Stor guide: Så kan AI bli populäraste kollegan på din redaktion

I november släpptes Open AI:s AI-textverktyg ChatGPT. På bara en vecka hade det nya textverktyget en miljon användare, två månader senare var antalet 100 miljoner. Plötsligt har nästan var och en tillgång till AI-teknik. Det nya verktyget har kommit att skaka om synen på informationsinsamling och textproduktion. Men för många är det oklart vad det egentligen innebär.

– AI är inte en sak eller en teknik, utan det är ett paraplybegrepp som representerar massor av olika metoder och tekniker, säger Agnes Stenbom, Schibsteds AI-expert.

AI, artificiell intelligens, kan definieras som en maskins förmåga att simulera mänskliga drag, såsom resonerande, inlärning, planering och kreativitet. För den som sett science fiction-filmerna The Terminator (1984) eller Ex Machina (2014) är det lätt att låta fantasin skena i väg om vad AI (artificiell intelligens) kan göra. I The Terminator är jordskorpan och mänskligheten i princip utplånad av monstruösa stålrobotar och i Ex Machina har en AI-robot så mänskliga drag att det är omöjligt att avslöja att hon egentligen är en mördarmaskin.

– Det är viktigt att skilja mellan det man brukar kalla för smal AI eller tillämpad AI och det man brukar kalla för generell AI. Det senare det är det vi brukar se i Hollywood-filmer, när robotar får eget liv. Det har vi absolut inte i dag. Det vi har är tillämpad AI och smal AI, det vill säga AI-system som kan väldigt specifika uppgifter, säger Agnes Stenbom.

Smal AI är specificerad för ett visst område. Tillämpad AI används av till exempel företag och industrier, och finns inte bara i en testmiljö.

Generell AI däremot är ett hypotetiskt och långsiktigt mål för forskningen. Att skapa AI som har en människolik intelligens och som kan utföra vilken uppgift som helst som en människa kan utföra.

I dag kan stora och små publicister inte längre blunda för den snabba AI-utvecklingen. Det är en dubbel transformation som tidningshusen står inför, konstaterar Agnes Stenbom.

– AI-tekniken ger etablerade aktörer nya verktyg och nya möjligheter att bygga vidare på sina existerande produkter och att skapa nya produkter. Men de nya AI-systemen öppnar också upp för helt nya aktörer, säger Agnes Stenbom.

För mediehus innebär det en ökad konkurrens från snabbfotade aktörer i till exempel sociala medier. Utan mediernas krav på etik och publicistisk moral kan innehållskapare snabbt producera till exempel text, ljud, bild och video med nya kreativa AI-verktyg.

Också den egna tidningsproduktionen står inför en omställning. Det innebär inte nödvändigtvis att till exempel journalister blir utan jobb, men däremot att arbetsuppgifter kan förändras och att nya roller gör intåg på redaktionerna.

För många tidningshus är redan AI-teknik en integrerad del av verksamheten. Det gäller framför allt i annonsaffären där personaliseringen, att träffa rätt person med rätt annons är så viktigt. Det handlar också om att se till att läsaren får träffande artikelrekommendationer. Men det är inte allt.

Mediehuset NTM började använda AI för att skriva korta automatiska sporttexter 2016. I dag gör textroboten även texter om fastighetsaffärer, nya företag och trafikläget. Också nyhetsbyrån Sirén har länge arbetat med AI-teknik inom automation och maskininlärning.

Inom Schibsted-koncernen testas kontinuerligt ny AI-teknik. För koncernen är det viktigt att redan i utvecklingsfasen säkerställa att AI-systemen verkar efter företagets moralkompass.

– Ett av de stora tillkortakommandena med AI-system är att de är byggda av människor och människor och den data vi producerar är långt ifrån ofelbar. Så algorithmic bias eller hårdkodade stereotyper och fördomar är ett jätteproblem inom AI. Jag tror inte att vi kommer att se ett icke-fördomsfullt AI-system någonsin, för det finns ingen människa som helt saknar fördomar. Och det är vi som bygger systemet. Så det handlar snarare om att hitta vägar runt det, säger Agnes Stenbom.
Schibsted-koncernen har en AI-policy och ett ramverk för AI-utveckling för att säkerställa att AI-system som används externt eller i produktionen följer koncernens värderingar. Ett värdefullt tips för alla publicister som vill komma i gång med sitt AI-arbete.

Text: Matilda Nilsson
Foto: Getty Images, skärmdump och pressbild.

TIPS

Tre intressanta AI-tekniker för publicister

Av den mängd AI-system som nu finns tillgängliga är det vissa som kan vara extra intressanta för publicister, enligt Agnes Stenbom. Hon är vd för ett innovationslab på Schibsted och är medgrundare till nätverket Nordic AI Journalism. Här beskriver hon de olika AI-teknikerna som publicister bör hålla utkik efter:

1. Natural Languages Processesing (NLP) – Det är AI-system som kan läsa, skriva, översätta, skapa text. ChatGPT är ett exempel på ett AI-system som bygger på NLP-teknik.

2. Rekommendationssystem – En AI-teknik som bygger på maskinlärning och djupinlärning och som man kan användas för att till exempel personalisera sajter, så att användarna får relevanta annonser och artikelrekommendationer.

3. Computer Vision eller Image Recognition – AI med förmåga att känna igen bilder. Till exempel i AIJO-project användes AI-teknik för att kan känna igen män och kvinnor på bild och därmed också räkna ut hur jämställda mediapubliceringar är.

Läs mer