EU Update nr 3, 2025
I EU Update belyser vi ungefär en gång per kvartal de för tidskriftsbranschen viktigaste frågorna inom EU. Lagstiftningsarbetet inom EU har ju som bekant en direkt påverkan på vårt svenska rättssystem, och just nu finns en del intressanta EU-förslag som förväntas kunna påverka tidskriftsbranschen i någon riktning.
Politisk reklam
Förordningen om politisk reklam syftar till att främja fria och rättvisa val, stödja fria och oberoende medier och motverka desinformation. Den nya regleringen innebär bland annat att politiska reklammeddelanden ska förses med viss information genom märkning och ett så kallat transparensmeddelande. Men det ska också framgå att budskapet utgör politisk reklam, vem som står bakom reklamen, vilken ekonomisk ersättning som har lämnats för den, dess koppling till val och andra processer, information om inriktnings- och annonsleveransteknik som har använts och liknande upplysningar.
Olika aktörer i kedjan av politiska reklamtjänster, såsom tidskrifter, är skyldiga att tillhandahålla och offentliggöra information om den politiska reklamen samt säkerställa att den är riktig.
Redan när förordningen om politisk reklam presenterades första gången fanns skäl att dra öronen åt sig. Förordningen går nämligen rakt emot vissa grundläggande marknadsrättsliga principer, som ytterst bottnar i yttrandefriheten. Som bekant gäller ju inte marknadsföringslagens regler, såsom annonsmärkning och diverse informationskrav, när det gäller samhällsinformation, religiös förkunnelse och politisk reklam/propaganda. Med den nu genomförda förordningen omkullkastas dessa principer.
Nu är dock läget som det är, men Sveriges Tidskrifter har gott hopp om att kunna förse våra medlemmar med någon form av “modell” som kommer att underlätta märkningsförfarandet för publicisterna. Och märk väl att när META med flera plattformar inte accepterar politisk reklam så finns en utmärkt möjlighet för tidskrifterna att kliva fram några steg.
META:s och de andra plattformarnas ställningstagande
Förordningen är teknikneutral och gäller både för redaktionella och sociala medier. META med flera plattformar har å sin sida deklarerat att man inte kommer att ta in några annonser som rör sociala frågor, val och politik överhuvudtaget. Skälet torde vara att de anser att förfarandet blir för krångligt.
Det har i medier förekommit uppgifter som gör gällande att plattformarna inte kan ta in politisk reklam, vilket alltså är fel. Detta handlar snarare om vad plattformarna vill och inte vill.
EU:s avskogningsförordning (EUDR)
EUDR syftar till att säkerställa att produkter som importeras till och säljs inom EU inte bidrar till avskogning eller skogsförstörelse. Förordningen omfattar bland annat timmer, trävaror, massa och papper – inklusive papper som används för trycksaker som tidskrifter. Även blandade pappersmassor påverkas, vilket innebär utmaningar för pappersbruk och tryckerier där flera fiberkällor blandas. Detta medför nya krav på alla aktörer som hanterar trä- och pappersbaserade produkter.
Företag som omfattas måste:
• kartlägga ursprunget för produkten,
• bedöma risken för att materialet är kopplat till avskogning,
• vidta riskreducerande åtgärder och
• lämna en due diligence-deklaration i systemet TRACES.
För pappers- och tidskriftssektorn skulle kravet på spårbarhet innebära en hantering av komplex dokumentation som i praktiken ligger långt från deras faktiska kontroll.
Just i skrivande stund har det emellertid kommit glädjande besked från Europaparlamentet, som har antagit ett ändringsförslag till publicisternas fördel. En majoritet i parlamentet stödjer att färdiga tryckta produkter undantas från EUDR, och har därmed landat i slutsatsen att böcker, tidningar och tidskrifter inte bidrar till avskogning och därför inte bör drabbas av oproportionerliga krav på regelefterlevnad. Så nu har man ett mandat inför trilogförhandlingarna som blir avgörande. Vi kommer att hålla våra medlemmar uppdaterade i takt med att förhandlingarna fortskrider.
