EU Update nr 2, 2025
I EU Update belyser vi ungefär en gång per kvartal de för tidskriftsbranschen viktigaste frågorna inom EU. Lagstiftningsarbetet inom EU har ju som bekant en direkt påverkan på vårt svenska rättssystem, och just nu finns en del intressanta EU-förslag som förväntas kunna påverka tidskriftsbranschen i någon riktning.
Skydda upphovsrätten från AI – påtryckningar från olika håll
Flera EU-medlemsstater har nyligen lyft fram ett antal centrala punkter med krav på omedelbara åtgärder när det gäller AI:s påverkan på kulturella och kreativa näringar.
AI hotar Europas kreativa sektorer
Kritiken mot generativa AI-modeller när det kommer till upphovsrättsligt skyddat material går i stort ut på att AI förändrar spelreglerna för kulturella och kreativa näringar. Påverkan är både ekonomisk och juridisk, vilket skapar nya utmaningar för upphovsrättsskyddet. Medlemsstaterna betonar att Europa måste agera för att säkra både sin ekonomiska konkurrenskraft och kulturella mångfald, samtidigt som skapares rättigheter skyddas.
Samordning mellan medlemsstater är avgörande
Många pekar även på att en gemensam strategi krävs för att övervaka hur AI-reglerna tillämpas. Genom att samarbeta kan medlemsstaterna lära av varandra och utveckla robusta principer som stärker upphovsrättsskyddet. Detta skulle främja en rättvis konkurrens samtidigt som det ger EU en tydligare röst gentemot globala aktörer.
Transparens och rättslig säkerhet är grundbultar, som måste säkras omgående
Här pekar rättighetshavare på att en rad grundläggande frågor behöver lösas snarast för att undvika framtida tvister:
- Rättighetsinnehavare måste ge sitt förhandsgodkännande innan deras verk används,
- Opt-out-rätten i DSM-direktivet måste kunna utövas fullt ut,
- Tydliga avtals- och ersättningsmodeller måste tillämpas,
- Fullständig transparens krävs om vilka data som används i AI-modeller,
- För att uppnå denna transparens föreslås att unika identifierare (som ISBN eller ISRC) blir obligatoriska i datasammanfattningar. Detta gör det möjligt för rättighetsinnehavare att utöva sina rättigheter samtidigt som det skapar förtroende för den tekniska utvecklingen,
- EU-kommissionens kommande uppförandekod för AI måste harmoniera med befintlig EU-lagstiftning, särskilt DSM-direktivet och AI-förordningen.
Ministernivå krävs för framsteg
Medlemsstaterna anser att upphovsrättsfrågans tekniska och juridiska komplexitet, samt dess strategiska betydelse för europeiska kulturindustrier, kräver diskussioner på ministernivå. Detta möjliggör djupgående analyser och skapar förutsättningar för att förutse utmaningar och stärka det europeiska samarbetet kring AI och grundläggande rättigheter.
Tillvägagångssättet ska samordnas noga med AI-styrelsen och AI-kontoret, som ansvarar för att genomföra AI-förordningen.
ISBN-nummer som en framkomlig väg i kravet på transparens
EU:s AI-akt kräver att företag som utvecklar stora AI-modeller ska vara transparenta om hur de tränat sina system. Som ett verktyg för detta har unika identifierare som ISBN-nummer för böcker och ISRC-koder för musik lyfts som förslag. Flera medlemsländer vill att EU-kommissionens AI-kontor ska kräva att sådana identifierare ingår i företagens sammanfattningar av träningsdata, och samtidigt framhållit att detta skulle vara ganska enkelt att genomföra. I detta ligger även ett krav att företag måste hålla detaljerad dokumentation om sina AI-modeller uppdaterad, inklusive träningsprocesser och testresultat. Denna information ska kunna lämnas till AI-kontoret och nationella myndigheter på begäran.
