Här är en summering av Tidskriftsdagen med nedslag i några olika programpunkter och diskussioner. Eventet ägde rum på Cirkus den 19 oktober 2022.  Dagen leddes av Unn Edberg, publisher Vi media, och Nicklas Hermansson, grundare och chefredaktör för NomoFomo.

Från modemagasin till överlevnadsguide

Sonya Zabouga är chefredaktör för ELLE Ukraina. Efter invasionen gick tidningen från att vara ett livsstilsmagasin för kvinnor till att bli ett magasin för hur man överlever i krig, nästan över en natt.
Sonya Zabouga berättade om hur allt som förut var normalt på redaktionen i Kiev ställdes på ända. De flesta medarbetare lämnade staden, någon åkte till fronten. Vardagslivet handlade om överlevnad.

En ögonblicksbild visar den nya vardagen – modefotografering i spillrorna från hus som bombats.
– Kvinnan som ni ser står på bråtet här är vår moderedaktör, berättade Sonya Zabouga.

Printversionen stoppades ganska omgående. Däremot gjordes en version i digitalt format i mars 2022. De kallade temanumret Hope.
De digitala plattformarna blev omedelbart det viktigaste, och det redaktionella innehållet bytte karaktär. Nu fylldes flödet av berättelser från människor som har flytt, men också sådana som stannat kvar. ELLE Ukraina skrev praktiska och guidande artiklar om hur flyglarm fungerar. De publicerade också intervjuer med kvinnor som strider vid fronten för Ukraina, och skildrade kärleken mitt i kriget. Kvinnan i bröllopsklänning, mannen i armémundering. Ett sus går genom publiken, det är svårt att inte bli berörd.
Läs mer på elle.ua

Trenderna som avslöjar – så här ser framtiden ut

I orangeröd jacka inledde Nicklas Hermansson det block av dagen som hade stort fokus på framtiden. Som grundare av det lilla mediehuset NomoFomo jobbar han med att beskriva trender och nya fenomen, och nyhetsbrevet är basen.

– I framtiden kommer alla att vara mediehus. Ni kommer att få superstor konkurrens. Det är det som är problemet, varnar han publicisterna i publiken och fortsätter:
– Mängden information på internet kommer att dubbleras och fakta spelar inte så stor roll längre. Det är berättelserna som är viktiga, säger Nicklas Hermansson.

Hur och varför är AR och VR intressant för tidskrifterna?

Emma Ridderstad är medgrundare och vd på Warpin Media och har kallats för drottningen av Metaverse – en tredimensionell verklighet bortom vår reella som nås genom augmented reality (AR) och virtual reality (VR). Hon pratade om hur publicister kan använda sig av den nya teknologin, och varför den är relevant.

Emma Ridderstad sade att allt som vi människor gör på våra mobiltelefoner nu, det kommer vi i framtiden att kunna göra i 3D. Emma Ridderstad tipsar publicister om att skapa innehåll av fysiska produkter. Det behövs ingen QR-kod för att skicka din läsare från tidningen till exempelvis ett 3D-format. Det räcker med ett omslag, menar hon.

– Publicister är storytellers. Det gäller att tänka ut hur och när vi kan använda den här extra dimensionen som faktiskt finns, säger Emma Ridderstad.
Tre råd till publicister från Emma Ridderstad är:
1.   Tänk stort.
2.   Börja litet.
3.   Testa ofta.

Datadriven journalistik – i praktiken

Matt Egan är Global Editorial Director, Foundry (fd. IDG), och i sin programpunkt gick han på djupet i hur man bedriver datadrivet innehållsarbete i praktiken. Han lyfte fram att det absolut viktigaste är att man har läsaren i fokus. Man behöver dessutom väldefinierade mål – som alla i redaktionen är med på. Man behöver en organisation som stödjer arbetssättet, ett trovärdigt ledarskap, och man behöver expertisen hos medarbetarna. Men även om din data är grunden till beslut om framtida publiceringar så behövs kompetensen hos journalister och redaktörer.