Digital Fairness Act, DFA
Ett lagförslag väntas under nästa år och kommer att innebära fler lager av konsumentskydd. Bland annat kan vi förvänta oss skydd mot dark pattern, vilseledande design, personanpassad marknadsföring, vilseledande marknadsföring från influencers och prisuppgifter. Förslaget kan även komma att innehålla starkare konsumentskydd vid digitala avtal såsom exempelvis prenumerationer. För tidskrifternas vidkommande gäller det att förslaget landar bra, eftersom ett oproportionerligt starkt skydd kan hota många av våra medlemmars läsaraffärer. Tillsammans med vår moderorganisation EMMA i Bryssel kommer vi att följa detta lagstiftningsarbete noggrant.
Payment Services Regulation, PSR
Vad som dock kunde ha blivit riktigt problematiskt för prenumerationer är förslaget om utökad “ångervecka” i den helt nyligen antagna förordningen om betaltjänster (PSR).
I förslaget fanns nämligen ett förslag om åtta veckors ångerrätt.
I skrivande stund ska förordningen i sin slutligt antagna version innehålla en reviderad ångerrätt, som enligt Sveriges Tidskrifters källor, ska vara positiv för tidskrifterna. Man tycks alltså ha gått ifrån kommissionens ursprungliga och långtgående förslag. Detta är ett mycket glädjande besked. Den antagna texten skulle nu begränsa ångerrätten till endast autogiron, vilket också är fallet enligt det nuvarande rättsliga ramverket i betaltjänstdirektivet (PSD2).
En ovillkorlig åtta veckors rätt till återbetalning för alla köp hade kunnat bli förödande för publicisternas affärs- och prenumerationsmodeller. Tanken på att man kan ta del av kvalitetsjournalistik i åtta veckor gratis är allt annat än tillfredsställande och rättvist.
Vi återkommer naturligtvis med en mer omfattande genomgång av förordningen när hela bilden klarnar.
EU:s Postdirektiv
EU kommer att se över ”EU delivery Act” i mitten av nästa år. Det är i så fall den första ändringen av Postdirektivet på nästan 15 år. Distributionsfrågan är och har alltid varit viktigt för de tryckta tidskrifterna. Den senaste tiden har vi tyvärr gått mot glesare utdelning i kombination med höjda priser. En stor fråga inför 2026 är att försöka vända denna utveckling. Vi kommer därför att göra oss påminda i översynen, och vara med och påverka arbetet.
Nytt år 2026 med fortsatt förenklingsarbete
Det påbörjade förenklingsarbetet inom EU har tillkommit mycket på grund av den senaste tidens överreglering, som har bidragit till en minskad konkurrenskraft gentemot länder som exempelvis USA, Kanada, Indien och Kina. Europa tappar kort sagt i tillväxt.
Förenklingsarbetet presenteras i form av så kallade omnibus-paket. Den digitala omnibusen presenterades nyligen och innehåller en del lättnader som faktiskt kan gynna tidskrifterna. Här vill EU-kommissionen göra livet lite enklare för företag som berörs av AI, cookies och personuppgiftshantering. Ett särskilt intressant förslag i omnibusen tar sikte på cookiereglering och går ut på att minska antalet gånger som cookie-rutor visas och göra det möjligt att ge samtycke med ett klick. Vidare föreslås att låta användare spara sina cookie-preferenser direkt i webbläsaren eller operativsystemet.
Fler omnibusar väntas, och vi kan bara hoppas att de sammantaget innebär positiva förändringar för tidskrifterna. Vi återkommer naturligtvis till dessa.
När vi nu tänder första adventsljuset kan vi konstatera att 2025 blev ett utmanande år för publicisterna. Även om vi har lyckats lindra och ändra några hotande lagstiftningsarbeten återstår mycket att göra. Vi samlar nya krafter och går in i 2026 med tillförsikt och framtidstro.
Och glöm inte att mediefrihet inte bara är en viktig princip utan ett konkret skydd för fred och demokrati. Vi måste värna journalistikens roll genom öppen dialog, samarbete och en fri press.
Tobias Eltell, jurist Sveriges Tidskrifter