Guide för publicister: Så skriver du en AI-policy!

AI-teknik har funnits länge, men senaste åren har redaktionernas behov av att lära sig mer om tekniken vuxit. Det har skett en explosion av mer eller mindre lättillgängliga verktyg för så kallad generativ AI, det vill säga AI som kan skapa text, bild och rörligt.

På flera områden, som när det gäller personalisering av texter och annonser och att skapa sammanfattande robottexter använder många mediehus och tidskrifter olika former av AI-algoritmer redan i dag. Men det senaste året har en mängd kraftfulla verktyg, som till exempel textverktyget ChatGPT och bildverktyget Midjourney, nått ut till en mer allmän publik.

De etiska frågorna har därmed hopat sig: Går det att använda artificiell intelligens utan att riskera källskyddet? Hur hanterar din tidning bilder som skapats med AI-teknik? Och hur påverkas journalistiken av de nya AI-verktygen?

Med AI har det blivit lätt att manipulera text, bild och rörligt – och svårare för till exempel journalister att avgöra om till exempel en digital bild är autentisk fotad av en människa eller skapat med AI baserat på verktygets databank. Den nya tekniken ger även redaktionerna nya möjligheter i den kreativa produktionen, men frågan är om det går att använda sig av AI och fortfarande ha kvar publikens förtroende och behålla tidningens trovärdighet.

För publicister blir det allt viktigare att förutse riskerna. Samtidigt vill tidningsskapare förstås inte missa de möjligheter som AI ger.

AI-utvecklingen har liknats vid en ny industriell revolution som ritar om kartan för så väl arbetslivet och samhället i stort. I ett omvälvande läge är det bra att förmedla trygghet och stabilitet till redaktionen, annonsörer, finansiärer och dina läsare.

I stället för att tveklöst hoppa på det rusande AI-tåget bör du ta ett steg tillbaka och fundera över hur din tidning kan använda sig av AI på ett ansvarsfullt sätt. Det är helt enkelt hög tid att skapa en AI-policy för din tidning.

Vi har tittat på några publicister som gått före. Stora koncerner som Schibsted och Bonnier News har policys på koncernnivå, men även enskilda titlar väljer nu att skapa AI-policies. Först ut var Aftonbladet, därefter följde SVT och även fackförbundstidningen Journalisten.

Gemensamt för de två tidningspublicisternas policydokument är att de beskriver:

1. Vem som är ansvarig för innehållet på sajten och tidningen, det vill säga ansvarig utgivare.

2. Hur journalister kan använda sig av AI-teknik.

3. Att fotografer inte använder sig av AI-teknik eller förvanskar bilder.

4. Att allt innehåll granskas av en människa före publicering.

5. Hur eventuellt material som är producerat med hjälp av AI ska märkas för publiken.

6. Att textverktyg som till exempel ChatGPT inte ges tillgång till källskyddat material.

Också i SVT:s policy betonas att källskyddet ska värnas. Public Service-bolaget eftersträvar ett ansvarsfullt förhållningssätt till användandet av AI-tekniken och SVT har som utgångspunkt att ”inte använda AI-genererade eller manipulerade bilder, ljud (exempelvis röster) och video”. I ”journalistisk verksamhet är vi fortsatt försiktiga och AI-genererade bilder, ljud och video kan användas efter noggrant övervägande och efter beslut av ansvarig utgivare. Detta gäller både egenproducerat och inköpt innehåll.” SVT betonar vikten av att inte mata AI-plattformar med källskyddat innehåll, men tillåter däremot till exempel textning av videomaterial.

I SVT policyn betonas även att AI-teknik kan fungera som kraftfullt researchverktyg, men att journalister måste vara medvetna om att algoritmer kan bli fördomsfulla och precis som sökmotorer premiera vissa svar framför andra.

Att AI-chatbotar ibland förmedlar osanna uppgifter är inte skäl nog till att helt avvisa tekniken. Varken för SVT, Journalisten eller Aftonbladet.

Tidningen Journalisten skriver till exempel att ”journalister kan ta hjälp av AI-teknik i sitt arbete, men allt vi publicerar är redigerat och faktagranskat av en människa”. Samtidigt uppmuntrar Journalisten sina medarbetare ”att skaffa sig kompetens om AI och AI-verktyg, men förhålla sig kritiska”.

Aftonbladet avslutar sin policy med tre punkter om hur Aftonbladets medarbetare bör förhålla sig till AI. Här poängteras bland annat att:

1.     ”Aftonbladet ska ligga i framkant inom ny teknik”

2.     Att företaget förhåller sig ”till AI-tekniken på samma sätt som till all annan teknik och information: med kritiska ögon och med varsamhet”.

3.     Att de ”värnar källskyddet och matar inte externa plattformar som ChatGPT med känslig eller källskyddad information.”

Aftonbladets policy är på kvällstidningsmanér tydlig och rak. Den finns även offentlig på deras sajt så det är bara att kolla och låta sig inspireras.

Det var förresten så som Journalisten kom i gång med sin AI-policy.

– Vi blev inspirerade av Aftonbladets policy, de var snabba där, säger Julia Nilsson, tf chefredaktör för Journalisten. Jag gjorde ett förslag och medarbetarna kom med feedback, sedan gjorde vi den policy vi har nu. Det kommer att vara en policy som vi får uppdatera, arbeta om efter hand och utveckla.

Också Journalistens policy finns nu på tidningens sajt:

Som ofta när det gäller policydokument så är det viktigt att skapa ett levande dokument, som förändras i takt med utvecklingen. Se över och uppdatera policyn kontinuerligt – och om du väljer att lägga ut dokumentet öppet för alla så glöm inte att uppdatera texten på din sajt.

Text: Matilda Nilsson
Foto: Getty Images och Jonas Eng/Journalisten

Tre AI-trender att ha koll på

1. Skapa innehåll. Flera svenska och internationella publicister provar sig just nu fram med att skapa innehåll med hjälp av AI-teknik. I Sverige har Schibsted-ägda Aftonbladet tagit täten och både börjat att skapa nyheter som rapmusik och att sammanfatta artiklar för att nå ut till en bredare publik. Tidiga resultat tyder på att många av de som läser artikelsammanfattningen, också därefter läser hela artikeln. Det berättar Aftonbladets biträdande redaktionschef och ställföreträdande ansvarig utgivare Martin Shori för Dagens Media.

2. Träffa rätt. Att personalisera innehåll och annonser – för att ge läsarna så relevant innehåll som möjligt – har intresserat medieföretag under många år. Nyligen startade Reach, den största kommersiella nyhetskoncernen i Storbritannien och Irland, en AI-baserad sajt som fungerar som en nyhetsassistent för läsaren. På sajten My News Assistant samlar Reach nyheter från över 80 av sina titlar, enligt brittiska PressGazette. Bland tidningarna finns bland annat the Daily Mirror, Sunday Mirror and Sunday People. På sajten, som nu finns i betaversion, kan läsaren ställa in flödet efter de ämnen och nyheter som man föredrar. Kolla in hur det funkar här.

3. Samla in data. Globala medlemsorganisationen FIPP varnar för att till exempel AI-chatbotar baserar sina svar på information hämtad från tidningsartiklar. Enligt FIPP:s senaste innovationsrapport är runt 30 procent av den data som AI-verktyg likt ChatGPT bygger på journalistik. För medieföretag gäller det nu att se till att få betalt för sitt innehåll – och inte ge bort insikter och nyheter gratis, likt många mediebolag gjorde i internets barn- och ungdom. Hela rapporten finns att köpa här.