Bland övriga krav som förts fram av många medlemsländer när det gäller AI-utvecklare är:
att AI-utvecklare måste tillhandahålla information till andra som vill integrera deras AI-modeller i sina system, så att de förstår modellens förmågor och begränsningar. Detta ska göras utan att röja affärshemligheter.
att AI-utvecklare måste följa EU:s upphovsrättslagstiftning och använda senaste tekniken för att identifiera och respektera när innehållsskapare reserverat sina rättigheter.
att en detaljerad sammanfattning av allt innehåll som använts för att träna AI-modellen måste publiceras enligt AI-kontorets mall.
att AI-utvecklare måste samarbeta med myndigheter och kan följa branschkoder eller europeiska standarder för att visa regelefterlevnad. All utväxlad information behandlas konfidentiellt enligt sekretessregler.
Hur har dessa krav då mötts? Och vad kan vi förvänta oss av dessa påstötningar?
Vi har sett hot mot upphovsrätten tidigare men AI har skapat ett hot vars omfattning vi inte mött tidigare. Sveriges Tidskrifter anser att kraven från EU:s medlemsstater är rimliga, vilket vi också har påpekat i vårt remissvar rörande SOU 2025:12 AI-Kommissionens färdplan för Sverige, där vi framhåller att respekten för upphovsrätten måste upprätthållas. Som vi berättat i tidigare nummer av EU Update har dock den så kallade Code of Practice som EU-kommissionen hittills presenterat varit både flat och kravlös. En fjärde version av denna Code of Practise väntas tidigast i juli. Det finns dock skäl att inte vara för optimistisk. Få verkar tro att Kommissionen ska göra en helomvändning och sätta ner foten ordentligt för att skydda upphovsrätten. Det bådar alltså inte gott för den fortsatta utvecklingen. Sveriges Tidskrifter kommer dock att fortsätta att arbeta med detta, bland annat genom våra moderorganisationer i Bryssel – EMMA och ENPA.
Skydda journalistiken
Att upphovsrättsliga intrång även kan utgöra ett hot mot den professionella journalistiken har uppmärksammats av många, bland annat av en koalition av förläggare och journalistföreningar, som tog tillfället i akt att vid Europadagen den 9 maj varna för den skada som okontrollerad spridning av AI-genererat innehåll av plattformar och chattbottar kan medföra.
Koalitionen varnar för att AI-genererat innehåll från plattformar och chattbottar sprids utan kontroll. Detta innehåll levereras utan vare sig faktakontroll, transparens eller ansvar. Koalitionen menar att detta riskerar att undergräva förtroendet för professionell journalistik, där en fri och oberoende press är grundläggande för demokratin. Journalistiken har en viktig uppgift att granska makten, informera medborgare och stå emot desinformation och propaganda. Och när AI-genererat innehåll behandlas som lika trovärdigt som riktig journalistik, försvagas grunden för det demokratiska samtalet. EU:s värderingar om frihet, enhet och fred inte får tas för givna, särskilt när demokratin är under press både inifrån och utifrån.
De risker som Koalitionen lyfter har Sveriges Tidskrifter påpekat i remissvaret rörande AI-kommissionens färdplan för Sverige (SOU 2025:12). Där framhåller vi att en flat AI-akt med en tandlös Code of Practice, där man ser genom fingrarna med AI-verktygens skrapning på kvalitativa nyhetssajter, riskerar att föra med sig en respektlös och felaktig användning av stulet nyhetsmaterial. En vidareanvändning av sådant material kan resultera i en förenklad och felaktig nyhetsrapportering som levereras utan faktakontroll, transparens eller juridiskt ansvar. Den riskerar att urholka allmänhetens förtroende för professionella verifierade redaktionella källor, ett växande problem som är särskilt bekymmersamt i tider av oroligt världsläge med antidemokratiska krafter och pågående krig i Europa.
Även denna fråga bevakar Sveriges Tidskrifter på europanivå, främst genom våra moderorganisationer i Bryssel.
Alla Sveriges Tidskrifters remissvar finns under OPINION / Remissvar.
Med dessa allvarsamma ord vill Sveriges Tidskrifter önska alla medlemmar en skön sommar!
Och glöm inte att mediefrihet inte bara är en viktig princip utan ett konkret skydd för fred och demokrati. Vi måste värna journalistikens roll genom öppen dialog, samarbete och en fri press.
Tobias Eltell, jurist Sveriges Tidskrifter