I Danmark finns två statliga stöd som riktar sig specifikt till tidskrifter: magasinsstödet och ett distributionsstöd för ideella tidskrifter och föreningsblad.
– Svenska politiker borde lära av Danmark. De danska politikerna ser och förstår – och visar i handling att tidskriftsjournalistiken är viktig för demokratin. I Sverige hör vi det sägas, men det blir ingen action, säger Kerstin Neld, vd för Sveriges Tidskrifter. Kulturministern Parisa Liljestrand borde åka till Danmark och inspireras av deras stöd till tidskrifter.
Det danska magasinsstödet går till kommersiella magasin som Se og Hør, Billed Bladet och Familie Journal och delas ut med totalt runt 30 miljoner danska kronor per år (cirka 45 miljoner SEK). Förra året fick 32 magasinstitlar stöd. Främst är det stora mediekoncernerna Aller Media, Bonnier Publications och Story House Egmont som får del av magasinsstödet. Kerstin Neld tycker att svenska politiker borde lära av sina motsvarigheter i Danmark.
– Vi lever i en tid när det behövs mer journalistik. Genom stöd säkrar man att tidskrifter inom alla nischer kan fortsätta komma ut, säger hon.
Förutom magasinsstödet finns ett specifikt distributionsstöd som går till ideella tidningar och föreningsblad. De tidningar och föreningsblad som fick stöd under 2024 fick från runt 10 000 danska kronor och upp till 750 000 danska kronor. Bland de tidningar som fick högsta beloppet fanns tidningar som Natur og Miljø (Danmarks Naturfredningsforening), Dansk Golf (Dansk Golf Union) och Diabetes (Diabetesföreningen). Totalt delades 185 distributionsstöd ut.
I Sverige har vi inga motsvarande stöd. En likhet mellan det danska och det svenska mediestödssystemet är att den största stödformen, allmänt redaktionsstöd i Sverige, vs redaktionellt produktionsstöd till nyhetsmedier i Danmark, går till dagspressen. När det nya mediestödet infördes i Sverige hamnade även nyhetstidskrifter som tidigare fått stöd utanför, något som Sveriges Tidskrifter kritiserat. Men i Danmark har man alltså en modell där även andra tidskrifter har möjligheter att få stöd.
– Vi anser att de nyhetstidskrifter som beviljades det allmänna redaktionsstödet i det gamla systemet omedelbart ska kunna få det i det nya mediestödet. De bidrar till en mångfald av allmänna nyhetsmedier och det finns ju med som ett kriterium för mediestödet. Det är den första åtgärden vi diskuterat med kulturministern Parisa Liljestrand, säger Kerstin Neld.
– På längre sikt vill vi att regeringen ska utreda ett specifikt stöd till tidskrifter, inspirerat av det danska magasinsstödet. Och på ännu längre sikt måste gränserna mellan dagspress och tidskrifter suddas ut. Vi konkurrerar om samma läsare.
I Sverige kan kulturtidskrifter sedan länge söka produktionsstöd från Kulturrådet. Förra året fick 93 kulturtidskrifter dela på 20 miljoner svenska kronor. Men för nischade nyhetstidningar är läget tuffare. Det stora mediestödet som fördelas av Mediemyndigheten till nyhetstidningar står tidskrifter i princip utanför.
Som bekant gjordes under förra året en utredning om ett tillfälligt särskilt tidskriftsstöd, men förslaget på särskilt tidskriftsstöd gick inte vidare. Kriterierna för att kunna få stödet var väldigt smala, och till och med medlemsorganisationen Sveriges Tidskrifter kritiserade utredningens förslag i sitt remissvar.
Så vad händer nu?
I Danmark står mediestödet inför nya förändringar. Kulturministern i Danmark har tillsatt en kommitté som tittar på hur mediestödet kan bli mer plattforms- och teknikneutralt.
Förhoppningen från tidskriftsbranschen är att flera medieslag då ska in i ett och samma stöd.
I Sverige ska mediestödet följas upp varje år och utvärderas 2026. I den processen menar Sveriges Tidskrifter att svenska politiker borde kasta ett öga på stödformerna i Danmark – och kanske hitta inspiration till ett mer rättvist fördelat mediestöd. Sveriges Tidskrifter har tagit inspiration av de stora danska mediekoncernerna Aller Media och Story House Egmont i lobbyarbetet för att få ett mer konkurrensneutralt stöd.
