Tidningen Vi har kommit ut under mer än ett sekel. Från år 1990 och framåt har Vi digitaliserat arkivet.

– Det är ganska kostsamt och tidskrävande att digitalisera hela vår historia. Men på sikt vill vi scanna in hela utgivningen, säger Markus Wilhelmson, chefredaktör.

Tidningen Vi har sökt stöd för att digitalisera mer, men inte fått det.

– Det skulle ju vara en kulturgärning, säger Wilhelmson.

Under tidningsvinjetten Klassiker eller Från arkivet ger tidningen liv åt gamla artiklar i nytt format. Texterna läggs ut i sin helhet, men med en ny ingress som aktualiserar innehållet.

– Vi kan återpublicera gamla artiklar för att påminna om starka intervjuer vi gjort tidigare. Som till exempel när Sven-Bertil Taube dör så har vi en porträttintervju med honom.

– och hans pappa Evert var även skribent för Vi på 50-talet, då kan vi påminna om de texterna, säger Markus Wilhelmson.

Barnboksförfattaren Astrid Lindgren fick en presentation i Tidningen Vi 1947, innan hon blivit världskändis för Pippi Långstrump. För att hitta bland äldre artiklar har Vi ett internt Word-dokument. Det är ett sorts rubrik-arkiv som mångårige Vi-medarbetaren Tomas Dur Fläckman sammanställt.

– Tomas Dur Fläckman kallades ibland Det levande arkivet. Han kunde säga att ”jo, den personen har vi intervjuat” och ge årtal för vår första intervju med personen. Han jobbade här i 35 år och innan han gick i pension strukturerade han upp arkivet, vilket vi är väldigt tacksamma över, säger Markus Wilhelmson.

I tidningsläggen på redaktionen finns många berättelser som tål att lyftas på nytt. Som till exempel när Tidningen Vi:s journalist Olle Strandberg och fotografen Rune Hassner knackade på hos Ernest Hemingway i Kuba klockan 18 på kvällen. Den kände författaren trodde det var arla morgonstund och ryter: ”Vem fan sa att ni skulle komma klockan sex på morgonen?”.

– Han hade råkat dricka lite för mycket och somnat och var yrvaken. Sedan skulle de egentligen bara få tio minuters intervju, men det blev tio timmar, säger Markus Wilhelmson.

I den digitala tidningshyllan för Tidningen Vi anas den starka betoningen på kvalitetsfoto som genomsyrar tidningen. Här finns det ikoniska fotografiet med litteraturprofessorn Sara Danius klädd i boksidor – en bild som fortfarande säljer utomlands – och bilden av Rysslandsexperten Martin Kragh som gav Tidningen Vi vinst i kategorin Årets omslag 2023. Fotograf till båda omslagen: Thron Ullberg.

– Vi har ett rikt material om ganska många personer, säger Markus Wilhelmson.

1913 gavs det första numret av tidningen ut, då under namnet Konsumentbladet. Tills Story House Egmont i år köpte Tidningen Vi och systertidningen Vi läser var Kooperativa Förbundet ägare. För Tidningen Vi har uppköpet inte inneburit några förändringar i hanteringen av arkivet.

– Det ska inte vara någon skillnad där så vitt vi vet. Vi är ju fortfarande ett eget bolag inom Egmont.

Prenumeranter kommer åt e-tidningar som är publicerade från 1990 och framåt via webben eller appen. En hel del av tidningens artiklar från 2019 och framåt finns också inlästa – och de är även sökbara som separata artiklar. I perioder har Tidningen Vi även funnits i prenumerationstjänsten Readly, men för närvarande gör den inte det.

– Intäkterna från Readly var för små för oss och vi fick många prenumerationsavhopp när våra läsare såg att vi även fanns i Readly.

Hur rekommenderar du andra tidskrifter att jobba med sina arkiv?

– Man får se utifrån sin egen titel vad som är relevant för läsarna, säger han.

Markus Wilhelmson, som blev Årets Journalist 2022, ger en vacker bild av vad ett arkiv kan vara:

– Till skillnad mot gamla presslägg som luktar antikvariat är ju ett digitalt arkiv doftlöst. Den nostalgiska känslan finns inte här, utan nu-känslan. Du kan söka och filtrera på ett annat sätt.

Tidningen Vi tar mycket inspiration från amerikanska välrenommerade tidskriften The New Yorker.

– Vi har funnits längre än de, men vi sneglar lite på dem. De har till exempel ett eget nyhetsbrev som heter New Yorker Classics. Vi har pratat om ifall vi också ska ha det, men det är ju också en resursfråga. Vi prioriterar snarare att vara här och nu – och krydda med det historiska arvet.

Text: Matilda Nilsson
Foto: Moa Karlberg