– Ibland förstår journalisterna vad läsarna vill ha strax före att din data berättar just detta, säger han.

En heldigital aktör delar insikter

Mikael Blix startade Laget.se, och är nu vd för Heja.io, en social plattform för föreningsidrott. Mikael Blix pratade om hur viktigt det datadrivna arbetssättet är för Heja. Fyra faktorer är viktiga:
1.   Kulturen: Att vilja jobba med data, en genuin tro från toppen till botten i organisationen på att data är viktigt.
2.   Fundamentet: Att ha tillgång till rätt data, som ska samlas och struktureras.
3.   Teamet: ha ett team som vill jobba med data, och att många har grundläggande kunskaper.
4.   Processen: att jobba på ett sätt som ger resultat, med rätt kultur och rätt team så är det inte så svårt.
På Heja finns redan i dag en del innehåll som skulle kunna beskrivas som redaktionellt, som exempelvis hur man kan stötta sitt barn som är aktiv i lagidrott.

Knepen som får fart på lösnumren

Daniel Andersson, vd för Tidsam, bjöd på lite av en humorshow under sin presentation. Han hann bland annat kränga på sig Nicklas Hermanssons orangeröda “framtidsrock” samtidigt som han uppmuntrade alla besökare på Tidskriftsdagen att samarbeta med Tidsam kring logistik och lösnummerförsäljning.

Altingets nyhetsbrev går på djupet i politiken

Sanna Rayman är chefredaktör och ansvarig utgivare för Altinget – en helt digital politiksajt. Affären bygger på ett antal betalnyhetsbrev inom olika politikområden som till exempel Arbetsmarknad, Bygga och Bo samt Miljö och Energi.

– De flesta av våra läsare läser oss i tjänsten, säger Sanna Rayman och konstaterar att de därmed kan ta ett högre prenumerationspris för brevet.

Altinget startade som svensk sajt 2014 och är en efterföljare till den nedlagda tidningen Riksdag & Departement. Konceptet är baserat på danska Altinget.dk som har den största politiska redaktionen i Danmark.

Så vässar du dina nyhetsbrev

Nicklas Hermansson presenterade Ryan Broderick som sin “främsta förebild”. Ryan Broderick är frilansjournalist med bakgrund från BuzzFeed och Vice, som har fått stort genomslag med nyhetsbrevet Garbage Day, inriktat på internetkultur.

Han skriver om den breda utvecklingen för stora sociala medier-plattformar, men även om allt ifrån Redditbråk och memes till kryptovaluta. Ur roliga och konstiga klipp kan han ofta hitta en större historia, till exempel att Facebook kommer att bli utkonkurrerat av TikTok, vilket är hans analys. En annan viktig trend är att meddelandeappar som exempelvis Whatsapp får allt fler användare. Ryan Broderick lämnade också en hoppingivande spaning till oss publicister: informationsöverflödet är enormt och publicister som kan jobba med urval och kurering behövs mer än någonsin.

Målgruppen central i annonsaffären

Kenneth Danielsson, vd IAB Sverige, berättade om kontextens väg tillbaka till tronen – något som gynnar de traditionella publicisterna.
IAB är en branschorganisation för digitala annonsörer som verkar för ett ansvarstagande ekosystem för digital marknadsföring. Bland annat jobbar de med branschstandarder men även lobbying och påverkan.

Kenneth Danielsson ställde frågan om de som jobbar med print kanske lider av dåligt självförtroende. Nästan 70 procent av alla medieinvesteringar läggs idag på digitala medier. Men det digitala ekosystemet håller på att förändras i grunden. Inte bara för att nya kanaler växer fram och blir allt viktigare. Utan för att det kommer allt fler nya regleringar: GDPR, e-privacy, cookielös framtid, DSA/DMA med mera.

– Vi tampas med GDPR, konsumenterna blir allt mer pålästa och vet vad de vill. Regeringarna och lagstiftarna lyssnar på det här – tredjepartskakan är på väg bort.