– Tidskrifter bidrar ju till mediemångfalden och fungerar som en sorts vaccination mot fake news och desinformation som följer i spåren av de amerikanska techjättarna, säger Kerstin Neld.
En stor skillnad mellan svenska och danska mediemarknaden är att i Danmark har tidskrifter inte rabatterad moms. Momssatsen för tidskrifter är 25 procent, medan dagspress har noll-moms. Lyckligtvis är detta en ojämn fördelning som svenska tidskrifter inte måste tampas med.
Text: Matilda Nilsson
Mediestöden för tidningar i Danmark
Redaktionellt produktionsstöd till nyhetsmedier
Det här är det stora mediestödet i Danmark, att jämföra med Sveriges allmänna redaktionsstöd. Totalt delades 420 miljoner danska kronor ut i produktionsstöd under 2024. Merparten gick till dagspress. 75 nyhetsmedier fick stöd.
Omstruktureringsstöd för skriftliga nyhetsmedier
Ett stöd för tryckta och digitala text-nyhetsmedier som är i kris och hotas av nedläggning. Går bara att söka en gång.
Innovationsstöd – projektstöd till nyhetsmedier
Ett stöd för utveckling av befintliga nyhetsmedier eller för etablering av nya nyhetsmedier. I den första ansökningsrundan 2025 tilldelades 18 nyhetsmedier stöd. Bland annat fick en del lokala medier stöd för att starta och till exempel nyhetssajten Zetland fick utvecklingsstöd.
Magasinsstöd – stöd till facktidskrifter
Förra året delades 30 miljoner danska kronor ut i magasinsstöd till 32 kommersiella tidskrifter. De flesta tidningar är titlar under koncernerna Aller Media, Bonnier Publications och Story House Egmont. Den tidning som fick mest stöd var Aller Medias Se og Hør som fick 3 miljoner danska kronor, vilket är maxbeloppet per titel och år. Subventionerna kan uppgå till maximalt 35 procent av tidskriftens redaktionella kostnader. För att få stöd krävs bland annat tidningen har minst 1,5 redaktionellt anställd, minst 50 procent av tidningens innehåll är redaktionellt och att minst en tredjedel av det redaktionella innehållet är av social, politisk eller kulturell karaktär.
Distributionsstöd till ideella tidskrifter och föreningsblad
Föreningar och förlag som, på ideella grunder, bidrar till demokratisk debatt, kultur eller samhällsinformation eller främjar föreningslivet, kan ansöka. De tidningar och föreningsblad som fick stöd under 2024 fick mellan runt 10 000 danska kronor och upp till 750 000 danska kronor. De tidningar som fick det högsta beloppet var Natur og Miljø (Danmarks Naturfredningsforening), Dansk Golf (Dansk Golf Union), Diabetes (Diabetesföreningen), Forbrugerrådet Tænk (Forbrugerrådet Tænk), LedSager (Gigtforeningen), Hjerteliv (Hjerteforeningen) och Ældresagen Hovedstaden 10b (Ældre Sagen). Totalt delades 185 distributionsstöd ut.
Veckotidningsstöd – stöd till veckotidningar
Går främst till lokaltidningar. Förra året delades 53 miljoner danska kronor ut.
Mediestöd till tidningar i Sverige
Fyra stöd delas ut som mediestöd i Sverige
- Allmänt redaktionsstöd, som är den stora stödformen. Stödet går främst till dagspress.
- Utökat redaktionsstöd. Ett stöd för områden med särskild svag bevakning. Rör bland annat medier på minoritetsspråk.
- Övergångsstöd. Ett stöd för de tidningar som haft driftstöd före det nya mediestödet infördes 2024. Det stöd som nischade tidskrifter haft lättast att få i det nya mediestödet. Övergångsstödet är dock tillfälligt och kommer inte gå att söka efter 2028.
- Distributionsstöd. Ett stöd främst för distribution av morgontidningen.
Utöver dessa stöd finns ett stöd för tidningsutdelning vid varannandagsutdelning av post. Också detta stöd är det få tidskrifter som uppfyller kriterierna för.
Vidare finns ett produktionsstöd som kan sökas av vissa kulturtidskrifter via Kulturrådet.
Läs mer om de svenska mediestöden här: