Precis som i Sverige och Danmark går det stora presstödet i Norge till dagspressen. Årligen delas runt 400 miljoner kronor ut (vilket motsvarar runt 375 miljoner svenska kronor).
Av tidskriftorganisationen Fagpressens 230 medlemmar är det bara 3–4 stycken som får del av det direkta presstödet.
– Men det har ändå öppnats lite dörrar för oss, säger Per Brikt Olsen, vd för medlemsorganisationen Fagpressen, hoppfullt.
Han har fått signaler från kulturdepartementet att om att fackförbundstidningar och organisationspress snart lättare ska kunna få del av det så kallade innovations- och utvecklingsstödet. Stödet är på runt 25 miljoner norska kronor per år.
Just nu ses kriterierna för stödet över.
– I förslaget till de nya föreskrifterna för innovations- och utvecklingsstödet så ska man inte titta på vem som är äger tidningen, utan se till journalistiken. Det här är något vi kämpat för under lång tid, säger Per Brikt Olsen.
Om förslaget går i genom räknar han med att de flesta av organisationens medlemmar ska kunna få del av innovationsstöden. Också tidskriftsorganisationen Norsk tidskriftsförening lobbar i frågan.
– Vi vill se att nationella nischade medier ska kunna söka innovations- och utvecklingsstödet, säger Bente Riise, generalsekreterare för Norsk tidskriftsförening.
I Norge finns det vissa andra mindre stöd riktade till tidskrifter, till exempel ett stöd till kulturtidskrifter och kulturkritik. I potten finns runt 30 miljoner norska kronor.
– Vi jobbar mycket med lobbying mot politiker för att öka potten. Vi vill höja potten med 18 miljoner och vi har fått gehör från flera partier, säger Bente Riise.
När det gäller stöden till kulturtidskrifter har det även funnits en debatt i Norge rörande kriterierna för att få stöd.
– Det finns kvalitetskriterier för att få stödet, vilket vi är kritiska till. Att värdera kvalitet är ju särskilt vanskligt när det rör tidningar om politik eller från olika trossamfund. Vi är kritiska till den typen av värdering då det kan ha betydelse för vilken typ av innehåll som tidningen producerar, säger Bjørn Wisted, chef för mediepolicy på utgivarorganisationen Mediebedriftene Landsforening (MBL).
Utmaningarna för norska tidningar är ungefär desamma som för svenska.
– Det blir svårare för redaktionella tidningar som i hög grad varit annonsfinansierade. Google och Meta tar en allt större del av annonskakan, konstaterar Bjørn Wisted.
Samtidigt har inte den stora potten bidrag höjts i motsvarande utsträckning. De flesta tidningar och tidskrifter i Norge har nollmoms. Men dock inte konsumenttidskrifter (ukepressen) som har 25 procents moms.
Text: Matilda Nilsson
Foto: Thomas Brun, Ingrid Aas och Lena Lislevand