Kulturdebatt. Utgivarna om koranbränningarna: Fel väg av regeringen att ändra ordningslagen
I veckan bjöd kulturminister Parisa Liljestrand (M) och justitieminister Gunnar Strömmer (M) in mediebranschen till ett möte för att lyssna på ”frågor och föra ett framåtsyftande samtal om hur den svenska tryck- och yttrandefriheten ska värnas i ett läge när yttre och inre hot riktas mot Sverige och det öppna samhället”.
Publicistorganisationen Utgivarna uppskattar möjligheten till dialog och har respekt för att avvägningar kring Sveriges säkerhet i den nu uppkomna situationen är svåra. Men signalerna oroar.
Vi uppmanar regering och riksdag att försvara den svenska tryck- och yttrandefriheten och avvisa varje krav och hot också om inskränkningar av mötes- och demonstrationsfriheten.
De grundlagsfästa rättigheterna tjänar Sverige väl. Antidemokratiska krafter i omvärlden som nu vill påverka svensk lagstiftning ska motverkas med ökad öppenhet, fler opinionsyttringar och mer journalistik.
Som representanter för svenska medier oroas Utgivarna och medlemmarna TV4, Sveriges Television, Tidningsutgivarna, Sveriges Radio, UR och Sveriges Tidskrifter av den debatt som förs om att med hänvisning till det allvarliga säkerhetspolitiska läget minska möjligheterna till att fritt uttrycka sig i Sverige.
I regeringens inbjudan till mötet uttrycks:
”De grundlagar som skyddar tryck- och yttrandefriheten står starka och pressfriheten anses vara större i Sverige än i nästan alla andra länder i världen. Så har det varit, så är det nu och så ska det fortsätta att vara.”
Under mötet framförde Utgivarna att denna ambition bör höjas, från ”större i Sverige än i nästan alla andra länder i världen” till ”störst i världen”. Någon annan målsättning är inte rimlig för den stat som först av alla 1766 införde tryckfrihet.
Men på den internationella pressfrihetsorganisationen Reportrar utan gränsers globala pressfrihetsindex har Sverige fallit från plats 3 till plats fyra. En förklaring är utvärderingskriteriet om lagstiftning, som konstaterar att utlandsspionerilagen påverkar tryck- och yttrandefrihet i Sverige negativt.
Utlandsspionerilagen infördes trots kraftiga protester från bland andra Utgivarna och som skäl för denna inskränkning av pressfriheten angavs reaktioner från omvärlden. De krav på inskränkningar av mötes- och demonstrationsfriheten som kan bli konsekvensen av ett eventuellt förslag om ändring av ordningslagen i spåren av bland annat koranbränningar, motiveras också med reaktioner utomlands och dess möjliga konsekvenser för säkerhetsläget i Sverige.
Utgivarna vill med kraft avvisa sådana förslag och undvika att Sverige gör om misstaget med utlandsspionerilagen.
Sverige behöver ökad öppenhet, fler opinionsyttringar och mer journalistik.