Översättarna och redaktionerna som jobbar med de olika utgåvorna av Bamse har långa listor med namn på alla karaktärerna i serien. När en ny figur kommer in måste den också namnges och namnet komma in på listan.
– Det kan vara en utmaning med namnen. Om en figur inte förekommit i serien på länge så gäller det att hålla rätt på listorna så att översättningen stämmer med den tidigare, säger Charlotta Borelius, chefredaktör för Bamseredaktionen.
Serietidningen Bamse började ges ut på svenska, norska och finska 1973. I snart tio år har Bamse även publicerats på nordsamiska.
– Bamse är den enda serietidningen för barn som kommer ut på samiska, säger Charlotta Borelius.
2009 lade Egmont ned den norska versionen av Bamse, men år 2020 kom världens starkaste björn tillbaka på norska i pocketform.
– Min norska kollega är väldigt glad för det, säger Charlotta Borelius.
Att Bamse-serien ges ut i de nordiska länderna har att göra med att det är här som de flesta unga läsare känner till björnen.
– Bamse är inte som en Disney-figur som finns i hela världen. Bamse är mer en del av det svenska kulturarvet.
De kontinuerliga översättningarna av Bamse till de nordiska länderna görs av Egmonts redaktioner och frilansande översättare i Finland och Norge. Förlaget som ger ut Bamse på nordsamiska heter E-skuvla och utgivningen sker med stöd av Norska sametinget. Förutom den reguljära utgivningen av Bamse så gör Story House Egmont även specialtidningar i samarbete med olika samhällsaktörer.
År 2013 tog redaktionen fram Bamses Må Bra-tidning för Västra Götalands-regionen. Den delas ut till barn och vårdnadshavare vid fyraårskontrollen på barnavårdscentralen. Tidningen är hälsofrämjande och finns nu översatt till 16 språk. I översättningsarbetet tog redaktionen hjälp av översättningsbyrån Språkservice i Sverige AB.
Vanligtvis levereras översättningarna av Bamse som manus i Word som sedan klipps in i InDesign-filerna för serien. Den här gången levererades wordmanus med språket svenska och det översatta språket omlott så att layoutaren Gertrud Tufvesson kunde förstå var texten skulle placeras i serierutorna i InDesign-filerna.
– Vi fick också spegelvända serietidningarna på arabiska, jiddisch och persiska då de språken läses från höger till vänster, säger Charlotta Borelius.
För att kontrollera att texterna hamnat rätt, att radbrytningarna var snygga med mera så fick en ny översättare från Språkservice i Sverige AB granska de layoutade filerna.
Bamse vänder sig främst till barn i förskole- och lågstadieåldern. En förändring som skett bland de yngre läsarna på senare år är att många har goda kunskaper i engelska.
Sedan ett par år tillbaka medföljer en bilaga på både svenska och engelska i ett av Bamses sommarnummer.
– Det är en tidning där barnen kan läsa serien på svenska från ena hållet och på engelska från andra hållet. Det är väldigt uppskattat, säger Charlotta Borelius.
Målet för Bamse är att vara underhållande, äventyrlig och spännande, men visst är även pedagogiken en del av Bamses DNA.
– Rune Andréasson började med Bamses skola redan på 70-talet och vi vill ju gärna verka i hans anda, säger Charlotta Borelius.
Text: Matilda Nilsson
Foto: Lise Jörgensen
Omslag & illustrationer: Copyright: Rune Andréasson
Bamse
Rune Andréasson skapade Bamse 1962 och elva år senare kom första numret av serietidningen ut. På 90-talet kom Bamse ut på cirka 15 olika språk.
Licensen till Bamse ägs av Rune A:s söner Ola och Dan Andréasson via Bamse Förlaget AB. Story House Egmont ger ut serietidningen och arbetar även med licensiering på uppdrag av Bamse Förlaget AB.
Den svenska Bamsetidningen läses av 100 000 personer var tredje vecka. Bamses webbplats hade i snitt 32 000 unika besökare per månad under 2021.
2017 fick Bamse Tidskriftspriset efter sitt specialnummer om källkritik.
Läs mer