att kvala in till det mer varaktiga redaktionsstödet.

Men av många tidskrifter som tidigare fått mediestöd så har flera bara fått övergångsstödet och inte redaktionsstödet. Det gäller till exempel politiska nyhetsbevakarna ATL och Fokus, de vänsterprofilerade tidningarna Flamman och Proletären. Högerextrema nyhetssajten Samnytt sökte allmänt redaktionsstöd men fick avslag på sin ansökan.

Det finns ett antal olika kriterier för att få mediestöd. Men främst ska mediestödet enligt lagen främja ”tillgången till lokal och regional nyhetsförmedling i hela landet”, och bidra ”till en mångfald av allmänna nyhetsmedier.”

På Mediemyndighetens sajt finns kriterier för det allmänna redaktionsstödet, enligt dessa ska mediet bland annat:

• bedriva relevant lokal och regional nyhetsförmedling, eller
• vara av särskild vikt för mediemångfalden eller av betydelse för grupper som är underförsörjda när det gäller journalistisk bevakning.

Bland de nischmedier som har fått allmänt redaktionsstöd finns engelskspråkiga nyhetssajten The Local och arabiska nyhetskanalen Al Kompis.

James Savage, som också är publisher för The Local, har tidigare berättat att i år var första gången som man sökte mediestöd. The Local är en sajt som vänder sig till engelskspråkiga invandrare i karriären. The Local Sweden fick drygt 480 000 i allmänt redaktionsstöd och pengarna kommer främst att gå till den dagliga verksamheten.

Hur känns det att ni ändå fick stödet?
– Det är vi naturligtvis glada över.

Hur motiverade mediestödsnämnden att ni fick stöd?
– Vi och Al Kompis fick stödet med motiveringen att vi vänder oss till grupper som är underförsörjda med journalistik.

Det finns alltså möjligheter att få stöd om din titel har en målgrupp som är underförsörjd journalistiskt. Men när tidskrifternas möjligheter att få mediestöd har diskuterats kommer oftare det så kallande mångfaldskriteriet på tal.

Kan man säga att nationella nischtidningar bidrar till en mångfald? Mediestödsnämnden verkar i sin bedömning oftast inte ha tolkat det så.

James Savage hänvisar till en analys som Sanna Rayman, chefredaktör på politiska nyhetsportalen Altinget, skrivit om mediestödet. Under rubriken Olyckligt att mediepolitiken släpper taget om mångfald och fördjupning analyserar hon mediestödsnämndens beslut.

”Framöver förväntas mindre nyhetsmedier som levererar fördjupning, nisch och spets klara livhanken mot en subventionsbeväpnad dagspress”, skriver hon bland annat.

I motiveringen till varför Altinget inte fått stödet så skriver mediestödsnämnden att Altinget ”främst består av artiklar om politik och händelser kopplade till politiska beslut”.

Är inte politik nyheter?

– Jo, precis. En rimlig tolkning av begreppet ”allsidig nyhetsförmedling” inbegriper ju tidskrifter som Altinget, Fokus och ATL, för det är ju exakt vad de bedriver, säger James Savage.

Han har visserligen viss förståelse för att det är svårt att göra gränsdragningarna för mediestödsnämnden, men säger också:

– Det finns en viss orättvisa i mediestödsnämndens bedömning. Vissa typer av medier har, trots att de gör samhällsviktig journalistik, inte fått stöd – trots att deras bevakning i många fall plockas upp av andra tidningar – som får stöd, säger James Savage.

När samtidigt mycket av stödet landar hos stora mediekoncerner som ger ut lokala- och regionala tidningar så blir konkurrensen mellan medieslagen också snedvriden.

– Det är bekymmersamt att inte fler tidskrifter fick stöd, menar James Savage.

Men det finns en liten ljusglimt för tidskrifterna. I mars lämnade tidskriftsutredaren över sitt förslag på ett nytt särskilt tidskriftsstöd till Kulturdepartementet.

Text: Matilda Nilsson

TIPS! Den här artikeln publicerades till vårt nyhetsbrev. Prenumerera här så får du löpande aktuella, inspirerande och nyttiga inblickar i tidskriftsvärlden.