De nya förutsättningarna gör att kontexten återigen är viktig. Att publicera i rätt kontext handlar om att annonsören ska känna sig trygg, att de ska känna att varumärket inte tar skada. Kontexten är viktig för att garantera brand safety. Det är mycket positivt för traditionella publicister.

Expertpanelen analyserar – Hur kan nischmedier optimera annonsaffären?

Efter Kenneth Danielssons inledning diskuterade en erfaren och namnkunnig panel hur nischmedier kan optimera annonsaffären. Panelen bestod av Kenneth Danielsson (IAB), Johanna Alanko (mediestrateg och Partner på mediebyrån AdOn), Richard Ahlman (digitalchef på Adviser) samt Jenny Rahm (Nordenchef på Acast och tidigare affärsområdeschef för Lifestylegruppen på Bonnier News).

Johanna Alanko tycker att tidskrifternas styrka är deras relation till läsarna. Det är mycket värdefullt för annonsörerna.
– Journalisterna bygger ett starkt förtroendekapital till en åhörargrupp, säger hon.

Richard Ahlman och Jenny Rahm pratade om värdet av kvalitetsjournalistik. Ett ansvarigt utgivarskap är också en trovärdighetsmarkör för en kontext, enligt Jenny.

Panelen betonade att nischmedier borde bli bättre på att förklara sitt värde för annonsörer, till exempel i jämförelse med räckviddsmedier.

Expertpanelen analyserar – Hur lockar vi talangerna till vår bransch?

På senare tid att det har blivit svårare att rekrytera till vår bransch. Hur lockar vi nya talanger och hur får vi dem att stanna?
Deltagarna i panelen var: Elsa Falk, kommunikationschef på Bonnier News, Roshanak Fatahian, medgrundare av All Of Us och mångfalds- och inkluderingschef på NORD DDB, Ann Henriksson, vd på LRF Media och Joakim Romanus, HR- och kommunikationsdirektör på Aller media.

Ann Henriksson sade att vi i mediebranschen generellt har varit alltför dåliga på att branda oss som en bransch där man vill jobba. Nya undersökningar har visat att få vill jobba med journalistik. Av 44 branscher kommer mediebranschen på tredje plats från slutet när det gäller frågan om att vara en trygg och stabil bransch. De enda som hamnar längre ned är konst- och musikbranscherna.
– Bilden av oss är att det är svårt att få fast jobb och att det är en krisbransch, sade Ann Henriksson.
Elsa Falk höll med:
– Vi har haft mycket otrygga anställningar och pressade löner och vi har varit dåliga på att säga att det här har ändrats.
Även om rekryteringsfrågan nu lyfts, är det viktigt att komma ihåg att det här måste vi jobba hårt med under lång tid, menade Elsa Falk.
Roshanak Fatahian säger att talangerna nu själva har större krav på arbetsgivarna. Hon vill belysa den strukturella förändringen som många företag behöver göra. Man lockar talanger genom att lyfta fram de som redan arbetar i företaget, genom att skapa förebilder som man vill arbeta tillsammans med.

Joakim på Aller media lyfter fram vikten av att jobba med företagets värdegrund. För att få lojala medarbetare som blir ambassadörer för verksamheten.
– Värdegrundsarbetet behöver alla göra, sade han.
Unn påpekade att branschen inte bara behöver journalister, utan även analytiker, marknadsförare och andra yrkeskategorier.

Podden – den nya digitala tidskriften?

För drygt ett år sedan förvärvade Pophouse Entertainment poddgiganten Perfect Day Media. Per Sundin, vd på Pophouse, berättade om vad tidskrifterna kan göra för att magasinspoddar ska bli mer lönsamma.

Pophouse grundades 2014 av Björn Ulvaeus och affärsidén är att skapa, förvärva och utveckla varumärken i relaterade branscher som musik, underhållning, scenupplevelser och podd. Bland Perfect Day Medias starkaste poddvarumärken finns Sveriges största podd Ursäkta och podcasten Alex & Sigge.

