Aldrig tidigare har möjligheten för var och en att göra sig hörd varit så stor. Alla kan skaffa sig en kanal. Kommunikation omsätter därför allt mer – men för medierna krymper intäkterna och affärsmodellerna krackelerar.
Samtidigt har sanningen blivit relativ. Åsikter hävdas högljutt vara det samma som fakta. Och man är bara någon knapptryckning från likasinnade. Det är bubblornas värld.
Men, många hatar medier, ändå är det fortfarande medier som citeras och länkas till. Det bottnar i professionaliteten, och på en vedertagen och väl grundad auktoritet.
De grundlagsskyddade medierna kan också erbjuda unika kvaliteter:
- Meddelarskydd
- Anonymitet
- Ensamansvar
- Journalistiskt yrkeskunnande
- Medieetik med möjlighet att få saken prövad
Vårda och värna yttrandefriheten
Yttrandefriheten är ett av fundamenten i ett öppet demokratiskt samhälle. Samtidigt är en välskött yttrandefrihet det ekonomiska fundamentet i en framgångsrik medieaffär. Det är till de professionella mediesajterna och deras material som alla söker sig, för att finna stöd för egen åsikt eller för att finna bränsle till kritik. För eller emot – publiken dras till medierna.
Det finns alltså starka skäl att vårda denna tillgång. Därför några råd och förslag:
Var tydlig med etiken som gäller i era kanaler – håll på den. En utgivare kan formulera egna regler och principer. Det enklaste och samtidigt mest slagkraftiga är att referera till den formella medieetiken.
- Möt antagonister på deras arena – om det går. Medier ska ha makt, men ska inte bete sig som en mäktig. Om säkerheten kan upprätthållas, möt antagonisterna.
- Gör läsarna till partners – låt dem initiera bevakning och fördjupa material.
- Gör medier och mediekultur till ett bevakningsområde. Trots att kommunikation är mer omfattande och viktigare än någonsin, så är mediebevakningen begränsad till allt färre. Det hänger på medierna att ändra på den saken.
- Redovisa och rätta när det blir fel.
Var generös mot den som drabbats på ett sätt ni inte tänkt. Ju mindre offentlig person, desto mer omsorg. - Gör det enkelt att komma till tals mot redaktionen – också i tidningen och på sajten. I andra sammanhang kan solidaritet med gruppen, företaget eller laget vara A och O. Just medier som kräver öppenhet av andra ska föregå med gott exempel och redovisa och bemöta kritik.
- Låt inte kommentarer förvärra en annars rimlig skada. Ett väl avvägt utgivarbeslut med tuff behandling av en omskriven väcker inte sällan en flod av otidigheter som går över gränserna. Att planera för det är en god princip. En del medier stänger av kommentarsfälten och håller noga koll på de sociala medierna.
Grundlagsbrotten – TF/YGL
Tryckfrihetsbrott och yttrandefrihetsbrott respektive brott mot TF och brott mot YGL är två olika saker. De två första är den exklusiva brottskatalog som nämns ovan medan de två sistnämnda innebär att någon har brutit mot de krav som ställs enligt TF eller YGL, till exempel att inte förse en tryckt skrift med rätt uppgifter eller att bryta mot anonymitetsskyddet.
Olaga hot
Olaga hot innebär att någon hotar någon annan med brottslig gärning på ett sätt som är ägnat att hos den hotade framkalla allvarlig rädsla för egen eller annans säkerhet till person, egendom, frihet eller frid. Det krävs inte att personen faktiskt blev rädd utan endast att det typiskt sett skulle framkalla sådan rädsla.
Förtal
Förtal innebär att någon utpekar någon annan som brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt eller annars lämnar en uppgift som är ägnad att utsätta denne för andras missaktning.
Förtal av avliden medför ansvar, om gärningen är sårande för de efterlevande eller annars kan anses kränka den frid som bör tillkomma den avlidne.
Det ska inte dömas till ansvar om det med hänsyn till omständigheterna var försvarligt att lämna uppgift i saken och den som har lämnat uppgiften visar att uppgiften var sann eller att han eller hon hade skälig grund för den. Hör mer om förtal i filmen nedan.
Förolämpning
Förolämpning innebär att någon riktar beskyllning, nedsättande uttalande eller förödmjukande beteende mot någon annan, om gärningen är ägnad att kränka den andres självkänsla eller värdighet.
Uppvigling
Uppvigling innebär att någon uppmanar eller på annat sätt söker förleda till brottslig gärning, svikande av medborgerlig skyldighet eller ohörsamhet mot myndighet eller åsidosättande av vad som åligger krigsman i tjänsten.
Hets mot folkgrupp
Hets mot folkgrupp innebär att någon hotar eller uttrycker missaktning för en folkgrupp eller en annan sådan grupp av personer med anspelning på ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, trosbekännelse, sexuell läggning eller könsöverskridande identitet eller uttryck.
Olaga våldsskildring
Olaga våldsskildring innebär att någon i bild skildrar sexuellt våld eller tvång med uppsåt att bilden sprids, om inte gärningen med hänsyn till omständigheterna är försvarlig.
