Så säger nya kulturministern om tidskrifterna

Nyhetsbrevet 9 november
Så säger nya kulturministern om tidskrifterna
Sveriges nya kulturminister Parisa Liljestrand (M) har fått många tunga uppgifter på sitt bord. Vi pressar henne med frågor om en ny särskild utredning för tidskrifter, nollmoms och vilka tidskrifter hon har bäst koll på.

Det är ett tufft ekonomiskt läge, upprepar Parisa Liljestrand flera gånger på kulturdepartementets presskonferens kring budgetpropositionen. Kulturbudgeten är en miljard lägre än tidigare år, men ändå den näst högsta räknad i nominella tal.

För tidskrifter finns ett par nyheter att hämta i budgetpropositionen. Kulturtidskrifterna får behålla sina bidrag på ungefär samma nivå som tidigare. Mediestödsutredningens förslag ser ut att gå igenom, alltså ett nytt mediestöd med fokus på lokal dagspress. Extra pengar har tillskjutits för övergången till ett nytt mediestödssystem 2024.

– Det handlar om att säkerställa att medierna, som är en central del av vår demokratiska infrastruktur, klarar av den pågående omställning och att det nya mediestödet kan ersätta det gamla presstödet i en god ordning. Det handlar också om att värna kulturlivet långsiktigt. Att gå från tillfälliga stöd till mer robusta villkor, säger Parisa Liljestrand på pressträffen.

I budgetpropositionen, likt i Tidöavtalet, finns skrivningen: ”Mediernas frihet ska värnas, och mångfalden av olika medier ska främjas.” Men det nya mediestödet utesluter i stort nyhetsmedier av tidskriftskaraktär, trots att dagspress och magasin verkar på samma digitala marknad.

Mediestödsutreningens utredare Mats Svegfors öppnade dörren för att ny utredning kan tillsättas, om stöd för tidskrifterna. Hur ser kulturministern på det? Vi ställer en direkt fråga på presskonferensen.

– Tack för frågan. Mediestödet är en intressant fråga. Svegfors utredning är väl parlamentariskt förankrad, säger Parisa Liljestrand.

– Sedan har det ju kommit upp idéer och tankar om att man kanske skulle behöva titta på en särskild utredning (för stöd till tidskrifter). Det har inte vi tagit ställning till utan kommer att göra framöver.

I budgetpropositionen för kulturområdet nämns tidskrifter 29 gånger, men i alla sammanhang utom tre så är det i samband med kulturtidskrifter. Endast en gång nämns nyhetstidskrifter.

När kulturministern får frågan om hur hon ser på andra tidskrifter, som nischmedier och nyhetsbevakare inom olika ämnesområden snubblar hon först på orden.

– Kulturti… alltså tidskrifter överlag fyller en otroligt viktig funktion i Sverige och i kulturen överlag så att jag tycker att det är någonting vi ska värna, sedan behöver vi ju titta på hur? Vi vet att vi har ett förändrat medielandskap framför oss. Frågorna ligger på bordet och vi jobbar med dem.

Så de (tidskrifterna) har inte glömts bort?

– Det har de inte gjort. Definitivt inte.

Vilka tidskrifter läser du?

– Sköna Hem och ELLE.

Efter presskonferensen fortsätter vi att pressa med frågor. En del har ministern besvarat per mejl, en del på plats.

Tidskriftsbranschen är hårt ansträngd av bland annat höjda papperspriser, råvaruinflationen, techjättarnas dominans på annonsmarknaden, energikrisen och varannandagsutdelningen. Vad kan du göra för att stödja tidskrifterna?
– Tidskriftsbranschen står, som du säger, inför flera och stora utmaningar bland annat i form av digitalisering och ökad konkurrens. Inflation och energikris drabbar hela samhället, såväl hushåll som företag och branscher och är förstås något som regeringen arbetar för att mildra, bland annat genom ett högkostnadsskydd för elpriser till drabbade hushåll och företag så snart det är praktiskt möjligt.

Parisa Liljestrand påtalar att de ökade kostnaderna för papper och distribution kan påskynda digitaliseringen, men menar att det är medierna själva som fattar beslut kring sina affärsmodeller. När det gäller varannandagsutdelningen, så ska Postfinansieringsutredningen lämna förslag om möjliga finansieringsmodeller för den samhällsomfattande posttjänsten senast den 31 januari 2023, poängterar hon vidare.

– Det är viktigt för mig att det finns goda förutsättningar för journalistik i hela landet. Det pågår även ett intensivt lagstiftningsarbete för att sätta gemensamma rättsliga ramar för techgiganternas verksamhet på EU-nivå.

Mediestödsutredningen (Svegfors-utredningen) hamnar nu på ditt bord, avser du att genomföra förslagen i utredningen?
– Svegfors utredning är väl parlamentariskt förankrad, och vi avser återkomma i frågan inom kort.

Anser du att mediestödet är rättvist fördelat?

– Vår utgångspunkt har hela tiden varit att stödsystemen måste riktas mot dem som verkligen behöver dem, för en mer långsiktig bärkraft i sektorn i stort. Utifrån ett demokratiskt perspektiv är det viktigt att värna den lokala journalistiken i hela landet. Det är en ständig balansgång mellan att säkerställa villkor som ger tillfredsställande tillgång till intressanta och relevanta medier, och att inte politiskt störa ut en nödvändig omvandling mot mer långsiktigt hållbara affärsmodeller.

Flera tunga remissinstanser, däribland Sveriges Tidskrifter, TU, Schibsted och Bonnier News, anser att nollmomsen (som utreddes av Finansdepartementet) är en avgörande fråga för Sveriges tidningar. Hur ställer du dig till nollmoms för tidskrifter?
– Tidskrifterna har i dag indirekt stöd i form av en lägre moms på 6 procent. Finansdepartementets utredning av nollmoms för nyhetstidningar tillsammans med inkomna remissvar kommer ligga till grund för regeringens ställningstagande. I nuläget har jag inget besked att ge i frågan.

Kommer ni då att utreda momsen konkurrensneutralt, det vill säga en nollmoms för både för tidningar för tidskrifter?

– Den frågan får jag be att få återkomma om. Vi kommer först att landa i den utredning som finansdepartementet gjort.

Text & foto: Matilda Nilsson

Till arkivet
Allt om branschens största dag och kväll!
Läs vad som hände på Tidskriftsdagen och Tidskriftsgalan, se mingelbilderna och vilka som vann Tidskriftspriset 2022!
Läs mer här

Prenumerera på Sveriges Tidskrifters nyhetsbrev


Lyssna på Publicistpodden

Lyssna här