Per Sundin lyfte fram den stora exponeringen som poddarna kan ge, att man kan exponera produkterna i olika kanaler samtidigt och få synergieffekter. Perfect Day jobbar till exempel med att paketera flera olika poddar som tillsammans når en större målgrupp, exempelvis i Livetkanalen. Per Sundin påpekar att det liknar hur en tidskrift paketeras med olika typer av inslag.

Hemligheterna bakom att sätta rätt pris

Per Högberg är grundare och senior partner på PriceGain, som är Nordens största specialist på prissättning. Bland annat har de hjälpt Aftonbladet med prissättning. Per Högberg uppmuntrar oss publicister att ta reda på hur kunderna faktiskt värderar våra produkter och vad de faktiskt vill betala. Man bör inte bara gå på magkänsla.

En mer sofistikerad prissättning handlar om att titta på följande:
1.   Sina egna kostnader
2.   Konkurrenternas priser (insamling av priser på din marknad)
3.   Prisdifferentiering – hur värderar mina kunder det jag gör (kvantitativ kundundersökning)
4.   Värdebaserad prissättning, att ta reda på vad kunderna faktiskt vill betala. (kvantitativ kundundersökning och finansiell analys)

Så jobbar vi med nyhetsbrev och poddar

Anna Careborg, vd och chefredaktör Svenska Dagbladet, berättade om de slutsatser hon och kollegorna har dragit utifrån SvD:s arbete med nyhetsbrev och poddar. Hon lyfte fram värdet i att hålla sig till kärnan i det man gör, i SvD:s fall är det den granskande journalistiken.

1. Podden eller nyhetsbrevet ska ge ett värde för lyssnarna/användarna. Ta reda på vilket och servera det till målgruppen.
2. SvD gör sina egna produktioner, men tar hjälp av de bästa på området.
3. SvD tar hjälp av läsarfeedback och läsarkommentarer för att förbättra sina nyhetsbrev.
4. Hur passar delen in i helheten? Nyhetsbrev och poddar får fler att upptäcka SvD, de bygger relationer och utvecklar tidningens journalistik.
5. Viktigt att bestämma vilket jobb nyhetsbrevet eller podden ska göra för affären, till exempel nå ut till nya läsare, B2B, stärka relationen prenumeranterna eller B2C (som till exempel i SvD Vinklubb, där man tar betalt för nyhetsbrevet).

E-handel + publishing = klirr i kassan
Johan Svensson, vd Ehandel.se och LRF Medias affärsutvecklingschef berättar om hur Ehandel.se startade som ett nyhetsbrev för e-handlare. LRF Media köpte Ehandel.se för fyra år sedan. De har också startat Influens.se som bevakar influencerbranschen.

Johan Svensson trendspanade kring e-handelns framtid och dess koppling till publicister. Mobiltelefonen har revolutionerat branschen. Fenomenet D2C är en stor utmaning för den mer traditionella handeln (D2C är när producenten säljer sina produkter direkt till slutkonsumenten). Publicister kan antingen utveckla sin egen e-handel, förvärva lämpliga partners eller samarbeta med närliggande aktörer.

Att leva under hot

Helle Klein, ordförande för Sveriges Tidskrifter och chefredaktör och vd för Dagens Arbete, delade sin personliga berättelse om hur det är att vara utsatt för hot och hat i sin yrkesroll.

Det var en mycket stark och känslosam skildring om hotet mot demokratin. Hatet sätter sig i kroppen och i själen, vittnade Helle Klein. Hon har en lång karriär som debattör och politisk chefredaktör bakom sig, och att vara i blåsväder är ingenting nytt för henne. Men klimatet har hårdnat och det hon utsatts för är långt över alla gränser.

Helle Klein vill dela sin berättelse för att stödja andra som utsatts men också för att detta är en väckarklocka. Berättelsen lämnade ingen i salen oberörd, och hennes framförande avslutades med att besökarna stod upp och applåderade i en hyllning till hennes mod.
Den efterföljande diskussionen handlade om hur Sveriges Tidskrifter kan stärka och värna den fria journalistiken och därmed bli en motståndskraft mot hat och hot.

I stolt samarbete med ​vår ​huvudpartner

Och våra partners