Hot mot tjänsteman
Hot mot tjänsteman innebär att någon med hot om våld förgriper sig på någon annan för att tvinga fram, hindra eller hämnas för en åtgärd i hans eller hennes myndighetsutövning, i annan verksamhet där det finns samma skydd som är förenat med myndighetsutövning eller vid biträde till åtgärd som omfattas av sådant skydd.
Övergrepp i rättssak
Övergrepp i rättssak innebär att någon med hot om våld angriper någon annan för att denne har gjort en anmälan, fört talan, avlagt vittnesmål eller annars vid förhör avgett en utsaga hos en domstol eller annan myndighet, eller för att hindra denne från en sådan åtgärd. Detsamma gäller om någon med hot om gärning som medför lidande, skada eller olägenhet angriper någon annan för att denne har avlagt vittnesmål eller annars avgett en utsaga vid förhör hos en myndighet eller för att hindra honom eller henne från att avge en sådan utsaga.
Brott mot medborgerlig frihet
Brott mot medborgerlig frihet innebär att någon utövar olaga hot med uppsåt att påverka den allmänna åsiktsbildningen eller inkräkta på handlingsfriheten inom en politisk organisation eller en yrkes- eller näringssammanslutning och därigenom sätter yttrande-, församlings- eller föreningsfriheten i fara. För försök till sådant brott mot medborgerlig frihet döms det till ansvar.
Andra brott – mot staten
Vidare utgör uppror, högförräderi, krigsanstiftan, spioneri, obehörig befattning med hemlig uppgift, vårdslöshet med hemlig uppgift, landsförräderi eller landssvek, landsskadlig vårdslöshet, ryktesspridning till fara för rikets säkerhet och offentliggörandebrott också grundlagsbrott.
Från och med 2023 är utlandsspioneri ett tryckfrihetsbrott, om det innebär att någon […] för att gå en främmande makt eller motsvarande tillhanda, obehörigen befordrar, lämnar eller röjer en hemlig uppgift som förekommer inom ramen för ett samarbete med en annan stat eller en mellanfolklig organisation eller i en mellanfolklig organisation i vilken Sverige är medlem, och vars uppenbarande för en främmande makt eller motsvarande är ägnat att medföra allvarligt men för Sveriges förhållande till någon annan stat eller en mellanfolklig organisation.
En gärning ska inte utgöra brott, om den med hänsyn till syftet och övriga omständigheter är försvarlig.
För försök, förberedelse eller stämpling till sådant utlandsspioneri döms det till ansvar.
Utöver det nya tryck- och yttrandefrihetsbrottet utlandsspioneri infördes även ändringar i meddelarskyddet (7 kap. 22 § TF). Förändringen innebär en inskränkning i meddelarskyddet för den som meddelar en uppgift som kan utgöra utlandsspioneri eller grovt utlandsspioneri. Denna medför att grundlagsskyddade medier bör iaktta försiktighet avseende källskyddet då myndigheter får en utökad rätt att utreda utlandsspioneri utan att i samma utsträckning beakta efterforskningsförbudet eller meddelarfriheten.
Folket i Bild och reportaget om IB som ledde till domar för spioneri.
Grundlagsbrotten – Meddelar- och anskaffarbrott
Brott av meddelare
En meddelare är i princip alltid skyddad enligt lag. Det finns däremot brott som kan begås även som meddelare. Om någon meddelar en uppgift i syfte att den ska göras offentlig i en tryckt skrift och därigenom gör sig skyldig till vissa högmålsbrott, brott mot rikets säkerhet, landsförräderi och landssvek. Det är även ett brott för meddelaren att obehörigt sprida allmän handling i fall då meddelaren omfattats av tystnadsplikt. Slutligen är det brottsligt för meddelaren att uppsåtligt åsidosätta sin lagstadgade tystnadsplikt.
Brott av anskaffare
Den som anskaffar en uppgift i syfte att göra den offentlig i en tryckt skrift eller för att lämna ett meddelande kan göra sig skyldig till högmålsbrott, brott mot rikets säkerhet, landsförräderi och landssvek. För anskaffare föreligger dock ett omfattande undantag som fastslår att anskaffarfriheten inte gäller om sättet för anskaffandet är straffbelagt.
Hemligstämpling
Sekretess, hemligstämpling, begränsar eller förhindrar tillgång till uppgifter och handlingar. Det har blivit allt vanligare att myndigheter använder sig av hemligstämpling. Det är en utmaning för såväl redaktionerna som meddelarna.
Grundlagsbrotten – Justitiekanslern, JK
Justitiekanslern, JK är ensam åklagare på tryck- och yttrandefrihetens område. Det innebär att det endast är JK som får besluta om att inleda förundersökning och väcka allmänt åtal för tryck- och yttrandefrihetsbrott och andra straffbelagda överträdelser av TF och YGL.
För att JK ska inleda en process krävs att det är påkallat ur allmän synpunkt. Den här allmänna synpunkten ska i sin tur balanseras mot JK:s instruktion – om att vara försiktig med inskränkningar i dessa bestämmelser och att alltid hellre fria än fälla vid tveksamheter.
