Replik: Nej, tidskrifterna är inte i kris, Anders Malmsten
Anders Malmsten är en av Sveriges främsta medieanalytiker. Men dagens tidskriftsbransch kan han inte. Hans ”analys” på Dagens Media den 28/9 framstår som rätt mossig.
Nej, tidskriftsbranschen är inte i kris. Däremot har vi samma utmaningar som mediebranschen i alla länder.
Vi på Sveriges Tidskrifter reagerar starkt på den bild Malmsten försöker måla upp av Aller Media som ”ett gammaldags förlag där ingenting hänt” och att deras utvecklingskraft inom tidskriftsområdet skulle brista. Vi som jobbar nära vår bransch, ser ett mediehus med ett starkt printarv som trots detta varit ledande i att skapa en framgångsrik digital tillväxt de senaste åren. Aller Media har i dag flera titlar som har en större digital affär än affären i print, och under 2022 gick Aller Medias digitala omsättning om intäkterna för lösnummerförsäljningen. Redan 2019 gick de digitala annonsintäkterna om printintäkterna på annonssidan och under 2022 uppgick de till 75 procent av den totala annonsbudgeten. Dessa siffror finns att läsa i Aller Medias förvaltningsberättelser tillsammans med uppgifter om hur mycket pengar de satsat i digital utveckling. Vad Malmsten troligen menar är att Aller Media haft svårt att hitta en digital läsaraffär. Att lyckas ta betalt för journalistiken av läsarna är en utmaning som Aller Media delar med alla världens mediehus som lever på bredd och underhållning i sitt utbud. Som en konsekvens av detta testar många av dessa, i Sverige och på andra marknader, olika strategier för tillväxt. Aller Media har valt att satsa fullt ut på den kvinnliga målgruppen och utveckla sin affär både kring sina starka varumärken samtidigt som man expanderar horisontellt via förvärv utanför mediebranschen. Andra mediehus väljer andra vägar. Precis som Malmsten skriver är det svårt att veta vilken strategi som är klokast på den snabbföränderliga marknad där vi verkar.
LÄS OCKSÅ: Orsaken till sparpaketet: Aller totalt beroende av Google och Meta
Beroendet av Meta och Google är ingenting man ”skakar av sig ”. Både dagstidningsförlag och tidskriftsförlag världen över har lagt fokus på att blidka jättarna och är därför utsatta, både i Sverige och globalt. För de mediehus som har varit mest framgångsrika på att utnyttja plattformsbolagen i sin tillväxtstrategi – exempelvis Aller Media – väntar förstås en ibland jobbig omställning när dessa trafikkällor blir mindre pålitliga. Men det är en utmaning som vår bransch delar både med dagstidningsbranschen och tidskriftsbranschen i hela världen. En enad mediebransch har ägnat flera år av lobbying att försöka skapa en ny, bättre lagstiftning för att stävja nätjättarnas makt över algoritmerna. De nya EU-lagstiftningarna DMA och DSA innebär en mängd nya regler som bland annat minskar plattformsbolagens möjlighet att samla och kontrollera data på det sätt de gör i dag. Att plattformsbolagen måste dela med sig av data till användare, som tidskrifter och dagstidningar, är ett viktigt steg framåt och något vi drev hårt under lagstiftningsprocessen.
Små, mer nischade tidskrifter, som kännetecknas av direkta relationer med sin lojala läsare (både i print och digitalt) är mindre beroende. De har kunnat fördjupa läsarrelationen genom att jobba med nyhetsbrev och appar.
För drygt ett år sedan bjöd vi på Sveriges Tidskrifter in Anders Malmsten som omvärldsspanare till en styrelsekonferens. Malmsten, som är en av landets mer insatta när det gäller medieutvecklingen, gjorde en intressant spaning där han definierade olika tidskriftskategorier. Kategorin ”helt digital tidskrift” fanns dock inte med i hans begreppssfär. Det är lätt att förstå att synen på tidskiftsbranschens framtid blir lite gammalmodig om man missar att inkludera varumärken som Altinget, Alkompis, Breakit, Dagens Media, Dagens Juridik, Kvartal, The Local, Veckorevyn med flera i sin analys. Som så många andra förståsigpåare som har växt upp i den gamla medievärlden, går han i fällan där allt som är analogt och går dåligt definieras som tidskrift, och allt som är digitalt och har en framtid definieras som någonting annat. Vi som jobbar nära en mycket heterogen bransch ser ett antal nya spännande och innovativa förlag ta form. Inom vår branschorganisation jobbar vi ständigt med kunskapsdelning och erfarenhetsutbyte mellan medlemmar. De stora mediehusen delar sina insikter med de mindre aktörerna, men ganska ofta är det de nya mindre aktörerna som testar och utvecklar nya affärsmodeller och delar erfarenheter kring det. Som i många andra branscher sker innovationen först hos små snabbrörliga uppstickare för att sedan spridas till andra.
Anders, vi hjälper dig gärna att få en uppdaterad bild av vår bransch. Köp en biljett till Tidskriftsdagen och Tidskriftsgalan den 25 oktober. Där kommer du att kunna prata med andra om branschens framtid och inspireras av framgångsrika svenska och internationella branschcase. Under galan delar vi ut ett antal priser – både printorienterade kategorier, liksom ”Årets Ljud”, ”Årets Rörligt ”och ”Årets grepp”, ska prisas. Säkert kommer du att lämna eventet med en känsla av framtidstro gällande tidskriftsbranschen.
James Savage, ordförande Sveriges Tidskrifter
Kerstin Neld, vd Sveriges Tidskrifter
Unn Edberg, vice ordförande Sveriges Tidskrifter