Först och främst utreds om det påtalade brottet faller inom ramen för TF och YGL och ska hanteras av JK. Prövningen som sedan inleds skiljer sig från en vanlig domstolsprövning i Sverige och liknar snarare den angloamerikanska domstolsprocessen. Denna modell tillämpas endast i tryckfrihetsmål eller yttrandefrihetsmål.
- En jury som består av nio personer utses. Juryn ska sen utreda om ett grundlagsbrott eller brott mot TF/YGL föreligger genom att svara ja/nej på ett frågeformulär. Juryn kan bestämma om att fria eller fälla. Om de friar så stannar processen där. Om minst sex av jurymedlemmarna vill fälla den åtalade går målet vidare till rätten.
- Rätten, som består av tre yrkesdomare, prövar sedan målet. Rätten har möjlighet att gå emot juryns utslag om detta landat i en fällning. Om juryn friar den tilltalade är utslaget dock bindande för rätten. Det gäller även om tingsrättens dom överklagas i något avseende. En högre instans är med andra ord lika bunden av juryns utslag som yrkesdomarna i tingsrätten.
Observera att det är absolut vanligast när det kommer till förtal och förolämpning att målsäganden väcker enskilt åtal, och att det inte går via JK utan prövas i allmän domstol.
Grundlagsbrotten – Preskription
Preskriptionstiderna för tryck- och yttrandefrihetsbrott är i regel kortare än andra preskriptionstider.
- Vid otillåtna yttranden exempelvis i radio- och tv-program eller i tidningar är preskriptionstiden sex månader från sändningen respektive publiceringen.
- För utgivares ansvar för publiceringar på internet finns (en relativt ny) möjlighet till ansvarsfrihet för material som är äldre än ett år.
Ändringarna innebär
att om en utgivare inom två veckor efter att han eller hon har tagit emot en underrättelse från JK eller målsäganden om att viss information i en internetpublicering kan anses utgöra yttrandefrihetsbrott tar bort informationen ur databasen, kan han eller hon inte hållas ansvarig för informationen.
Detta gäller endast om det kan antas att informationen började tillhandahållas mer än ett år innan underrättelsen.
Lite kuriosa, tidigare så kallades den preskription som rådde för internetpubliceringar för arvssynden då den aldrig löpte ut. Publiceringen ansågs löpande så länge den fanns tillgänglig och således inträffade aldrig preskriptionen. Den ändring som sen infördes med den s.k. tvåveckorsregeln har ifrågasatts för att det finns möjligheter att missbruka och utnyttja systemet.
Utanför det grundlagsskyddade området
Utanför grundlagsområdet gäller brottsbalken
- Brott som begås i sociala medier
- Ansvar enligt BBS-lagen
- Personuppgifter – GDPR
Ansvar enligt BBS-lagen
Den del av ett mediums digitala verksamhet där andra kan bidra omodererat eller efterhandsmodererat ska vara tydligt avskilt. Här gäller inte grundlagarna. Den som har ansvaret för ”anslagstavlan” ska hålla koll och framför allt ta bort sådant som är:
- Uppvigling
- Hets mot folkgrupp
- Våldspornografi
- Barnpornografi
- Upphovsrättsbrott
Det är värt att notera att ansvaret inte gäller ett antal tryckfrihetsbrott, som förtal.
Medietiken
Medieetikens roll, historia och system
Medieetiken är en hörnsten i mediernas förhållande till i första hand dem vi skriver om, i andra hand omvärlden i stort. Den är viktig för mediernas trovärdighet och därför ett starkt konkurrensmedel.
Formellt bygger medieetiken dels på publicitetsreglerna dels på systemet med Medieombudsmannen och Mediernas Etiknämnd som prövar publiceringar.
Det är den som drabbats av en publicering som kan anmäla till Medieombudsmannen, MO. Det ska ske inom tre månader från publiceringen.
Det MO prövar är om personen kan anses skadad av publiceringen, och om den skadan är oförsvarlig. Antingen avskriver MO ärendet – skadan var försvarlig – eller hänskjuter till Mediernas Etiknämnd, MEN. Om MO avskriver kan personen överklaga direkt till MEN.
En fällning, eller klander, i MEN kan ha två nivåer, att mediet åsidosatt god publicistisk sed eller brutit mot god publicistisk sed.
Det klandrade mediet ska publicera MENs beslut samt betala en expeditionsavgift. Det handlar inte om böter och det betalas inte något skadestånd till den drabbade.
Tryckta tidskrifter, tidningar och webbplatser tillhörande medlemmar i Sveriges Tidskrifter och Tidningsutgivarna, TU – Medier i Sverige prövas av Medieombudsmannen.
Andra webbplatser kan frivilligt anmäla sig till systemet och då också prövas.
MO prövar också såväl sändningar som webbpubliceringar från SVT, Sveriges Radio, TV4 och UR.
Länk till publicitetsreglerna.
Checklista för ovanstående avsnitt.
Alla avsnitt: